Gunnar Rosendals upproriska bok kanske skulle aktualiseras. Den ockuperade kyrkoprovinsen var det länge sedan jag läste. Den är inte fader Gunnars bästa bok men skriven med lidelse. Han såg att Svenska kyrkan är något annat än vad hon genom sina styrorgan framträder som och hans slutsats var enkel. Svenska kyrkan är ockuperad. Skulle vi pröva fader Gunnars analysmodell när vi funderar över Svenska kyrkan på Pridefestivalen t ex? Bland alla andra ideologiska apparater och intressenter framträder Svenska kyrkan och säger/gestaltar det övergripande budskapet. Svenska kyrkan används i någons intresse. Vem är ockupanten och hur definieras intresset?
Indignationen leder inte så långt. När de publika insatserna kring Pride inskränks till "gillainslag" är det viktigare att formulera analysfrågorna. Och då blir kanske frågorna om Svenska kyrkan på Pride särskilt informationsbärande. Budskap och budbärare - vad ser och lär vi och har det bäring på talet om en ockuperad kyrkoprovins?
Det räcker att läsa ett enda kapitel i Bibel 2000 för att kunna konstatera att översättarna manipulerat innehållet att passa vår tids fria sexualsyn. Läs Ruts bok kapitel 3. Där upprepas fyra gånger enligt grundtexten, att Rut låg under manteln vid Boas fötter.
SvaraRaderaDe två sista upprepningarna i Bibel 2000 är förvanskade och bibelundervisning saknas över vad det innebär att vara under någons beskydd.
Strategiskt fortsatte förvanskningen via Kyrkans Unga i www.bibelsajten.nu från det att Bibel 2000 kom ut - först omärkligt att hbtq-gruppen låg bakom sen mer och mer tydligt.
Jag står för detta yttrande och har aldrig skrivit anonymt. Ingen trodde mig, när jag slog larm gång på gång. Sen kom doktorsavhandlingen:
"Bibel på mina egna villkor - ..." fem år senare om unga som ändrat inställningen till bibeln.
Präster som fått ämbetet att förkunna ta ert ansvar!
Heja Gunnel Bergstrand,
RaderaTack ska ni ha för att ni ryter till om missförhållanden. Problemet nu är att alldeles för många av prästerna är bara en samling fega, ynkliga och rumpelösa hundar som springer omkring och nosar varann i röven. Tvi vale för dessa ömkliga vålnader.
Asta Löwenhjelm
Fr Löwenhjelm har ett språk, som anstår en vålnad från 1700-talet.
RaderaArbiter
En övergripande samhällsideologi kräver att alla skall vara med. Om inte, har man ställt sig utanför gemenskapen, och har att inse att det får konsekvenser.
SvaraRaderaMan kan jämföra med 1 maj-paraderna i DDR.
Svenska Kyrkan har varit alltid varit ockuperad.
SvaraRaderaFörst ny ,när banden med staten äntligen håller på att lossna , verkar det att finnas en chans att formulera ett eget liv och agenda för kyrkan.
Det är inte alls konstigt att olika kristendomstolkningar kämpar för hegemonin, så har det alltid varit. Vilka intressegrupper kommer att dominera Kyrkan under viss tid tills en ny våg tar över är en process och evig kamp.
Hittills alla traditioner har modifierats eller byts ut , så kommer det bli i framtiden också. Vårat ansvar är nuet.
I lördags var jag i ett annat ärende i Stockholm än att se på parader. Passerade Mynttorget. Där pågick en demonstration till stöd för de kristna som mördas av islamister i Assyrien. "Vakna" och "Stoppa mord på kristna" stod det på hemmagjorda skyltar. Många bar t-shirts med texten "With Christ till Death".
SvaraRaderaBudskapet grep mig och jag stannade till. Alla verkade komma från Mellersta Östern. Inga svenskar och framför allt inga från Svenska Kyrkan såg jag till bland deltagarna.
Lite senare gick jag nedför Slottsbacken. På Skeppsbron tågade Prideparaden fram under dånande discomusik. Några hundra meter således från den förra demonstrationen. Nånstans i paradvimlet visste jag att Svenska Kyrkan deltog med massor av företrädare.
I Storkyrkan, som ligger invid både Mynttorget och Slottsbacken, verkar domkyrkokommunister Ulf Lindgren. På domkyrkans blogg skriver han att dödandet av kristna i Mellersta Östern inte har något med religion att göra. Islam respekterar "Bokens folk" som kristna och judar tillhör. Det utesluter varje form av religiös förföljelse från Islams sida. Sannolikt ger han uttryck för den politiserade kyrkans syn.
Den politiserade kyrkogemenskapens "islamofobfobi" känner tydligen ingen gräns. Dock vågar man inte säga att kyrklig medverkan i pridrparader inte skulle ha något med kristendom att göra. Där sätter homofobfobin gränsen.
Radera'domkyrkokommunister', ovan, var det rätta ordet. Alldeles helt det rätta.
RaderaVill någon vara med och betala kyrkoavgift till 'domkyrkokommunister'? Jaså inte det?
Någon? Nähä.
Då lägger vi igen SvK väl? Inga protester?
Nähä.
LJ
Runt hörnet har vi röster ur Konsensusetablissemanget som ondgör sig över att religiösa ockuperat Svenska kyrkan.
SvaraRaderaNär Svenska Kyrkan deltar i Pride paraden, är det inte manifestation för homosexualitet och dylikt, utan det är en manifestation mot diskriminering.
SvaraRaderaSamma sak när det gäller att solidariserar med muslimer i Sverige och i Palestina . Det är inte för islam ,utan demonstration mot förtryck och diskriminering.
När det visar sig att även muslimer kan vara bad guys får man problem om man inte är analytisk och inser att islam är minst lika komplicerad fenomen som kristendomen.
Vissa muslimer behöver skydd och solidaritet andra gör sig genom sitt agerande omöjliga att solidarisera med.
Dom aktiva kristna blir förvirrade åtminstone för en tid när dom "goda" är inte genomgående goda.
Tids nog vaknar medvetandet för kristnas situation och dom kommer att hamna i kategorin dom förtryckta och förföljda och solidariteten vaknar.
Jag har alltid beundrat svenska folkets känslighet för nöden i alla dess former i världen. Denna känslighet gör, att man blir överhopat av världens lidande och orken tar slut för en tid.
Min fasta tro är att den av kristendomen genomsyrad Sverige, Sverige som inte ens vet hur kristen det är, kommer inte svika dom förföljda kristna heller.
Det till synes sekulära Sverige är i sitt handlande för alla förtryckta en av de mest kristna länder i världen.
Det är Sverige som lever upp till den barmhärtiga samaritens ideal.
Ironiserar du?
RaderaSverige ät landet som fullkomligt snart spricker av egenrättfärdighet.
Vi är sååååå goda så det är ingen måtta på det, i vart fall så länge vi kan vältra över ansvaret och jobbet på "samhället".
Den dagen Erik Ullenhag, Fredrik Reinfeldt, e consortes upplät lite av sina egna bostäder, bjöd in asylsökande till sina kalas, kort sagt tog ett eget personligt ansvar skulle jag möjligen kunna ge dem ett erkännande. Nu använder de sig av andras pengar för att få visa sig goda och barmhärtiga. Lätt att vara generös när andra betalar.
Sverige står med ryggen mot omvändelsen från synden, och springer efter Mammon och försöker framstå som rättfärdiga genom allehanda jippon, aktioner, klockringningar osv.
Och liksom tidigare är vägen till helvetet stensatt med "goda föresatser". Och även Hitler var djurvän, vegetarian och klappade små barn.
Svenska folkets s.k. känslighet för nöden är bara en täckmantel för vår egenrättfärdighet. Se så goda vi är.
Jo, det finns undantag, människor som i tacksamhet över den kärlek de får ta emot av Gud, och drivna av den Helige Ande självuppoffrande bär denna verkliga sanna levande kärlek vidare till andra, som en god frukt, en frukt som består. Som tar sitt kors, avstår från egna önskningar och följer Jesus.
Lille John
Kyrkans deltagande i pride är varken en manifestation för homosexuellas rättigheter eller en manifestation mot diskriminering. På vilket sätt
RaderaHomosexualitet är väl något som finns, och som vi inte får mer eller mindre av för att vi är för eller mot? Man kan självfallet demonstrera för homosexuellas rätt att finnas, att slippa förneka eller smussla med sin läggning. Men detta tycker jag ingår i samlingsbenämningen "homosexuellas rättigheter". Om pride från början var tänkt att visa att homosexuella finns, så har det nu blivit en manifestation ("reklamjippo" vore kanske ett bättre ord?) för allt möjligt annat, däribland en del sådant som kyrkan inte borde stödja. Och som många människor, oavsett sexuell läggning, de facto inte stödjer.
"Tids nog vaknar medvetandet för kristnas situation och dom kommer att hamna i kategorin dom förtryckta och förföljda och solidariteten vaknar."
Det var det mest cyniska jag läst på länge. De kristna i Irak och Syrien har det inte svårt så där i allmänhet, på samma sätt som en del muslimer i Sverige. Upphovsmannen till dessa ord litar tydligen på att terroristerna ska vänta med avrättningarna tills solidariteten med förföljda kristna har vaknat.
Tills nya ungdomsgenerationer har vuxit upp, vilka tycker att "pride och sånt larv är mossigt". Svenska kyrkans ömkansvärda linje är ju att inte missa föreställningen, oavsett vad den handlar om, genom att nervöst stå vid biljettkassan fråga om det finns några biljetter kvar och bli bland de sista som kommer in.
Svk var väl inte precis först på barrikaderna för homosexuellas rättigheter, utan har väntat tills nästan hela det profana samhället tagit ställning och visat hur vindarna blåser. Nu agerar man på samma sätt, när det gäller förföljda kristna.
Svenska kyrkans huvuduppgift just nu är att islam inte får skulden för förföljelserna. Vilket jag inte heller vill, men är det verkligen huvuduppgiften just nu?
(Man måste skilja mellan religionen islam och de politiska ideologin islamism. Det gäller att fördela skulden rätt, när den skyldige pekas ut. Men medan pogromerna fortfarande pågår, så är huvuduppgiften att stoppa pogromerna.)
Enligt ditt resonemang framstår det sekulära Sverige och därmed den politiserade svenska kyrkan som en samling nyttiga idioter som just nu utnyttjas av priderörelsen. Kristna syskon måste först drabbas av förtryck och förföljelse för att kvalificeras till den enligt dig svenska barmhärtigheten. Priderörelsen skulle kanske vara tacksam så länge det finns förtryck eller räcker det bara med kritik mot hbtq-ideologin för att gå ut och vifta med flaggor i prideparader?
RaderaKvalificerat trams! Svky omfamnar och välsignar hedonism och sodomi och det är bara en tidsfråga innan den postkristna organisationen välsignar månggifte!
Radera/Antony
Ockuperad kyrkoprovins? Ja, det kan man nog säga.
RaderaMen med ivriga medhjälpare och följsamma, lyssnande, godkännande, aningslösa och kritiklösa anhängare som villigt antagit propagandan som formulerats i just rävsaxmodell.
Att vilja protestera, vara ifrågasättande, fundersam, kritisk eller påpeka varnande eller tala emot den propaganda som propagerat har nog inte varit enkelt. Sådant tal har genast angripits, förlöjligats, hånats, attackerats eller kritiserats för att just menas vilja propagera för både gammalmodighet, elakhet, intolerans, kärlekslöshet, fördömande, snålhet, oginhet, ovänlighet eller kanske även hatiskhet.
Sådant tar ju skruv på många. Kanske särskilt många som verkligen vill kunna tro sig om att vara både goda, i form av att vara snälla, samt kloka, förståndiga, kärleksfulla och vilja kunna känna sig vara just kärleksfullt både öppna och toleranta och absolut inte vilja se sig själva som fördömande, elaka, onda och kärlekslösa.
Smicker, fjäsk och smörande formuleringar om humanitär stormakt, världens snällaste människor, mest toleranta och mest kärleksfulla, världens mesta barmhärtiga samariter osv., osv., skall man vara vaksam och uppmärksam på. Smicker, smörande och fjäsk kan ofta innehålla en hånfull baksida, och även en föraktfull framsida. Den som uttalar sådana smickrande och fjäskande formuleringar framstår inte enbart själv som någon form av självutnämnd bedömare eller domare av andra, utan de bedömda kan mycket väl ses på som lättlurade dumbommar, ungefär som i första april ramsan.
forts.
RaderaMen kärleksfullhet är till slut ändå det som finns i formuleringen: - ”Den som älskar sitt barn tillrättavisar det medan tid är.”
Men man väljer hellre, alltså föredrar att vilja, inte se längre än näsan räcker, och därmed vill man hellre flyta med den varma och goda strömmen av fjäskande formuleringar som låter så snällt, vänligt och kärleksfullt. Man vill hellre – go with the flow - som det heter på engelska. Det som är någonting som nog kan vara mycket, mycket förödande för väldigt, väldigt många människor just i en framtida perspektiv och just i en förlängning. Angående den breda och den smala vägen.
Detta för både individer, familjer och för hela samhällen.
Det kan resultera i ännu fler trasiga familjer, ännu fler olyckliga ungdomar och ännu fler oförmögna s.k. vuxna människor som då som vuxna är oförmögna att bygga starka, förtroendefulla, aktningsfulla och respektfulla relationer. Som i sin tur leder till ännu fler instabila familjebyggen.
Det verkar alltså alltmer vilja föredras en nihilism där inte längre någon egentligen betyder någonting alls längre samt där heller inte människor själva betyder någonting för sig själva. Alla är lika mycket värda för alla och allas värde är lika litet, (det kan även i realiteten vara noll), men det är lika mycket litet för just alla eftersom alla människor har lika värde för alla människor...
Ingen urskiljning mellan gott och ont, mellan rätt och fel, mellan bra och dåligt, mellan sant och falsk. Allt är sant, allt är rätt, allt är bra, alla är rätt, allt är sanning. Denna devis vilken riskerar att leda fram till att ingen och ingenting kan ges någon betydelse eller tydlighet. Inte ge någon riktning eller fasthet alls för någon och heller inte ge någon rot för människojaget att hålla fast vid och fördjupas hos genom att den inte erbjuder någon relation till Gud.
Gud som verkligen vilja skilja mellan gott och ont, bra och dåligt, rätt och fel och sant och falskt.
forts.
RaderaDetta riskerar att i förlängningen medföra en ännu större ytlighet och en allt större grundlöshet för människojagets identitet, och förmodligen också medföra en allt större vilsenhet, osäkerhet, hopplöshet, trolöshet och alltfler kan känna meningslöshetskänslor, som kan sprida sig som en löpeld eller som en farsot.
Att människor då väljer att mer och mer vilja identifiera sig till ett djuriskt medvetande riskerar också bli en verklighet.
Djur som inte alls behöver göra några val mellan just gott och ont, rätt och fel, sant och falskt eller bra och dåligt. Tvärtom det djuriska medvetandet är befriat från sådana tvingande val, därför att det är styrt och förprogrammerat av sina instinkter. Djur har det enkelt för sig för de är endast tvingade att lyda dessa instinkter. Fria är de inte alls, utan förslavade under sina instinkter som de inte kan låta bli att lyda. Djur kan alltså tolkas som levandes i ett totalbefriat tillstånd vad gäller just att inte behöva tvingas göra medvetna och ibland svåra val, eller väljande av väg, som just människan tvingas göra.
Alltså sådana moraliska val som anses kunna få konsekvenser i tredje och fjärde led, som människan är ålagd och tvingad att göra, som just mänsklig varelse.
Det blir någonting lockande för alltfler människor, bland annat med hjälp av propaganda både i barn-tv, i reklam och i annan underhållningsindustri, där en identifiering till djur alltmer blir tydlig, där djuren då presenteras som om de är människor och kan tala. Och inte enbart djur, även ting, döda saker, presenteras som om de är människor och kan tala.
Många kommer att vilja sluta att behöva vara människor med alla val som hon tvingas göra och istället vilja vara som djur, med ett djuriskt och instinktivt medvetande, och slippa behöva göra bra eller dåliga val som medför bra eller dåliga konsekvenser i t.o.m. tredje och fjärde led.
Det samhälle som så småningom kan växa fram, och det kan också komma relativt hastigt, blir troligen inget vackert samhälle. Det blir förmodligen mer ett samhälle där djungelns lag då råder, istället för Guds vilja. Eller kanske det blir ett slags vilda västern där ingen kan lita på någon där inga sanningar anses finnas, där allt är relativt och där inga val mellan gott och ont, rätt och fel, sant och falskt, osv., alls varken vill eller kan göras längre. Och detta då därför att de har förlorat sin mening för alltfler. Allt är sanning. Allt är rätt. Allt är endast gott och av godo. Vad som helst, allting och ingenting, går an.
Det blir då istället för samhälle, eller istället för kyrka, ett slags vilddjurssamhälle, en slags djungel, som då alltmer vill styra efter djungelns lag än Guds vilja.
Sådant samhälle blir bit för bit alltmer rått, hårt, kallt, brutalt, skoningslöst och våldsamt.
Alltfler kan där utveckla tillstånd av en ständig fruktan, ständig skräck, samt också riskera att i allt högre utsträckningar faktiskt utveckla s.k. paranoida tillstånd av olika slag som t ex grava stadium av förföljelsemani eller skräck hos allt större andelar hos befolkningen.
forts.
RaderaNär små barn sätts på dagis ibland före ett års ålder så förlorar de sin tid för att kunna odla nära och tillitsfulla relationer med känslomässig trygghet och förtroende till sina föräldrar, främst moder under den minsta babyåldern. Sådant skapar mycket lätt senare i livet, i vuxen ålder, förminskade förmågor att kunna utveckla normala kärleksfulla relationer till människor. Detta vilket alltså kan drabba alltfler i samhället, som onda cirklar. Som en slags epidemi.
Så frågan om kyrkan har blivit ockuperad och fråntagits sitt allvarliga budskap, sina varnande ord, sina kärleksfulla, omtänksamma ord, förtydligande ord och förklaringar kring vad som skiljer gott och ont, sant och falskt, rätt och fel, samt fråntagits sina allvarliga vägledande ord till bön, till tro och till aktning och respekt samt till helighållande av sådant som bör helighållas, t ex äktenskap, är en viktig fråga. Fråntagits att predika till varsamhet, till vakenhet och till aktsamhet. Och detta till förmån då för en allmän hållningslöshet, en dyrkad gränslöshet, en gränslös riktningslöshet där inga gränser för rätt och fel, bra och dåligt, sant och falskt, får sättas. Inga förtydliganden i form av starka predikningar får då göras, i form av varnande utskällningar i kärleksfull omsorg kanske med faderlig myndighet och auktoritet.
Istället är det denna allttillalla-filosofi, alltgåran-filosofi, alltärrätt-filosifi, allaärgoda-filosfi samt alltärgott-filosofi, som ska gälla. Som då i förlängningen riskerar att bädda vägar för att alltfler kan hamna i en allmän riktningslöshet, lealöshet, trolöshet, tilltrolöshet, hållningslöshet och därmed identitetslöshet. Detta som då riskerar att växa och breda ut sig i hela samhället där också en allt större främlingskapskänsla samt rotlöshet för människojaget riskerar att växa. Istället för att alltfler leds allt närmare Gud så leds allt fler allt längre bort från Gud till ett världsligt och till ett världens språk och världens djuriska lag istället för till Guds vilja. Bort från Guds språk, som inte är just att förespråka världens vida och breda väg som leder till fördärv, undergång och död, utan predika en smal, koncentrerad och uppmärksam Väg, som leder till Gud, som leder till Liv.
Så, ja, det kan man nog säga att kyrkan har blivit.
Tråkigt nog.
"Regeringen (Reinfeldt o. Ullenhag) använder sig av andras pengar för att visa sig goda och barmhärtiga."
Raderaskriver signaturen Lille John. Det är en helt riktig iakttagelse. Vem skall en gång betala kalaset med invandringen av alla de miljarder som årligen måste lånas för att hålla invandringskarusellen i gång? Det är den stora frågan. Vem mer än Lille John och jag har visat uppmärksamhet inför den tanken?
Är det rimligt att våra barn och barnbarn en gång ska stå till svars och tvingas betala allt detta som vi i vår generation har beslutat om och som så "generöst" lovas till invandring och flyktingpolitik av snart sagt alla partier i valtider? Jag tror att våra efterlevandes dom kommer att bli hård över oss som ställt dem i denna situation som kommer att i hög grad påverka deras välfärd. När skall Sveriges folk vakna och inse denna orättfärdighet mot våra efterkommande?
"Präst från Skara stift"
Vem skulle städa tunnelbanestationerna i Stockholm om det inte fanns invandrare? Och förutom att hjälpa till att hålla rent, betalar de skatt, om än inte så mycket med den lön de får.
RaderaMed tanke på allt kverulerande och harvande på den här bloggens kommentarsfält (ja, på bloggen också) undrar jag om det inte just är Liv som saknas i mångas inre och liv! Är det inte tomheten och ödsligheten som ropar här? Kan det vara Guds vilja att sprida ödslighet och brist på tro och hopp inför framtiden?
RaderaJag är fullt medveten om att även jag förfaller till meningslöst kverulerande, men ska man inte visa på det goda i tillvaron, det vackra och sköna, på kärleken, det som får Guds rike att växa om man vill vara kristen?
Var lugn, Skarastiftare! När kostnaderna för invandringen blir för hög, ändras praxis, om än inte retoriken.
RaderaAllt för många har f n intresse av hög invandring av lågkompetenta. Som valboskap till främst S. Som lönedumpare åt näringslivet. Som murbräckor för att välta välfärdsstaten åt högern. Och vi får ju inte glömma det lönsamma invandringsindustriella komplexets intressen.
Än har vi råd. Alltså fortsätter vi. Snart har vi inte råd. Då ändras snabbt och oproblematiskt praxis. Men alltså inte den generösa retoriken.
Ekportarna förtälja
Tror du verkligen på fullt allvar, Ekportarna..., att det är lågkompetenta invandrare som tar sig från krigets Syrien hit och betalar kanske 100 000 kronor till människosmugglare? Titta på media och se vilka som framträder som andra generationens invandrare! Min erfarenhet är att det ofta är högutbildade ytterst komptenta personer som lyckas och har råd att ta sig hit! Så glöm dina konspiratoriska idéer!
RaderaGörans kommentar är intressant. Man kan ju inte precis säga att det gamla "lutherska" enhetssamhället, som Anna m.fl. misstänker att vi vill tillbaka till, var särskilt mycket tolerantare än vårt, utan tvärtom. (Gunnar "Glunten" Wennerberg gjorde en bragd när han vägrade svära den gamla studenteden som krävde full anslutning till de lutherska bekännelseskrifterna för att man skulle få studera vid universitetet!!!!).
SvaraRaderaJämförelsen med 1 maj-demonstrationen i DDR är bra. En sak är 1 maj-demonstrationer (eller Jesusmanifestationer eller Pride-festivaler) i största allmänhet - där bör vi kunna enas om att sådana ska kunna hållas världen över. Och jag kan som folkpartist tänka mej att gå med i ett bombhotat 1 maj-tåg eller Pridetåg som tillfällig sympatiåtgärd, liksom en ateist av samma skäl säkert skulle kunna gå med i en Jesusmanifestation. Men att kräva att man som medborgare ständigt ska gå med i t.ex. ett 1 maj-tåg - intressant att det var så i DDR! - eller ett Pride-tåg eller en Jesusmanifestation är ju absurt, eftersom tågen visserligen är ett sätt att manifestera sina mänskliga rättigheter men vart och ett uttrycker så mycket mer än bara det: en viss ideologisk agenda som alla rimligen inte kan förväntas ställa upp på.
Regnbågsrörelsen Livets Ord hade ju Europakonferens samma vecka som Stockholm Pride. Men inte körde Uppsala lokaltrafik omkring med regnbågsflaggor för det, och inte hävdade Livets Ord att alla borde delta i konferensen för att visa sitt stöd för förföljda kristna världen över eller mobbade kristna elever i svensk skola.
Anders, du har naturligtvis rätt i att Sverige delade den tidens vilja att etablera enhetssamhällen. Så sent som på 1850-talet utvisades en grupp kvinnor i Stockholm ur riket, eftersom de var romerska katoliker.
RaderaPå den gamla S:ta Eugeniakyrkan, som byggdes på 1870-talet (?), när det till slut hade blivit tillåtet för romersk-katolska kyrkan att framträda offentligt, fanns länge en skylt om att det var förbjudet för svenskar i allmänhet att gå in i kyrkan.
För egen del läste jag denna bok helt nyligen. Fader Gunnars text är stundtals en nöjsam läsning. Läst idag framstår Den ockuperade kyrkoprovinsen alltför fokuserad på kvinnliga präster. Men visst, Rosendal talar också om annat. Som det här:
SvaraRadera"Guds dom väntar, men dess begynnelse är redan synlig i tidens kyrkosmärtor i vårt land, i de tomma kyrkorna, i de ansträngda underhållningsprogrammen i våra Kyrkor i stället för gudstjänst, i själarnas nöd. DÄRFÖR kämpa vi mot ockupationen." (s. 47)
Om detta var en lägesbeskrivning 1982, hur mycket mer...
/Ad metam
Intressant att även undertecknad på senare tid kommit att tänka på just denna boktitel. Och det vi ser idag kan ju inte alls jämföras med vad FG såg, även om systemfelen redan var på plats. Dock innan chimären kyrkans skiljande från staten…
SvaraRadera