söndag 10 augusti 2014

Konstigt eller konsekvent

Konstigt att vi ser så lite av öppen reflektion kring de dagsaktuella katastroferna. Rykten om krig, pest och kristendomsförföljelse borde annars höra till det de kristna analyserar, för att förstå den tid vi lever i. "Närmar sig den dag då vi ska lyfta våra huvuden?" skulle de kunna fråga varandra.

I väntan på den dagen funderar jag mycket över den kristendomsutrotning IS och Boko Haram står för. Vad kan vi göra? IS är en mäktig kraft. USA kan bomba artilleriställningar - och vad mera? Vi? Be kan vi - på vårt vanliga förvirrade och taffliga sätt. Tala med varandra, skriva uttalanden och kanske skulle det sägas rätt tydligt att svenska media är pinsamma som inte kan tala klartext om vad IS genomför. Inte en kampanj mot minoritetsgrupper i första hand. I första hand religiöst motiverad kristendomsutrotning. Man behöver inte ha läst Rupert Shortts bok Christianophobia. How the global oppression of Christians is being ignored (Paperback Random House 2013) för att fatta vad det handlar om. Den som gör det, får i vart fall perspektiv som media aldrig gett oss.

Jag tycker att Jenny Nordberg fokuserat problemet väl - och det kan kompliceras. IS-soldater kan komma hem till Sverige och rekrytera fler kämpar för de är svenska medborgare. Är det i sin ordning? Ska de verkligen efter insatser i en krigsmakt som utrotar kristna vara välkomna "hem" igen eller? Här i Sverige finns miljoner döpta som tagit emot dem när de kom som flyktingar, alltså just den sortens folk de vill utrota i kalifatet. Har vi ett problem eller har vi ett problem? Skulle inte IS-soldaterna samfällt dömas för något kvalificerat brott som medlemskap i en organisation som är förbrytersk? Brott mot mänskligheten? För det är väl inte OK att bryta mot krigets lagar, eller?

Jag kan ställa en fråga till: Är det inte högst angeläget att det muslimska samhället gör klart hur man ser på IS? Vilka muslimer protesterar mot det som händer och inser att den protesten är viktig? Viktigare än de kristnas protester, kan jag tänka. Så vad säger vanliga svenska muslimer högt och tydligt nu? Om Irak och om de antisemitiska aktionerna i Malmö och annorstädes. Att frågan om vad som kan göras för att skära av underhållet till IS också måste ställas, är självklart. Vilka vinner på konflikten? Follow the Money!

Allan Willny skäms på sin blogg Apokatastasis för han har läst Ulf Lindgren på Katedralakademin. Ja, det blev väl inte många rätt där, kan man säga. Och rätt lite kristendom men det kan tänkas vara konsekvent för, skriver domkyrkolektorn Lindgren, "det finns inte EN islam, lika lite som det finns EN kristendom eller EN judendom."
Nähä. Kristendomen är som bofinken, alltså. Det tror jag inte. Till en sådan bekännelse har jag inte avlagt precis prästlöften, om man så säger. EN kristen tro i olika former, det må vara, men någon slags enhetlighet finns det, fastlagd i den trons gemenskap som räknar med Andens bistånd. Men Lindgren är typ en religiös präst och förfaller uttalat till andlighet och i denna hans andlighet kan ett mellanmänskligt möte äga rum - för i andlighet betyder nog bekännelser/dogmer föga, tycks det. Jaja. Säg det till apostlarna. Och till Lindgrens insikter hör att "vår kristna Trosbekännelse" inte med ett ord nämner bibeln. Hur vore det om blivande präster fick läsa lite teologi och inte bara religionsvetenskap? Har Lindgren alls inte pejl på ämnet symbolik, som det heter?

Det finns nog en del att skämmas för om man är en känslig person.
Andra blir mest bekymrade över kvasiintellektuell sörja. Och kanske över effekten att pretentiöst undvika det problem Rupert Shortt pekat på.

Fast det mest svårartade är kanske att Lindgren kopplar loss från Skriften: "Endast en del av en religion byggs upp av heliga skrifter." Så tänkte nog inte Luther. Han var väl sålunda inte religiös utan kristen och såg därför Skriften som en större och normgivande kraft, så som Kyrkan läser Skriften och prästen kysser boken för här är Guds eget heliga Ord.

Det är mycket som är konstigt - om man, förstås, inte funderar på om den där dagen när vi ska räta på ryggen och lyfta på huvudet kommit nära och inte bara närmare. Då är det som händer begripligt och konsekvent.

25 kommentarer:

  1. Ang. IS utrotning av kristna i Irak m.m.
    Idag söndag den 10/8 kl 14.00 är det en demonstration som stöd för de av IS förföljda kristna. Platsen är Medborgarplatsen på Söder i Stockholm. Här som på andra demonstrationer kommer man att samlas under den symbol som utgörs av den arabiska bokstaven ”N”. N står för ”nasare´” och är ett tecken som kristna ofrivilligt har beklätts med. Bland annat har hus där kristna bor markerats med tecknet.
    Arrangör är ”Kommittén för Mellanösterns Kristna”, Den har bildats på av en grupp kyrkor med direkt anknytning till bland andra länderna Irak och Syrien. Kommittén har därefter fått stöd av flera profana organisationer.

    Det vore bra om vi då är många som ställer upp och visar vårt stöd för vår tids kristna martyrer!

    //Örjan Sundstrand, Hägerstens Församling

    SvaraRadera
  2. Patrik DeMesta10 augusti 2014 07:51

    Tack Dag.

    SvaraRadera
  3. Varför vill liberala agera som islamapologeter? Kanske beror det på att de varken är hemma i Skrifterna eller i bekännelsen. Har Lindgren aldrig uttalat eller hört " på tredje dagen uppstånden efter skrifterna" eller "den helige Ande... som talat genom profeterna?

    SvaraRadera
  4. Nu kan sandalätarna götta sig. Sandahl har öppet tagit steget in bland islamofoberna. Pestflagg och alla anständiga människors samfällda FY! följer honom och hans blogg allt framgent. Allt som här säges i olika ämnen kan av Seglora, meningseliten i samhälle och kyrka samt en betryggande folkmajoritet avfärdas. Lätt som en plätt! Självmål, helt enkelt...

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
  5. BloggarDag pekar obestridligen på de problem, som vår kyrkas ledning har försummat; förföljelsen av kristna i flera stater och den snedvridna debatten gällande religionsförföljelser i vårt land. Fortfarande uppehåller sig kyrkans utrikesavdelning vid frågan om bojkotter av israeliska varor, fortfarande - under pågående inbördeskrig i Syrien och våldsamma våldseruptioner i andra arabländer - står den demokratiska regimen i Israel i kyrkans skottglugg och fortfarande agerar kyrkans vänsterkrafter (ja, ordet måste användas och är en logisk följd av just den politisering av kyrkan som blivit följden av de personalrekryteringar, som jag påmint om) utan att få ordentligt mothugg av andra. Varför försöker inte Dag och andra i KM officiellt reagera mot den kyrkliga passiviteten, reagera över flatheten mot muslimskt extremistvåld, mot den utrikespolitiska snedvridningen av Svenska kyrkans internationella agerande?

    När biskopskollegiet för några veckor sedan initierade klimatfrågan i ett - enligt Anders Wejryd - inspel i valrörelsen reagerade jag i en KT-artikel och hävdade att all koncentration i stället skall läggas på offensiv mission; klimatfrågan står ändå så mycket i fokus, som man kan begära. Åtskilliga gånger har jag också påtalat att kyrkan i utrikesfrågor måste ägna sig åt de frågor, som är mest brännande och allvarligast.

    Och till dem hör förstås förföljelsen av kristna i världen. Förstår inte den kyrkliga ledningen detta, är det något fel eller grundas på politiska åsikter.
    Under flera år har kyrkan också drivit frågan om religionsdialog .En sådan är förstås bra, om den i verkligheten lever upp till namnet.
    Problemet är bara att det oftast handlat om monolog, dvs att bara den ena religionen (gissa vilken) har dominerat.
    Svenska kyrkan skall vara öppen, lyssna noga på andra(s) konfessioner men aldrig vara rädd och hukande för att framhäva kristendomen.
    Vad har Dag gjort i detta avseende från sina upphöjda positioner i kyrkoledningen genom åren?

    Om han i självrannsakans tid finner någon egen försummelse, finns det ju trots allt tid att rehabilitera sig. När får vi alltså se bloggaren göra detta?

    SvaraRadera
  6. Rykten om krig, men det är inte slutet än, krig och förföljeser, pest och hungersnöd, men när himlens makter skakas, då skall man få se människonen komma på ett moln med makt.
    När ska vi lyfta huvudet? När alt detta börjar. Alt vad?
    Jerusalems trampas ned av hedningar det blev det efter året 70 tills ?
    hedningars tid är förbi eller /och när tecken skall visas i solen och månen och hedningara gripps av ångest ty himlarmaktar skakats.
    Kanske vänta med lyfta tills detta skakande eller vibrerande ske.. stå upp och hjälpa våra trosfränder är väl bra tills det, kanske dagens kollekt till detta ändamål eller öppna våra länder till dem.

    SvaraRadera
  7. Bloggardag har snävt synfält, och han har fel, vilket inte är ovanligt. Målet för IS är inte "i första hand religiöst motiverad kristendomsutrotning". Målet är, som namnet antyder, att skapa en islamisk stat, styrd enligt sharia. Alla som inte omfattar samma ideologi som IS och Abu Bakr al-Baghdadi är otrogna eller avfällingar som kan dödas eller fördrivas. Med hjälp av Sayyid Qutbs tankar kan muslimer döda muslimer, om de senare bryter mot sharia. För att nå målet dödar och fördriver man shia med samma iver som man gör med kristna eller yazidi. Man spränger moskeér. Ett kalifat är det religiöst motiverade slutmålet. Först i mellanösterns muslimskt dominerade länder och sedan globalt. Hur många fiender IS skapar sig på vägen bland muslimska stater, organisationer och väpnade grupper eller bland muslimska massor kan Bloggardag ta reda på ganska enkelt. Om han vill.

    Vem välkomnar krigsförbrytare tillbaka till Sverige, Bloggardag? Får vi fram namnen? Stund, ställe, styrka, slag? Krigsförbrytare från IS kan för min del gärna dödas av en GBU-12 från en F/A-18 i direkt anslutning till brottsplatsen.

    Och nej, Bloggardag, det är inte dags att lyfta huvuden. Inte heller år 2014 kommer Jesus tillbaka.
    /Olof Olsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är värst att vara kristen vad jag har förstått. Och hade det 'bara' varit muslimer som dödade muslimer kan man misstänka att det fått mer uppmärksamhet av Svenska kyrkan och svensk media. Fast det är klart - människor som dör för sin tro kan ju inte vara lika viktigt som Pride-paraden ...

      För övrigt måste jag säga att Olof Olsson ter sig särdeles välinformerad, som vet at Jesus inte kommer tillbaka i år. Jag som trodde att det bara var Fadern i himmelen som hade sådana kunskaper.

      den Lea

      Radera
    2. Olof Olsson kanske talar (och skriver) det han givits av Anden?

      Eller är det inte helt enkelt med kristna så, att judarna helt enkelt numera tagit slut (utom i Israel, detta världens värsta och mest pockande problem, uppfyllt av judar, som det nu olyckligtvis är)? Gudsfolket har alltid varit slagpåsar och spottkoppar och emellanåt utsatts för pogromer. Inget enar och mobiliserar ett folk och avleder dess missnöje som lite judehat. I brist på judar tager man vad man haver. Inomislamsk maktkamp skall inte användas för att dölja och relativisera hatet mot det kristna namnet. Sådant kan jämföras med att relativisera judarnas öde under naziepoken med att nazisterna minsann också konfiskerade egendom, dödade och satte i koncentrationsläger andra meningsmotståndare. Nazisternas egentliga mål var ju heller inte judeutrotning, utan en social, politisk och genetisk nyordning. Så det så...

      LJ

      Radera
    3. Målet är att rensa den heliga arabiska halvön, mellanöstern och den muslimska världen från alla element från otrons värld. Därför avskydde Osama bin Ladin kommunistregimen i Sydjemen och attackerade marxister i republiken Jemen med det som blev början till al-Qaida (ISIS har haft samband med al-Qaida) bekämpade hotet mot islam som kom från ett ateistiskt Sovjet i Afghanistan. Amerikaner är fiender även om de vore ateister, för att de infiltrerat på helig mark. Arabiska regimer är fiender för att de samarbetar med otrons värld, och som Saudi-arabien släpper in de otrognas soldater, vilket är en skam och förödmjukelse för dessa grupper.

      Trots att jag ter mig särdeles välinformerad i den Leas ögon, så vet jag inte om det är värst för yazidi eller för kristna. Bägge grupperna är hårt åtsatta i de aktuella områdena.

      Bloggardag påstår att IS genomför "I första hand religiöst motiverad kristendomsutrotning". Det är detta påstående jag kritiserar, signatur LJ. När du i din kritik använder jämförelser med judarnas öde under förintelsen så förminskar du det oerhört unika med förintelsen. Du borde hitta bra argument mot mig utan att ta till förintelsen.
      /Olof Olsson

      Radera
  8. Kanske har jag fel men säg i så fall det till de pinade medkristna. Och läs Shortt

    SvaraRadera
  9. "Skulle inte IS-soldaterna samfällt dömas för något kvalificerat brott som medlemskap i en organisation som är förbrytersk? Brott mot mänskligheten? För det är väl inte OK att bryta mot krigets lagar, eller?" Frågar sig Dag, som om någon vore hemma. I verkligheten står ju huset tomt, utlämnat till väder och vind, till tjuvar och vandaler, ingen finns som känner ansvar för huset Sverige, som nu står utan försvar, utan fungerande rättsordning, utan mediernas kompass till hjälp för samtidsförståelsen -- fallet är fritt, tyngdlösheten total, och upplevelsen extatisk! Ja, Sverige är verkligen fantastiskt, som ett Gröna Lund, som det fria fallet där, fast utan slut -- eller har jag missuppfattat någonting? Har vi då inte avskaffat verkligheten här i landet, är inte bilden av Sverige Sverige självt? Skulle det verkligen inte räcka med godhet, med vår inneboende godhet som inte känner några gränser? Skulle det verkligen finnas en sanning som är bindande, en verklighet att krocka med? Nej, inte för våra politiker, inte för våra journalister, inte för våra kulturarbetare (möjligen bara för våra kapitalister -- men de räknas inte för de hör till en annan värld...), så varför skulle det göra det för mig i så fall? Skulle jag kunna tro på mig själv emot alla dessa mäktiga kvinnor och män? För inte kan väl lilla jag stå ensam mot världen, det kan väl ingen begära av mig? Nej, jag håller mig till dem, så känner jag mig säker... Och skulle vi gå under så är det i alla fall bättre med ett commune naufragium än att gå under ensam. Fast tittar man över tallrikskanten så är det ju lite oroande att inte alla länder är lika fantastiska som Sverige: http://avpixlat.info/2014/08/10/invandrad-muslim-i-kanada-atalad-for-terrorism/

    SvaraRadera
  10. Genom mitt stöd till flygangrepp på Islamiska staten har jag kanske redan sagt mitt. Vad har du sagt i frågan?
    /Olof Olsson

    SvaraRadera
  11. Vad säger muslimerna i vårt land om förföljelsen av de kristna i arabländer?

    Den frågan lyfte jag fram för någon tid sedan, men fick ingen respons för frågan. Jag har inte hört någon muslimsk organisation här i vårt land som uttalat sig negativt mot förföljelsen. Finns någon som hört? Eller är det så illa att de samtycker till att kristna (otrogna hundar) kan utrotas?
    Vad jag förstår så var det en muslim som avslöjade att det med flyktingströmmen kommit med terrorister hit till vårt land som utbildade sig här (med våra skattepengar) och sedan åkte ned och deltog i terrorhandlingar för att skapa sharialagar i muslimska stater. Muslimen som avslöjade det hela var förstås negativ till detta handlingssätt. Om terroristerna är liktydigt med de som strider för IS i Irak, Syrien, Nigeria vet jag inte. Kanske är det så, var strider de annars?

    Det som Dag nu tog upp här ovan är ju det som Jimmie Åkesson tog upp i sitt tal i Sölvesborg för en vecka sedan. Åkesson skulle om han fick makten se till att dessa terrorister (med svenskt medborgarskap) inte skulle få komma tillbaka till vårt land för fortsatt utbildning i terrorism här. De skulle få stanna kvar där nere. De var inte välkomna tillbaka hit. Men Åkessons tal var förstås inte politiskt korrekt. Inget annat parti har vad jag kunnat se tagit upp den röda tråden och kommit med något fördömande. De samtycker alltså? Eller hukar dom sig för att inte behöva ro obekvämt i den svenska ankdammen? Är det månne rasistiskt att som SD här gör lyfta fram att vi med svenska skattemedel finansierar terrorism och dödande som drabbar våra kristna trossyskon i arabvärlden? I så fall vill jag också kalla mig rasist.
    Det våra riksdagspolitiker sysslar med idag är rent ut sagt ynkedom. Man kallar det "kulturell mångfald". Jo, man tackar, eller snarare betackar sig för att behöva betala löner till valda ledamöter till Sveriges riksdag för sådant dravel.
    Till och med i tidningen Dagen, av alla, misstolkade man Åkessons tal på ledarplats, så det Åkesson betonade blev till kritik mot honom i stället.
    Det verkar vara kört för gamla Svedala. Som någon påpekade här ovan i kommentarerna; vi har inte ens något försvar. Pengar flödar i stället till terrorister som dödar kristna i andra länder. Hur kunde det bli så här?

    "Präst från Skara stift"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Präst i Skara stift har en poäng i att notera svensk blåögdhet och flathet. Men att påstå att "vi med svenska skattemedel finansierar terrorism" eller att "(svenska) pengar flödar till terrorister" är dock att lämna verkligheten.

      Att en svensk medborgare inte skulle släppas in i riket, om han eller hon än har utfört terrorhandlingar, finner jag inte värdigt ett land som vill vara rättssäkert. Vem kan besluta om något sådant, annat än en domstol? Då måste ju personen i fråga släppas in för att närvara vid domstolsförhandlingarna. Och i ett rättssamhälle som vårt gäller: den skall betraktas som oskyldig, som inte är bevisad skyldig.

      Den som har erhållit svenskt medborgarskap, inte fått det automatiskt genom födseln eller så, kan naturligtvis berövas detta. Men det måste ju ske efter en korrekt genomförd process.

      Radera
    2. Men käre biskop!

      För det första: Om dessa terrorister kommer hit som en svans till andra flyktingar och här försörjs av skattemedel, vad annars, så blir väl kontentan den att vi ändå finansierar deras terrorverksamhet med våra skattepengar? Det borde väl ändå en besserwisser begripa.
      För det andra: Varför tror du att det är så viktigt för dem att även ha ett svenskt medborgarskap? Jo, därför att de då har möjligheten p.gr.a svensk flathet i lagstiftningen att få komma tillbaka hit, vila upp sig och vidareutbilda sig här, fortsatt försörjda av våra skattemedel. Rättsäkerheten här, som du påpekar, kräver ju först ett domstolsutslag, och det kan jag ju i och för sig inte säga något emot, men då uppstår frågan hur denne muslimske ledare i Sverige som avslöjade denna terrorverksamhet från svensk botten kunde avslöja att sådant sker. Han borde väl också kunna peka ut i vilka kretsar dessa terrorister finns så att de grips så fort de kommer tillbaka. Döma dem till fängelse här är det väl ingen mening, då kostar de ju samhället ännu mer pengar, men utvisning på livstid är väl ändå ett minimikrav. Eller hur barmhärtig vill du egentligen vara, min käre biskop?

      "Präst från Skara stift"

      Radera
  12. Upplysningsvis meddelas att undertecknad står för det inlägg ovan som skickades 9.50 gällande den märkliga kyrkliga prioriteringen av frågor.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  13. 'Min herre kommer icke så snart'. Bort det! I ett obevakat hus bryter sig tjuven in. Det var förmaningen vår Herre lämnade oss. Något för SvK att ta till sig kan man tycka, särskilt i tider då vedermödor hopar sig.

    /Doare

    SvaraRadera
  14. Svenska PK-media och Svenska Kyrkans ledning behandlar de båda sunnimuslimska organisationerna Hamas och IS olika. I Gaza är Israel de onda och i Irak är IS de onda.

    Nu när USA har bestämt sig för att bomba islamisterna i Irak, efter att de genomfört attacker mot civila väcks en del frågor.

    Journalister åker i busslaster till IS-kontrollerade områden och rapporterar därifrån. De finns vid frontlinjen och rapporterar om de civila dödsoffren som USAs bombningar orsakar. IS attacker utelämnas helt. De går helt med på att rapportera precis som IS vill och använder IS uppgifter över antal döda och förhållandet mellan civila och stridande.

    Medierna skildrar USA som den aggressiva parten. IS attacker tonas ned , medan USA:s attacker skildras detaljerat.

    Det är orimligt att tänka sig detta, men i Gaza är det så journalisterna jobbar.
    Jack London

    SvaraRadera
  15. Prideparaderna runtom i landet och givetvis främst den i Stockolm är kyrkans viktigaste demonstrationer där kyrkan visar upp sig på gator och torg.

    När kristna dödas för sin tros skull vågar ingen i kyrkans ledning yttra sig. Gärna en pridemässa men absolut inga bönemässa för dagens martyrer. Kanske Herren ändå kommer åter 2014?

    SvaraRadera
  16. Svenska kyrkans ledning vill ju mer än gärna bli av med s k konservativa kristna inom det egna samfundet så varför i hela fridens namn skulle den på allvar engagera sig för de kristna i Irak? För dessa mellanösternkristna är väl inte allihopa för fri abort och samkönade äktenskap? Alltså: de får skylla sig själva!
    /Sub versus/

    SvaraRadera
  17. Jag tillhör dem som tycker att Svenska kyrkan har varit sent ute och gjort för lite vad gäller förföljda medkristna. Men någon proportion måste det ändå vara på kritiken! Både Svenska kyrkan i stort och Stockholms stift (jag har inte kollat de andra) har nu frågan på första sidan på sina resp. hemsidor.

    SvaraRadera
  18. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  19. Hej Dag och tack för de orden. Jag lyssnade på en muslimsk lärd i Sverige, en shejk, som stödjer ISIS. Här finns en intervju på arabiska textad till svenska och mer information om ISIS och islamism i Sverige och Europa:

    http://sjunne.com/2014/08/11/isis-i-sverige/

    Håll till godo!
    /J

    SvaraRadera
  20. Närhetsprincipen har alltid predikats av kristna profeter. Fast jag undrar om det inte glesnat i leden.

    SvaraRadera