söndag 23 augusti 2015

Inga nihilister på våra gator!

Slagordet "Inga nazister på våra gator!" har jag haft svårt för just eftersom gatorna är "våra" - nazisternas också. Men ska det ropas så, är det väl lika bra att gå grundligt till väga och ropa "Inga nihilister på våra gator!" Nazismens grundläggande är just nihilismen.

Hermann Rauschning analyserade som bekant nazismen som det praktiska uttrycket för nihilism. Det är för nihilisten som makt blir rätt. Och om det kan vara svårt att veta vem som verkligen är nazist - och det är det i vår tid om ordet inte bara ska bli slagord, glosa för nazismen är på sitt sätt tidsbunden - kan vi tryggt veta att nihilisterna verkligen finns på våra gator, i våra medier, i vår riksdag. Det finns också nihilister i det kyrkliga, märkligt nog. Då finns det skäl att granska nihilismens ande.

Rauschning gjorde det. Han såg också nazismens moral. Lyssna!
"Alltid försvarar nazismen rätten, alltid är det trohet och heder det gäller. Dess moraliska patos är näst efter våldet det verksammaste medlet i den nationalsocialistiska propagandan. Med det ersätter den varje förnuftig argumentering. Därutinnan är den alltigenom revolution, att den alltid moraliserar, att den alltid liksom den stora franska revolutionen försvarar 'dygden' och att den är sentimental och gråtmild." (Hermann Rauschning, Nihilismens revolution. Natur och Kultur, Stockholm 1939 s 61)

Våldet kan de moderna nihilisterna inte bruka. Inte ännu. Men det moraliska patoset ser vi.
Konsekvenserna ser också Rauschning. "Låter man händelserna ha sin gång, komma det att resultera i ett folk, som är totalt utmattat, tror på ingenting, tvivlar på allt och är söndersmulat i atomer." (aa s 113) Det var så det blev i Tyskland. Det är så det kan kännas när nihilisterna håller på.

Hermann Rauschning ser alltså nazismens tankespår och ser att detta är vad revolutionen handlat om: nihilismens revolution. Vi kanske i vår tid ska tala om nihilismens reformism? Nihilismen tror inte på något mer än sitt eget och det är värdelöst. Det är själva finessen och konsekvensen blir en hållning bortom absoluta kategorier som ont och gott eller sanning och lögn. Makt är rätt. Om vi går runt "på våra gator"för att se nihilismen i praktiken, kan vi upptäcka mycket.

Om någon vill följa familjen Rauschnings öde genom hustruns berättelse läser man Anna Rauschning, Ingen återvändo, Bonniers, Stockholm 1942
Anna reflekterar över allt som hänt och alla faror de mött och skriver: Gud bor i djupet. (aa s 234)

Hon är klarsynt.
Fred mellan nazistregimen och den evangeliska kyrkan tog sig uttryck i "statliga" predikningar, "vilka på intet vis skilde sig från det munväder som man fick höra av partiledarna så snart de fick tag på en talarstol och en publik." (aa s 179).

Rörande är berättelsen om sonen Nupp, som kommer hem från Hitlerjugend och har fått problem när HJ-ungdomarna får lära sig att de inte ska bry sig om när föräldrarna börjar tala om Gud. Anna undrar vem de sätter i stället för Gud.
"Der Führer är vår Gud. Vi måste blint lyda allt han säger till oss. Vi måste dö för der Führer." (aa s 174) Och pojken som Nupp osammanhängande berättar om har anmält sin egen far, som satts i koncentrationslägret Sachsenhausen, får en utmärkelse och blir gruppledare i HJ. Nihilismen är ateistisk men inte utan egna gudar eller utan egen moral.

På Katedralakademins blogg gjorde domkyrkoprästen Ulf Lindgren några förtydliganden efter DN-artikeln (den utan belägg, ni minns).
http://blogg.svenskakyrkan.se/katedralakademin/2015/08/19/nagra-fortydliganden/

Genom bloggkonversationen inser vi att begreppet sanning blir rätt relativt, dvs bekännelsen lyder att "kristendom är min sanna religion" med en katolsk nunna som auktoritet: "Inget är sant eller falskt. Det viktiga är människors handlingar och vad de gör."
Det resonemang pastor Lindgren för, konkretiseras inkännande så: "Jag håller helt med dig om att min religion måste vara helt sann för mig. Men det betyder inte att den är sann för andra. Därför är frågan om sann och falsk inte så relevant." Exemplet blir Beethovens femte symfoni. Om den frågar vi inte om den är sann utan om den berör.

Jag tror ni förstår.
Den lilla detaljen att Beethoven aldrig utgett någon av sina symfonier för att uttrycka sanningen, kan vi bortse från. Det gjorde i alla fall Johannes om Jesus, har vi fått veta, när han la orden "Jag är vägen, sanningen och livet" i Jesu mun.... Men, om nu Söderblom ska dras fram, vad betyder det att kristendomen är uppenbarelsereligion och inte konstruktion?

Postmodernismen är grundläggande nihilistisk och a-intellektuell, förstås.
Och pastor Lindgren är religiös.

Ska vi gå ut på våra gator för at demonstrera och ropa: "Inga nihilister på våra gator!" - men inte heller då i radio, tv, tidningar, politik, vård, skola, omsorg, forskning och kyrkoliv mm?

16 kommentarer:

  1. Det blir nog inte så många kvar då, "i radio, tv, tidningar, politik, vård, skola, omsorg, forskning och kyrkoliv mm", säger Maja fundersamt.

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maja har alltid varit en klok kisse. Hennes fundering kan kanske formuleras som i dagens predikan från Växjö "vad är det för fel på tiden..." Prästänka.

      Radera
  2. Om det inte fick vara några nihilister på gatorna, vart skulle då Antje & Co. (och särskilt pastor Lindgren) ta vägen?!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. De kan sitta på sina fina kontor, naturligtvis!


      Bill, Master of spin, pressekreterare hos EKM

      Radera
  3. Jag kan mycket väl tänka mig att begränsa mig till "inga nihilister i våra kyrkor".
    Tills dess får väl domkyrkoförsamlingens präster enligt förebild från Jakobsbrevet visa oss sin ro genom sina gärningar.
    Glöm då inte bort att S:ta Clara inte längre drivs av domkyroförsamlingen. Troligen en konsekvens av överflödet på både tro och gärningar. Samt att domprosten sagt upp hyreskontraktet med D:ya Clars EFS- förening.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det verkligen så att S:t Clara-folket håller på att bli husvilla?

      Radera
    2. Båda parter siger sig vilja ha en fortsättning, men vissa byggplaner skulle kunna ställa till det.

      Radera
  4. Relativisten (nihilisten) som till äventyrs vill föra en ärlig dialog ser den inte som ett medel för att nå sanningen. Den finns ju inte för denne. Istället blir dialogformen till skillnad från Platon och S.t Thomas av Aquino en möjlighet för nihilisten att utöva makt (Wille zur Macht). Ulfvebrand är förvånad över de negativa reaktionerna på hans "försöksballong" som främst kommer från kyrkligt håll. Skulle inte "sensus fidelium" kunna råda också inom svenska kyrkan eller är det bara rationalism och politisk makt som skall ha sista ordet?

    SvaraRadera
  5. Och ändå är det evangelium som är kyrkans sanna skatt, inte lagen som riskerar att ta sig uttryck i moralism.
    Kh på landet

    SvaraRadera
  6. Det är inte säkert att Hitler var "nihilist": Han kan ha varit djävulsdyrkare. Bokstavligen.
    Jag köpte en pocket (USA, men av fransk författare) ca 1967 som ville visa just detta. Med stöd bl.a. av en tidigare nazi-pamp, senare flykting, från Danzig.
    (Jag slängde [dessvärre] boken i soptunnan; den var så otrevlig i sak.)

    Människor tror på mycket idag. Kanske man vågar nämna en text från Yahoo Answers:
    https://answers.yahoo.com/question/index?qid=20100808074147AAWUfU1
    / SD

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast ett är klarlagt. Hitler och Goebbels var romerska katoliker och absolut inte med i Svenska kyrkan!

      Radera
    2. Dock bevistade Göring träget protestantiska/pietistiska gudstjänster under sin Stockholmstid tillsammans med sin första hustru, Karin.

      Argus

      Radera
  7. Hitler och Goebbels var *från början* romerska katoliker. Hann Göring engagera sig i SveK innan Det stora Äventyret började? -och slutade i förnedring och cyankalium. (Inget bra viaticum!)
    De stockholmska domkyrkoprästerna känner sig trygga i sin tradition.
    Förlåt: vilken tradition? Är inte just traditionslösheten en av Svenska kyrkans stora problem, som gör den så böjlig för allt vad luftens härsmakt (Ef 2:2) hittar på? fm

    SvaraRadera
  8. Nog är det onödigt elakt att kalla dessa vilsegångna typer för romerska katoliker speciellt då Hitler . Visst var de uppvuxna i den romerskt katolska grunden men inte var det mycket de bevarade av denna i sina krafts dagar.

    En Jesus som inte var Jude och ett svärmeri för fornnordiska asar lämnar knappast plats för en Kristus.? Dessutom var det väl Goebells som fick en präst att förvanska inledningen till Johannes evangelium eller minns jag fel där?

    Alltnog, anklagar vi dem för att varit romerskt katolska kan vi nog anklaga alla medelålders och äldre svenskar för att vara protestanter inom SVeK ty de flesta vare sig de idag kallar sig ateister / agnostiker eller "bara" något annat så har de sannolikt växt upp inom SVeK och såväl döpts som konfirmerats inom denna kyrka.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det blir väl som att säga något i stil med att alla tyskar är nazister. Inte ens alla tyskar i Tredje riket var väl det även om de i praktiken inte hade så mycket mer att välja på än att låtsas som om. Ja, usch och vad rysligt det kan bli där ideologisk likriktning, angiverikultur och svek sprider skräck och förlamning! Bevara oss, milde Herre Gud!
      /Sub versus/

      Radera
  9. Dag är ute efetr något viktigt: det är socialt accepterat att tycka och känna utan att ha sakskäl, fakta, för tyckabdet och kännadet. Det finns massor av exempel pådeta, ochdet gör att man kan blåsa upp en storm kring en hönsfjöder, bara man få media med sig-och med otäcka följder för den som handalr i blåsvädret. Hitler lyckades med att ljuga, smickra och skrämma.
    Det går nog ännu lättare här, där skolan, alla stolta paroller till trots tydlogen inte lyckats bättre än vad opinionsmäningarna -och "dreven" visar. Den kristna hållningen är att sanning är sanning även om den är obekväm och inte känns och inte tycks som man själv skulle önska. Givetvis förvanskas fakta på olika sätt-det är lätt hänt och ibland +/- avsiktligt. Det skall belysas där det förekommer. Till Kristi efterföljelse hör också att alla ska få bli hörda, ochde svagaste (meninte nödvändigtvis deras bredkäftade självutnämndatalesmän) ska ha extra tilldelning av tid och uppmärksamhet. Fader Dag isynnerhet, men också andra, har röjt mycket idet kyrkliga ljugandet och falskspelandet.
    Problemet ligger i tillgänglighet och slagkraft. Tydligare och slagkraftigare exponering av eländet behövs, trots denna utmärkta blogg. fm

    SvaraRadera