Relischöst

Nu spänns Nathan Söderblom för ett märkligt ekipage vars påskrift är att det finns olika vägar till Gud. Jag undrar om ett belägg för påståendet att det finns fler vägar än en till Gud stämmer så som det utläggs. Gud har många vägar till oss, det förstår vi utifrån våra olika livsberättelser. Men det där med Jesus som vägen, sanningen och livet är väl lite svårt att komma runt också för en ärkebiskop för att inte tala om en påve? Lite märkligt blir det också när världskristenhetens möte i Stockholm tas som intäkt för ett världsreligionernas möte 90 år senare.

Vi får väl vänta på citaten som säger vad Söderblom påstås säga. Det kan mestadels bli intressant.
Ett svar har domprosten gett mig på Fejjan och det är en hänvisning till Söderbloms bok När stunderna växla och skrida, del 3 s 27, vilket jag tydde som Tredje samlingen s 27, Hugo Gebers förlag , Stockholm 1915, när jag tog fram boken kl 05.35 denna morgon. Där finns inte något sådant citat. Där heter det i stället: "Anden hämtar från Kristus, hvad han har att säga oss." På motsvarande sida i Fjärde samlingen, om en siffra blivit fel i hänvisningen, lätt hänt, avhandlar Söderblom bordsbönen, som vi tydligen ska be för "vi äro väl inga oskäliga djur". Så var finns det anförda citatet?

Nostra Aetate tog jag fram redan i går. Det påstås i artikeln att den romersk-katolska kyrkan för 50 år sedan proklamerade att det finns många olika vägar till Gud liksom att den Katolska kyrkan inte utgör den enda vägen. Utifrån detta dokument (!) påstås att Rom öppnat nya vägar till dialog med Svenska kyrkan!!!! Så vilken av religionerna räknas nu Svenska kyrkan in i - hinduism, buddism, islam eller judendom, dvs de religioner dokumentet nämner?

Det är en förbluffande inläsning av egna föreställningar i dokumentet från Andra Vatikankonciliet. Är Söderblom tolkad på samma sätt?
Vad säger dokumentet då?
Att Kyrkan med "sincere reverence" ser de olika religionerna som återspeglar en "ray" av den sanning som upplyser hela mänskligheten. Men Kyrkan måste förkunna Kristus som vägen, sanningen och livet. Joh 14:6.

Så var det och det var inte riktigt så som det kunde läsas i DN igår.
Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att författarna på mycket fri hand plockar auktoriteter de vill ha med för sina syften, men att citaten är mer fritt hopkomna. I bästa syfte, självfallet. Men i alla fall.

Det sägs mer i DN-artikeln. "Varje gång en religiös ledare gör anspråk på att förmedla absoluta sanningar och påstår att religionen eller Gud kräver blind lydnad, då blir religionen ond."
Varje gång?
Hur handskas då judendom, kristendom och islam med berättelsen om Abrahams offer?Är det inte just blind lydnad Gud kräver? Och är det inte för en kristen en absolut sanning att döden är besegrad och Livet segrat när Jesus uppstått? Gör det kristendomen ond? Själva evangeliet ondskefullt?

Nu utmanas Svenska kyrkan.
"Vågar vi som kyrka högt förkunna att judar, kristna och muslimer vandrar mot samme Gud, var och en på sin väg, och att vi därför kan och bör samtala med, lära av och stötta varandra, utan att för den skull överge vår egen religiösa tradition."
Nu vågar vi nog inte förkunna det, vi som är präster, för så bekänner inte en evangelisk kyrka.

"Vi behöver visa att vi inte är i krig med varandra, att vi inte tävlar i tro med varandra, att vi alla längtar efter att i vår vardag få möta den Gud som är liv."
Men detta är en alltför grov polemik mot hållningar som "vi" inte intar. Bortsett från att en del muslimska krigare i Mellanöstern och Afrika uppfattar att de är i krig med det kristna västerlandet och skär halsen av kristna i Guds namn.
Sedan kan man ju fundera mycket över det där med att möta Gud i vår vardag. Det gör väl en kristen då och då men själva grejen är väl en annan. Vi möter Gud på söndagen, när han kommer till oss med liv och salighet i Ord och sakrament. Det är för den sakens skulle Storkyrkan i Stockholm uppförts.

Konkret leder artikelförfattarnas text till en fråga om att öppna församlingshemmen på fredagar så att muslimer utan egen bönelokal kan få be där.
Det är möjligtvis inte alldeles självklart att alla muslimer skulle vilja detta men varför församlingshemmen? I London öppnades en kyrka sedan de kristliga bilderna draperats med lakan. Kan det inte finnas plats i Storkyrkan så som jag motionerade i kyrkomötet för många år sedan, nämligen att göra Storkyrkan till multireligiös rikshelgdedom?

Själva går Storkyrkans personal före.
De har bjudit in företrädare för olika religiösa traditioner till några av höstens gudstjänster i Storkyrkan. "Tillsammans med dem kommer vi att reflektera över våra olika vägar till Gud och Guds olika vägar till oss."Jamen, det var väl ett bra förslag det där med att göra om Storkyrkan till en Storhelgedom.

Hade det inte varit för evangeliet i söndags hade jag nog utbrustit i ett "Jag tackar dig, Gud, att jag inte är religiös utan får vara kristen och genom dopet ditt barn." Nu får jag väl tacka lite mer obestämt för religiös är jag inte. Jag gör som aposteln Paulus. Jag håller mig till hedningarna.