Bloggandets farlighet

Det är väl lika bra att blåsa av blogguppehållet när nu Torbjörn Lindahl anmälts till Domkapitlet i Luleå.

Sedan jag beslöt mig för att ta en paus tills andan faller på har det kommit 319 kommentarer på bloggen. Dessutom har ett par kommentatorer fört ett animerat samtal på en annan blogg om denna bloggpaus, har jag förstått. Kommentarerna kan leva et eget liv utan bloggposter att kommentera, det är uppenbart. Men avsikten med en blogg är inte att bereda utrymme för allsköns debatter hur informationsbärande de än är. Har man mycket på hjärtat får man blogga på egen sida. Nu blir det kanske inte så mycket hojtande här i fortsättningen eftersom några flitiga kommentatorer deklarerat att de ska avhålla sig från att läsa Bloggardag.

I fortsättningen önskar jag se signaturer under kommentarerna. Jag vet att alla inte kan skriva ut sina namn, mer om detta nedan. Men det kan inte vara farligt att använda en signatur. Ta ett martyrnamn om ni vill.
Hur med kränkande kommentarer? De rensas bort. Hur informationsbärande de än är.
Kommentarer som inte har med blogginlägget att göra tas också bort. Vill någon ha upp ett ämne till diskussion, får jag kanske besked om den saken. Det finns ju brevlådor och e-post kan skickas.

Nu till Lindahl-ärendet. Jag förmodar att ni läser Torbjörn Lindahls blogg. Han skriver med glimten i ögat och rannsakar företeelser i tiden. Det förbryterska bestod i att ha gycklade det medicinska begreppet "fobi" när det du ska användas om något annat. Det var, om nu bilden kan användas i detta sammanhang, att dra ner byxorna på konstruktörerna av nyspråk.

Överstarna Olofsson och Salander tipsade att det fanns handlingar att begära ut. Ni undrar över dem? Det ska ni inte göra. Det var för övnings skull - skojs skull? - de för flera år sedan la in mitt namn i sökmaskineriet för att se vad som skulle hända. Det hände en del. Jag hade klagat över att det hos Domkapitlet i Växjö ansamlats material om mig, som jag inte haft en aning om. Överstarna lovade att  ha särskild uppmärksamhet på just domkapitlen. Ibland kommer det ett besked at "du är med igen". Den här gången var det inte bara Torbjörn Lindahl som var på den kyrkliga tapeten. Också jag fick ett omnämnande. Alltså ringde jag för att få anmälningarna. Det dröjde några timmar och sedan fick jag materialet - maskerat! Hänvisningen till Kyrkoordningen gällde "enskilda förhållanden" - och till de enskilda förhållandena räknades namn, mitt också, samt det förhållandet att den ena anmälningen undertecknats "en anställd inom Svenska kyrkan". Enskilt förhållande? Jag gjorde två saker. Anmälde förhållandet till Överklagandenämnden samt ringde överste Salander för att få ut handlingarna med namnen kvar. Det ordnade Salander. Olofsson var ute med sin segelbåt, men vi kom överens att ses på Öland och det gjorde vi också en minnesvärd afton. Mer om detta i en kommande bloggpost.

Mona Eriksson, pedagog och arbetsledare, hade inte bara satt ut sitt namn på anmälan. Minns nu att anmälan gäller att ta kragen av Torbjörn Lindahl, alltså hårda tag. Det gör att leendet på Eriksson när jag kollade porträttgalleriet för Luleå domkyrkoförsamling, leve nätet, blir svårtytt. Vad är hon glad över? Pedagogiskt anges att Torbjörn hänvisar och ibland länkar till Dag Sandahls blig, varmed nog avses Bloggardag. Eriksson "anar" att Torbjörn serverar Dag Sandahl input från Luleå. Input? Därmed torde avses den kondom jag fick och som ligger på mitt skrivbord. Kondomen ligger kvar i förpackningen, den med text "STÖRST av allt är KÄRLEKEN Svenska kyrkan" så vad då med "input"? Eriksson anger med pedagogisk noggrannhet hur det är på denna bloggsida: "BloggarDag hänger ut vår domprost Charlott på ett oerhört nedsättande och kränkande sätt."

Torbjörn då? I sitt ämbete sårar han "kollegor, homosexuella (i och utanför församlingen), transexuella, (det står så, DS, men jag tror mig veta att tranors sexualliv aldrig varit ett ämne på Tobbes blogg, DS) muslimer, unga tjejer som gjort abort etc etc." Lägg märke till det vittfamnande "etc etc". Tar vi den anklagelsen på allvar kanske det skulle påpekats att den som mest blir utsatt på Tobbes blogg är han själv - för självironin är det återkommande.

Eriksson, vars telefonnummer finns på domkyrkoförsamlingens hemsida om ni vill ge henne ert stöd, har läst igenom bloggarna sedan januari 2014 och serverar domkapitlet ett urval av citat. Det blir något för barnen i himlen att få. Nu borde väl alla blogginläggen i sin helhet lämnas till kapitlet som god och nyttig läsning.

Olofsson är ute med båten och Salander sitter i Vedborm så nu vet jag inte hur det är med den anmälan Maria Johansson Berg lämnat in. Hon är S och kyrkofullmäktiges ordförande Har hon skrivit till domkapitlet eller går hon arbetsgivarvägen för att helt enkelt sparka Tobbe? Vi får väl klarhet i morgon, antar jag, men då utan signalspanarnas hjälp. De ska också få ha semester.

Det finns mer pikanta detaljer. Irene Gustafsson, S, sitter i domkapitlet. Hon har på Facebook tagit klar ställning mot Torbjörn. Hur är det med rättssäkerheten då? Om hon avstår från att utöva den dömande makten - hur ska vi veta att hon likväl inte bakom kulisserna kan påverka kapitlet? Det här ter sig allvarligt om man skulle tänka på begreppet "oväld". Tänker man "politisk eller kyrkopolitisk justis" är det inget problem.

Nu är nog inte sista ordet skrivet om fallet Lindahl på denna bloggsida, kan man förmoda. Jag ser att kyrkligdokumentation.nu redan kunnat lägga ut inte bara anmälningarna utan också Torbjörns svar till domkapitlet och alla blogginläggen den aktuella tiden. Frossa! Och fundera över maskeringarna
som gjort texten obegriplig också för mig, som är den som nämns oftast, tror jag. Men i klarhetens intresse är också domprosten Mats Hermansson maskerad.

Saken kan visa sig allvarlig på flera sätt. Ett är förstås att journalister inte längre kan hantera ord och alltså tydligen inte fattar Torbjörn Lindahls sätt att vända på fobibegreppet. Journalister utan ordförståelse - vad ger ni mig för det?

Uppdatering!
www.svt.se/nyheter/regionalt/norrbotten/prast-med-homofobi-anmäld
Kolla vad Maria Johansson Berg säger "i sin roll" - som kyrkofullmäktiges ordförande, alltså. Och så Gunnar Sjöberg sist. Vi gör inte skillnad på kärlek. Men det är väl inte sant? Jag har kläm på en massa kärlekar som brukar kritiseras, inte minst om man får höra ett skriftetal. Och vad sas i det senaste biskopsbrevet om sexualiteten egentligen - Ett brev i en folkets livsfråga - ?  Senaste? Ja, det är det väl för har ni sett något nytt från biskoparna?