Barometern

Jag skrev en drapa apropå en ledare om Kalmar stift. Ni kan nog hitta den texten någonstans om ni letar. Mitt svar kom, såvitt jag kan se, inte i papperstidningen. I papperstidningen kunde jag inte ens upptäcka att det fanns en hänvisning till mitt påhak. Så vilka har hittat den begåvade texten? Antagligen läser fler denna bloggsida. Håll till godo!

LEDARE

Fördomsfullt om Kalmar stift

Kan det bli dummare? än när Barometern skriver om Kalmar Stift frågar sig Dag Sandahl.

2220

A A Öka text-
storleken

LEDARE Igår 08.49, uppdaterad Igår 08.50

Fördomarna om Växjö stift och särskilt om Kalmardelen tycks anfäkta Barometerns ledarsida, som helt släpper varje journalistisk ambition att göra reda för fobierna. ”Högljudda kvinnoprästmotståndare har uppmärksammats och därmed skymt kyrklig förnyelse och spiritualitet”, skriver tidningen i en ledare den 12 september. Jag kanske skulle vilja fråga vilka dessa de högljudda är, men fattar att jag är en av dem. Men hur dumt kan det bli?

Jag var på min tid noga med att alltid vänligt besvara journalisters frågor. De frågade oftast om det förutsägbara. Inte om församlingsbygge utan om det lilla de fattat, att det gick att skapa rubriker på temat ”kvinnliga präster”. Nu var detta tema rätt vittomfattande.

Ett kyrkoherdeval i Kalmar liksom diskussioner om kyrka-stat eller om partipolitiseringen av Svenska kyrkan liksom frågor om orättvisa befordringsgångar kunde allt sammanfattas med begreppet ”kvinnopräststrid”. Den journalistiska frågan borde ha varit i vems intresse det blev så? Den kan inte Barometern ställa, men han vet att det i Kalmar-delen finns kyrklig förnyelse och spiritualitet.

Det gör det. Till skillnad från Växjö och trakten däromkring är det ett vitalare kyrkoliv i det gamla Kalmarstiftet. Det beror inte enbart på domprosten JA Eklund och biskop Tottie. Det beror inte heller enbart på den ungkyrklige prosten Björk, kyrkoherde Söderberg eller prosten Edwall men hos alla fanns delar som kunde samverka. Några av komministrarna blev legendariska.

Men handen på hjärtat, den pastorala skillnaden mellan Växjö och Kalmar handlar om det som hänt de senaste 40-50 åren och där har de s k ”kvinnoprästmotståndarna” gjort väsentliga insatser i församlingsbyggande. I och kring Kalmar.

Det är sant att det i Kalmar under åren fanns några styvnackade kvinnoprästmotståndare. Sedermera kyrkoherden Olle Ekman var med om att bilda kamporganet Kyrklig Samling. Sedermera kyrkoherden Torsten Mårtensson hörde till dem som bestormade det gudomliga majestätet med böner att förhindra vigningen av kvinnliga präster.

Det fanns några dissiderande (då) yngre präster också. De ägande sig åt att studera modeller för att vara Kyrka. Någon av dem envisades med att skriva böcker just om kyrkolivet, från 1973 och framåt. I Kalmar bedrevs teologisk fortbildning på nivå.

Vad jag, för att ta ett högljutt exempel i övrigt skrev, förutom analysen av ämbetsdebatten i den lunta jag blev docent på, Kyrklig Splittring, kan man se i just den boken. Jo, jag skrev i Barometern. Mest om annat än kvinnliga präster. I boken Värstingkristna i drevet gav jag förresten en inblick i den kyrkojournalistiken.

Nu kritiserar Barometern i sin ledare den nationella nivån. Kanske skulle något erkännande då ges dem som försökt bedriva oppositionell kyrkopolitik? Annars kunde han kanske ge sig till att läsa boken Inget för någon, som jag skrev förra året (Gaudete förlag), men inte sett anmäld i Barometern/OT.

Vill tidningen i övrigt veta hur det var i Kalmar från 1971 och framåt kan många berätta. Den korta sammanfattningen är folklig och enkel: Många kyrkopolitiker ville jävlas med unga präster. Varför? Inte för frågan om kvinnor i prästämbetet.

Den använde man bara. Men till skillnad från älgjakten som bedrivs tre veckor om året är jakten på präster lovlig året runt och högkyrkliga präster, som vill bygga distriktskyrka och inte tror partipolitiseringen av Svenska kyrkan, är det särskilt lockande att komma åt. Särskilt om de är begåvade.

Mera om detta i mina memoarer, tänker jag.

Ska tidningens politiska chefredaktör Martin Tunström få en framträdande plats i en fotnot i dem, som meddelar att Tunström utan omsvep nu medger att mycket ljögs ihop om ambitiösa högkyrkliga präster i Kalmar? De gjorde skillnad. Jämför med Växjö.

Dag Sandahl

docent, fd präst i Kalmar