torsdag 17 september 2015

Visste ni detta?

Torsdagsdepressionen kom och jag tror depressionen når nya lägsta hos mig: Likgiltighet. En tidning som ter sig likgiltig är snart - död.

Till "insani"-temat sparar jag kyrkoherdar. Det finns mer proleta präster av intresse också. Låt oss på radiovågor återvända till Malmö.

Jag var i kyrkan i söndags. IRL. "Såsom han hade för sed." När jag körde hem var det radiogudstjänst. Jag bestämde mig för att spela en CD från Walsingham i stället, men slogs av tanken att här fanns kanske i dagens radio nya insikter att hämta hem. Det fanns det. Det var en del jag inte visste tidigare, även om jag anat.

Vad fick jag veta?
Pastorn talade poetiskt med de möjligheter att slira på alla begrepp som det poetiska språket ger. "Så söker vi Guds rike", sa han, "så bygger vi Guds rike". Riktigt vad han denna söndag syftade på, gick mig förbi. Jag satt i bilen, som jag skrev.

Våra liv är provisorier, kom det sedan och så excellerade pastorn i människans främlingsskap. Det är en kär bransch som alltid går att göra mycket av på de stackars åhörarnas bekostnad.

På något viss reser de tre orden "i var människa" ett tempel, en kommunitet, menade pastorn.
Det fattade jag inte riktigt heller. Det kan bero på att jag körde bil, som sagt, eller på att jag fått för mig att templet redan är byggt i mig. Anden, ni vet.

Så är människan en relationsvarelse, hette det. Till sig själv, till tillvaron och till något större. "Det vi ibland har modet att med en viss högtidlighet ge namnet Gud"
Vi?
Säger inte Frälsaren något mer handfast?

Ja, så kom förklaringen till gudstalet. Pastorn förklarar: "Gud, vem hen nu är".
Men, hallå! Är det inte detta pastorn har betalt för att förklara för mig att Gud är Fader och Son och Helig Ande?  Det är gudomligt avslöjat. Eftersom detta avslöjande behöver avslöjare, har pastorn en gång prästvigts och lovat att förkunna något som är oss givet i Den Heliga Skrift och som bekännelseskrifterna vittnar om. Nu avslöjas något annat, något som är så märkvärdigt som ett avslöjande beslöjande. Bortom det intellektuellt fattbara - lärjungaskap har med insikter att göra - ägnar sig pastorn åt mystifierande. Kanske tror han att det skulle ha något med mystik att göra. Det har det inte.

När jag funderade vidare och insåg att psalmvalet var t ex Cornelis och Peps Persson, mina gamla favoriter (Peps har jag bara sett, Cornelius hörde jag live första gången 1965 och talade med något år innan han dog...), förstod jag att ärendet inte var kyrkokristendom.

Bekännelsen? Det där med en anförtrodd tro och systematiskt vetande om outsägliga hemligheter som vi ändå försöker utsäga fattbart och utlägga samt forska kring?
Lappri!

Nu ska vi inte hetsa upp oss.
Detta är inte kristendom, låt oss bara konstatera det efter en innehållsanalys. Men det är en fin religion. Contemporary Civilian Religion in Sweden (or Northern Europe, kanske?).
Inte ett ont ord om pastorn.
Problematiken är bara den, att pastorn får lön av Svenska kyrkan.

De fåkunniga fäskallarna kunde då få för sig att det skulle levereras kristen förkunnelse för kyrkoavgiften.
Vi som vet bättre, vet att vi bevittnar ett religionsskifte, som inte har folkflertalet emot sig.
Detta folkflertal betalar nog ytterligare någon tid för att få höra den religiöse pastorn utlägga religion i statsradion. Någon tid? Ja, ökat skatteuttag befordrar utträdesbenägenheten så de där 30 miljarderna som staten ska ha in nu, blir en faktor. Men då är också religionsskiftet genomfört. Nu, alltså. Det talas om Gud, vem hen nu är, och mindre om Jesus, vem han nu är.
I det läget håller jag mig hellre till annat folk än de religiösa.
Minns mina ord: Hellre en hederlig rucklare än en ohederlig hycklare.
Ska vi definiera det kyrkloiga som "hederliga rucklares gemenskap"?

Och ni som inte fattat, minns biskop Nygrens ord, som jag efter decenniers erfarenhet modifierat: Svenska kyrkan växlades in på främmande spår.
Det var mer som hände hösten 1958 än de kunde förstå - oavsett vad de röstade i kyrkomötet.
Det är läge att förstå det nu. Förhållandet är intelligibelt.
Tror jag.

"Radioandakterna är ju bra, det är utmärkta saker det där."
Man blir insiktsfull.

14 kommentarer:

  1. Athanasius, inte S:t, utan med efternamnet Schneider, menar att vi nu befinner oss i en fjärde kris. Den första var arianismen, den andra var delningen mellan öst och väst, den tredje var sektbildningen efter reformationen. Den fjärde verkar vara att alla dessa tre kriser drabbar oss nu i form av en mäktig "trippelfuga" där Kristusbekännelsen, Ämbetet, Skrift och kristen tradition negligeras, sätts ifråga och öppet förnekas inifrån kyrkogemenskaper. Strävan efter att bara vara relevant och samtidsanpassad för att vinna omgivningens bekräftelse förleder oss att glömma Trons "hemspråk". Istället för "Jesus Kristus den levande Gudens Son" blir det "vem han nu är".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pastorn sa väl inate "vem han nu är", utan "vem hen nu är"?

      Radera
  2. Klockrent. Sånt här måste vi faktiskt hetsa upp oss över, även EFS-are och andra lågmälda lågkyrkliga emellan. Det duger inte ens som pre-evangelisation. Vi kan förstås inte neka s.k. högkyrkliga prästvigning men samtidigt släppa igenom sånt här ända upp på (ärke-)biskopsnivå! (Bara även kvinnor får förkunna på detta viset!). Det är absolut orimligt, det är att sila mygg men svälja kameler.

    ("Det finns även kvinnliga präster som är högkyrkliga" påstod EFS:s styrelse som svar på min motion för tre år sedan. Må dä? Men då finns det å andra sidan massor av lågkyrkliga såväl i Skåne som Tornedalen som är emot kvinnliga präster och alltså likaledes nekas prästvigning. Detta fann EFS:s styrelse för gott att inte påminna om. Men teg vi när bekännelsetrogna kristna dissades som präster p.g.a.sin ämbetssyn, så finns det snart inga kvar som protesterar när vi själva snart dissas som präster p.g.a. vår äktenskapssyn).

    SvaraRadera
  3. Jag har en gång i tiden brevväxlat med den i KT debatterande pensionerade kyrkoherden.
    Han förstod inte varför jag envisades med att värdera de ekumeniska koncilierna högre än nu rådande samhällsvärderingar.
    Att de nu rådande värderingarna hade företräde var så självklart för honom att han inte lyckades lägga fram något enda argument för det. "Självklart" är inget argument, det är adverb som signalerar subjektivitet och verkar i härskarteknikens anda.

    Dags att skriva en ny insändare till KT.

    SvaraRadera
  4. Så fint att få en professionell analys av det "folkkyrkliga evangelium" som missioneras ut i publicservice. Det är denna andliga spis som vi gamla, avsidestagna, sjuka, handikappade ska leva och dö på eftersom vi inte kan åka två till fem mil till en församling där vi kan delta efter eget val.

    Inte alla i min kategori har tillgång till nätet där det finns en del att välja på. Men det blir aldrig detsamma som ett fullvärdigt deltagande i en gudstjänst.
    S:t Ansgar hade podradio, men inte kollat på ett tag. Prästänka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ansgars podradio är igång igen (för det mesta) efter ett lite för långt sommaruppehåll

      Radera
  5. Här finns gudstjänster att lyssna på:
    http://kyrkligaforbundet.se/kyrkliga-forbundets-narradio/

    Det går också att hitta riktiga gudstjänster genom att gå in på youtube och söka på Missionsprovinsen.
    https://www.youtube.com/results?search_query=missionsprovinsen

    För den som inte har möjlighet att ta sig till en församling där ordet förkunnas rent och klart och mässa firas efter Jesu instiftelse är detta ju bättre än ingenting.

    SvaraRadera
  6. Vid en TV-gudstjänst i somras från Vinga (Evert Taubes födelsehem) presenterade tjänstgörande pastor att nu skall vi sjunga en psalm av Evert Taube; det blev "Så länge skutan kan gå...". Villervallan är total. Man undrar bara hur länge denna skuta kan gå.

    "Präst från Skara stift"

    SvaraRadera
  7. Prästänka och Präst från Skara stift,

    -Vänligen tala inte illa och spydigt om "folkkyrkans evangelium. Det är nämligen precis detsamma som predikas i andra kyrkor, följer KO och gudstjänstordningen.

    Vilken "villervalla" menar egentligen den andra signaturen? Jag såg också ett par TV-gudstjänster från Vinga och stördes på intet sätt av något som sades eller sjöngs där. Att det var ett tema över Evert Taube kan väl inte ha varit okristligt på något sätt - eller hur?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. F D Alphadeltagaren18 september 2015 17:45

      Men PSALM är det väl ändå inte?

      Radera
    2. Men BOD; Vad ger dig "Så länge skutan kan gå" som är av värde den dagen du möter din Skapare öga mot öga? Säger den sången, hur stämningsfull den än är, något om den Frälsare som är nödvändig att hålla sig till för att på den dagen slippa höra de fasansfulla orden "Jag känner dig inte. Gå bort!" Det är ju det allt ytterst handlar om!!!
      /Per H

      Radera
  8. Per H,

    -Jag kontrar med frågan om vilken skada Du anser att "Så länge skutan kan gå" åstadkommer?

    Är den hädisk? provokatorisk? Fräck? Antikristlig? Olustig? Eller vad?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj då.
      Här har vi en ny definition på syftet med psalmsång i gudstjänsten.
      Många psalmer i Psaltaren är olustiga, men de talar alla om Gud och många är formulerade som böner.

      Radera
  9. F D Alphadeltagaren22 september 2015 07:43

    Det ligger något o-andäktigt över önskemålet att " i stjärnornas glans få bli purrad uti en skans" (vet inte vad det betyder, men det tar lite fokus). Tacksamhet nämns ju förvisso över att vi kan " valsa runt i Havanna" så länge pengarna räcker.

    Men handlar det inte om vad vi kunde fått istället? Alltså vad som fått stryka på foten för frejdigheten?

    SvaraRadera