"Till alla som älskar! Till dig som hatar alla som älskar."
Ordet "dig" fick mig att förstå att tilltalet var personligt.
Jag är nog den som hatar alla som älskar. Jag bestås inte ens med ett utropstecken. Det fick däremot "alla som älskar".
Kyrkoherden hade varit på regnbågsmässan i Färjestaden och framstod i sitt inlägg som kärleksfull. Hon var en av gudstjänstbesökarna som brukade bära kassar och sortera kläder för de asylsökandes behov och nu fann hon sig stärkt. Men det finns en orm i paradiset:
"idag har inkorgen i min mailbox präglats av kontrasten mellan hat och kärlek. I Guds namn och med bibeln som vapen utdelas yxhugg av hat."
Men kyrkoherden "föredrar kärlekens väg och vägleder hellre med kärlekens ord. Till dig som hatar och dömer de som älskar, vill jag svara med evangeliet."
Och vilket löftesord från det glada budskapet får hatarna?
Lukas ev 6:37-38, det där om att inte döma. Ett stycke lag, kan man väl säga. Det enda som lovas är en dom utifrån samma måttstock. Vi som hatar alla som älskar kan knappast bli glada då.
Kyrkoherden är hoppfull:
"Jag hoppas att hatet bara finns hos några få individer."
Kyrkoherden är förstående:
"Jag förstår att det kan verka provocerande att vi är så många som står upp för kärlek och alla människors lika värde. Det väcker hat."
Till sist kommer frågan om tron upp men på det vanliga sättet, som en oväsentlighet:
"Ditt namn, din religion, vem du älskar eller varifrån du kommer, det är oväsentligt. Vi är kristna. Vi vill aldrig lämna någon ensam. Om vi sviker en medmänniska så sviker vi Kristus själv."
Lag. lag, krav, krav. Men detta är inte kristendom. Det är en beskäftig lagreligion, som har den fördelen att den sätter allt ljus på de fina aktörerna. Och detta på Facebook. Vad säger kommentatorerna på fejjan då? Idel beröm. Underbar och fantastiskt. Idel tacksamhet."Fortsätt ditt fantastiska arbete!" Och jag som älskar att hata, tar mig för pannan.
Läser jag påföljande inlägg får jag veta:
"Mer hat och mer hot." Fast inte mot kyrkoherden personligen.
Det berör kyrkoherden djupt att individer tar sig friheten att hata.
"För ca trettio år sedan var det kvinnliga präster som fick obehagliga meddelanden för att vi är kvinnor och präster."
30 år sedan betyder 1985. Kyrkoherden är prästvigd 1989 så det där "vi-et" hon anför var väl inte heller detta så personligt. Bara för att marginalanteckna. Poängen blir att "vi är många som vill stå för mer kärlek, mer ljus, mer respekt" och just detta ger hopp. Lagreligion igen. Men fin, förstås.
Det finns fler kyrkoherdar.
En ska förklara varför han ser på sitt deltagande i Uddevalla Goes Rainbow "och min tolkning av HBT-frågan som kristen och präst". Det hade kanske varit av värde om han agerat som teolog också? Och än mer värdefullt om han förklarat varför han inte skriver HBTQ.
Nå, allt flyter, eller?
Kyrkoherden vet att som exempel på förändring peka på att "Kyrkan hävdade att jorden var platt" men fick efter större kunskap ge med sig. Var hävdades detta av Kyrkan?Något koncilium? Kyrkoherden tar fram slavfrågan men utan komplikationer. Man kan begära allt. Och synen på kvinnan har förändrats "och därmed kvinnors möjlighet att vara präster". Han gör det enkelt för sig, kyrkoherden, kan en något åldrad son till en kvinnlig provinsialläkare tycka. Men kyrkoherden vill kämpa. "Tyvärr har kyrkan inte alltid vågat stå som Jesus på de utsattas sida." Vad nu "kyrkan" i detta sammanhang är, för det kan vara mycket.
Kyrkoherden har "ihop med olika forskare" kommit till slutsatsen att bibelord inte talar emot genuin homosexualitet utan mot situationer där sexualiteten används i förvrängda former. Det kan man kanske tycka. Men vad är genuin homosexualitet om koden är HBTQ? Hur geniun är den som är bisexuell, den som är transperson och den som är queer? Kyrkoherden får en del att förklara men han verkar ju lite insatt i sexpysslet så det kan bara bli intressant.
Kyrkoherdens slutsats kommer så:
"Om nu ni som tycker att homosexualitet inte är från Gud så måste det i mina ögon bli att det är synd och då tycker jag att ni skall stå för det."
Kyrkoherden är glad över alla som har olika åsikter och vågar samtala.
Tro det den som vill. När kyrkoherdar säger så, finns det goda skäl att dra sig tillbaka. För det talas fritt, slår dom till. Ungefär som gamla lärare som använde betygssättningen som omdöme inte för kunskaper utan välförhållande, dvs att eleven höll med läraren på ett beundrande sätt.
Att kyrkoherden själv hör hemma på den rätta sidan står klart:
"Jag är glad att få vara en del av de i Uddevalla som vill arbeta mot olika former av diskriminering och tror att kyrkans roll i detta behöver vara mycket tydligare.
Tack Uddevalla Goes Rainbow!"
Hade jag varit församlingsbo i Uddevalla, hade jag nog fortsättningsvis undvikit kyrkoherden. Det kunde tänkas bero på att jag älskar hata. Eller på en medfödd allergi mot stupiditet, särskilt den klerikala. Varför skulle jag använda nådatiden till att höra en kyrkoherde av denna intellektuellt kassa klass? Och än mer: varför vara med och betala hans lön?
Nu blir det fråga om moral och omoral på nivå.
Uddevalla Goes Out of Svenska kyrkan?
Kanske ska vi notera att den nya religionen är den urgamla och att just detta är problemet. Svärmandars och gnostikers spår. som biskop Nygren sa.
Kyrkoherde B läste 1 Kungaboken om Jerobeam, som byggde ett tempel för folket av goda politiska skäl; handel och propaganda. Det gick nu inte så bra för den kungliga folkreligionen. 1 Kung 12:25-13:10 för de nyfikna. Kyrkoherde B tycktes fundera på om detta verkligen bara är historia eller om det också är en dagsaktuell upplysning. Vifta inte med tassen mot gudsmännen, det säger jag. För det är skillnad på religion och tro. Då, nu och alltid.Ska ni annars studera en kyrkoherde får ni läsa Jonas Jonassons nya roman Mördar-Anders (Pirat). Jag läste den i går kväll eller natt, hur man ser saken. Kyrkoherden där står för en annan religion och det står helt klart. Där gör författaren sina pengar just på ett känt faktum: Insani sunt Romani. Och det är roligare så, tycker jag.
Nå, lagen är väl också en viktig del av Guds ord? Både den del som säger att karlar inte ska ligga med karlar och den som säger att vi ska älska vår nästa som oss själva? Det är väl bara bra om Ingvar Humlén vill stå på de utsattas sida mot hot och hat, men han kunde gärna själv redogöra för om han a) inte längre ser någon särskild vits alls med man-kvinna-förbundet och motsätter sej att det har ett eget namn, t.o.m. i kyrkan, och b) inte längre ser någon särskild vits för ett barn med att ha en mamma (eller med att ha en pappa, för den delen). Dag Sandahls fråga om vad "genuin homosexualitet" innebär i ett hbtq-sammanhang är mycket relevant. Svara på den, Ingvar! Och säg om du fortfarande är moderat heteronormativ gentemot dem som faktiskt - även enligt egen utsago - har ett val, eller sexnormativ överhuvudtaget gentemot människor som "älskar" (vi har ju i det sammanhanget både polyamorösa och syskon att ta hänsyn till). Eller är han en sån där som resonerar "ad hoc": allas lika värde och vuxen, frivillig sexualitet ger vid handen att homoäktenskap är OK, men av någon anledning inte att syskonäktenskap eller polyäktenskap är det. (Är då inte syskonkärlek eller syskon som människor lika mycket värda som andra?).
SvaraRaderaMen som sagt, oavsett allt detta är det klart att kyrkan ska stå på de utsattas sida? Frågan är bara hur det görs bäst och om inte ett deltagande i Pridefestivaler lätt kan missförstås som inte bara ett stöd åt yttrandefrihet och demonstrationsfrihet utan också (precis som om en borgare går med i 1 maj-demonstrationen eller en ateist i Jesusmanifestationen) som ett instämmande i Pride-krav som t.ex. att kroppen inte ska få avgöra vilket kön man tillhör eller att tvåsamhetsnormen måste krossas (och då tänker man nog inte främst på att lyfta celibatalternativet).
Uddevallaherden längtar efter biskopsstolen i Gbg!!/RK
SvaraRaderaDu måste uppfatta Jesus som mycket lagisk eftersom det är han som yttrar följande:
SvaraRadera"Men till er som vill lyssna säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Tar någon ifrån dig manteln, så hindra honom inte från att ta skjortan också. Ge åt alla som ber dig, och tar någon det som är ditt, så kräv det inte tillbaka. Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem. Skall ni ha tack för att ni älskar dem som älskar er? Också syndare älskar dem som visar dem kärlek. Skall ni ha tack för att ni gör gott mot dem som gör gott mot er? Också syndare handlar så. Och skall ni ha tack för att ni lånar åt dem som ni tror kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt syndare för att få samma belopp tillbaka. Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen. Då skall er lön bli stor, och ni skall bli den Högstes söner, ty han är själv god mot de otacksamma och onda. Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig."
Lukas 6:27-36
En text jätteryckt ur sitt sammanhang och lagt som ett raster i ett nutida resonemang.
RaderaSå blir bibeltexter ett slagträ och leds in i återvändsgränder. Kanske är det också ett typiskt protestantiskt sätt att använda texter?
L/B
Nävadå ryckt ur sitt sammanhang? Ingens tro kan väl betecknas som en lagreligion bara för att personen kräver godhet? (Personen kanske dagligen ser sitt misslyckande också i detta och knäfaller vid nådastolen?). Men jag håller med bloggaren om att man kan befara att evangeliet om syndares Frälsare sitter trångt där stoltheten över både det ena och det andra får breda ut sej för mycket.
RaderaDelar du in mänskligheten i "vänner" och "fiender"? Och detta med hänvisning till bibelord? "Fienderna" ska vi älska l men vad ska vi göra med "vännerna"? Det är tydligen dem, som ska hatas?
RaderaDet är sant, läs hela Lukasevangeliet i stället!
RaderaSavren hamnar hipp som happ här. ANDREAS: tack för kloka ord!
RaderaLFL: visst är vi hemska som hänvisar till Bibelord!!!!
RaderaJavisst är det hemskt att ni, som hatar andra kristna, försvarar hatet med bibelord.
RaderaOrdet hat är alldeles för lätt att svinga runt med idag. Så fort något ifrågasätts så hamnar folk i ett hatdike. Det blir en farlig tendens och ett obehagligt debattklimat. Fundera gärna på ordet ett varv till innan ni svänger omkring med det hur som helst.
RaderaL/B
Jag har inte talat om hat mot kristna, det är LFL som tydligen hatar mig, oklart varför?
RaderaHar det gått så långt att den som inte vill ställa sig under prideflaggan betraktas som kärlekslös? Det är skillnad på världskärlek och Guds Kärlek. Den "destillerade luthrdomen" med des neoliberala teologi göder marcionismen med dess totala separation mellan lag och evangelium. En förnyad djup läsning av 1 joh och jak påminner oss om vår tids världskärlek och fiendskap mot Gud. Då blir vi rustade att möta evangeliet hos Jesaja som riktar sig till sodomsfurstar och gommorrafolk. Om än våra synder är scharlakansröda kan de bli som vit ull. Gud vill ge oss tid till omvändelse.
SvaraRaderaTidens tecken - i synnerhet de antikristliga i den officiella kyrkan - vilka på tydligast tänkbara sätt ställs fram för våra ögon i dag (även genom denna bloggs avslöjanden), har ett djupt samband med övergivandet av Skaparens ordningar. Vad människans sår det skall hon ock skörda. Inget av det vi ser i dag är oförutsett eller osagt. Skriften avslöjar även den yttersta tidens tecken inne i "tempel- och kärleksdyrkarnas religion". Vår avhållne GA Danell talade på sin tid om "den förbannade kärleken". De flesta förstod honom inte. Avvisade en sådan "hårdhet". Så är det med sanningsrösterna i denna lögnens värld - och i de naivt "förfrommade" sammanhangen som är förälskade i sin egenproducerade kärlek.
SvaraRaderaDu skall inte bedja för detta folk, sa Herren till Jeremia (Jer.7:16,11:14, 14:11).
Vad blev det av ett sådant folk? Nu kommer domarna över ett folk som aborterat sina barn och förkastat moderskapets betydelse till förmån för en kort tid i bekvämlighet eller karriärism och s k jämställdhet. Kristus är avskaffad i kyrkorna. Vi får alla del i dessa domar. De väller fram. Det som förut har hindrat är nu avskaffat. Allt kan då hända. Men vår Gud har satt en gräns. Hit men inte längre - och måhända är inte den punkten snart nådd? Frälsningen är oss nu närmare än när vi kom till tro.
Per G.
Så i detta fallet överträffar verkligheten dikten?
SvaraRaderaNär jag läste bloggposten kunde jag nästa hör Judy Garland sjunga "Somewhere over the rainbow".
Vi får hoppas att kyrkan lyfter blicken ÖVER regnbågen och försöker skåda Gud istället för diverse mänskliga påfund.
Hur går det förresten med HBTQ-certifieringen av diverse kyrkliga verksamheter som RFSL inte vill åta sig?
Har SvK lagt ut anbudsförfrågan från andra aktörer, eller finns det en monopolsituation bland utförarna?
Angelägen blogg. Svensk retorik når nu sådana bottenrekord (eller är det precis tvärtom om man nu tror att det faktiska budskapet skulle vara avsiktigt)? Sverige närmar sig ett Weimar med stormsteg.
SvaraRaderaLutherdomen har problem: en av dem är att lägga rastret Lag-Evangelium på allt. Här och inte bara här, gör det att konstruktivt tänkande stannar och inte går vidare. Kategorierna är helt enkelt inte bra instrument för detta problem.
SvaraRaderaDet behövs åtminstone flera grepp för att få reda i detta. Ta t.ex. tag i begreppet "kärlek" istället, och bena upp det! fm
Börjar vi med begreppet kärlek hamnar vi i ett landskap med oräkneliga fallgropar. Den första torde vara marcionismen. Vi måste börja med Tron och då inte den antropocentriska förtröstanstron utan den kristna Tron värd att kämpa för och bevara alltså fides quae. Aposteln vill ju upprätta "Trons lydnad" bland alla hednafolk. Paulus måste tolkas kristocentriskt med fokus på bokstav och Ande. Med Kristus (grunden) går vi till S:t Augustinus som lär oss antropocentriskt drabbade innebörden av synd och nåd. Luther fokuserar på lag och evangelium. Paul Tillich bygger sitt system på existensens frågor och Uppenbarelsens svar. Arbetsuppgifterna äro många i den systematiska teologin, men låt oss inte fastna i våra egna system som inte bygger med de ädelstenar som den apostoliska undervisningen utgör.
RaderaVilket, fm, är det konstruktiva tänkande som stannar och inte går vidare p.g.a. den insiktsfulla distinktionen mellan lag och evangelium? Så länge man inte blir antinomist utan vill ta till sej allt Guds ord är det väl ingen fara på taket? Men visst kan man samtala också utifrån andra begrepp än lag - evangelium.
RaderaVill bara tillägga att Gerhard Ludwig Mullers "Katolische Dogmatik " Herder 2010 är en synnerlig nyttig läsning inte minst för lutheraner.
RaderaAlma,
SvaraRaderaJag är inte säker på att jag förstår vad Du ville ha sagt och inte heller med vad Du menade med svaret till LFL.”Det är sant”? Vad skulle vara sant? Hans fråga om Du menade att vi skulle hata våra vänner? Det kan rimligtvis inte vara din mening?
Hela det stycke Du refererar till är ju ett påpekande av att det inte räcker med att vara snäll och god mot sina vänner och likasinnade.( Inte nog för att komma till himlen och ingen anledning för att vänta sig någon belöning). I förlängningen är det faktiskt också ett argument mot det nu så populära talet om att alla vägar bär till Gud. Väl, alla kommer vi att stå inför Guds domstol såtillvida är det nog sant men fortsättningen, det inkluderande att det skulle leda till någon himmelsk tillvaro är ren fantasi och villolära. Det oavsett vad våra biskopar och andra prelater försöker trösta med alternativt slippa kontroversen med andra trosuppfattningar-framförallt då den som från dag ett burits fram med vapenmakt, lögn och bedrägeri.
//HH
Savaren kommer som sagt var hipp som happ, jag menar, ett svar till en som anklagar mig, helt korrekt, för att bara citera en del av LUkasevangeliet, jag anser alla borde läsa hela i stället för ett kort citat.
Radera