torsdag 14 januari 2016

Jag var där

Jag erkänner. Jag var där. Inte alltid helt med utan darrig. Ty om mig gällde vad som står i poemet:
I djungelns djup ett djävulskt djur
på djärve djäknen låg på lur.
Detta djur var så litet att det inte syntes - men verksamt.
Jag fick möta intressanta människor och återkommer nog till dem. Människan är människans gamman.
Jag fick fira julen år 2015 också år 2016 och så insåg jag att det etiopiska året har 13 månader. 12 månader om 30 dagar och så en lite månad därtill med överblivna dagar.
Hur kunde en matematiskt obegåvad person som jag plötsligt begripa detta komplicerade?

Jag fick se verksamheten vid en skola för handikappade barn i Addis Abeba. Skola och skola - skola, träningscentrum och elevhem. Jag gick runt och tänkte på min moster Astrid, småskolläraren. Det här hade hon gillat. Hon gillade mission och hon gillade när människor utvecklades till kropp, själ och ande. Här hade hon sett kristen tro i praktiken och kristen tro till för dem som annars skulle ha gömts undan. Kanske var det det faktum att det också fanns en lantgård på området som strök under att det just var min moster som klev fram. En av hennes elever stammade och fick rådet att sätta sig i ladugården och läsa för korna. Så hanterades den låsningen med effekten att han talar - om än inte alltid redigt och klart för han blev politiker, men i alla fall. Det långa talets korta mening är nog den, att jag på plats kände igen vad kristen tro praktiserar när den är tro på riktigt. Och så begrep jag det etiopiska året för det fanns en almanacka som eleverna arbetade med med tårtbitar som formade året. Nu kunde jag begripa. Det finns alternativa lösningar, modellen med skottår är inte den enda.

Denna skola stöds av Svenska kyrkan. Det skulle alltså fylla mig med viss stolthet. Nu kommer problemet. Elevantalet måste ökas för behoven är stora. Det säger Svenska kyrkan nej till eftersom Mekane Yesus-kyrkan brutit sina förbindelser med oss efter beslutet om enkönade vigslar. Jag kände något jag sällan känner.
Vrede.

Här ska de mest utsatta drabbas. Jag menar att Svenska kyrkan hämnas på den teologiska kränkningen på de som allra minsta kan försvara sig. Det sitter några skrivsbordshejdukar i bunkern i Uppsala. Anders Wejryd sa att det inte skulle bli så här för vi var inte som de hämndgiriga amerikanarna som sa att "vill ni inte ha oss så får ni inte våra dollar". Men styrelsen har inte sagt att vi ska förfara på det viset heller. Nya projekt skulle det inte bli - men det betyder alls inte att det fortsatta engagemanget för ett ställe ställa spå undantag.

Är problemet stort?
Det finns kanske andra kristna från andra kyrkor som kan stiga fram och ta ansvar.
Jag säger ett. Det handlar om vad vår kristna tro och vad den förda kyrkopolitiken åstadkommer. Det handlar väldigt mycket om vad Svenska kyrkan är och skall vara. Är ni nöjda med att vi av kyrkopolitiska skäl inte ställer upp för värnlösa barn, så tagbett steg fram och räck upp höger hand, höjd i något som påminner om en hälsning i ett tidigare framgångsrikt politiskt parti.

Detta mitt funderande leder till den fråga styrelsen inte fortlöpande tar upp: vad betyder det för vårt andliga liv i Svenska kyrkan att medkristna bryter med oss eftersom vi inte är kristna på riktigt, dvs grundade i det som bekännelsen säger? Det är en så enkel marginalanteckning att den inte drabbat Svenska kyrkan. Det borde den göra. Vi ska hålla fram 1500-talets reformation nu. Tillsammans! Den största kyrkan i LIVF har grundläggande invändningar och bryter gemenskapen. Den näst största, Tanzania, uppträder vänligt men är utomordentligt kritisk. Vi är den tredje största LVF-kyrkan - ska inte de två storas kritik blir föremål för saksamtal. Kan de ha rätt? Borde inte församlingsråden ta upp frågorna med lyhört sinne: Vad är det dessa stora kyrkor säger som är allvarliga invändningar mot oss? Borde inte stiftsstyrelserna göra detsamma liksom stiftsfullmäktige och - förstås - kyrkostyrelse och kyrkomöte. Har de kyrkor rätt, som menar att det är saligheten som riskeras för en kristen i Svenska kyrkan?

Nu märker ni att jag inte särskilt poängterat att precis detsamma noterade den ryska ortodoxa kyrkan. Jag är mest fascinerad av tystnadens triumf. När frågor ställs på sin spets, infinner sig tystnaden. Svenska kyrkan och Kommunals ledning uppträder ensartat. Porrklubb eller villolära lika, sålunda.

Det kan vara det djävulska djuret som låg på lur som gör mig något misslynt. Det ska ni nog hoppas på. Om det i stället är verkligheten som ska locka fram brutaliteten är det värre.

Jag har i alla år, och de är många, varit noga med att föra fram kritik i styrelser jag suttit i och utåt förklara varför somligt gått fel. Det är en hållning som avviker från andras, de som sitter tysta i styrelserna och sedan lamenterar utanför styrelserummet över den styrelse de själva sitter i och beslut de själva varit med om att fatta. Jag kanske inte ska ompröva denna tillitshållning men en sak är jag klar över. Styrelsen måste börja styra. Vem/vilka beslöt att vi skulle svara nej på frågan om att vara med och stötta utvecklingen på den institution där vi är med? Namn!


15 kommentarer:

  1. Svky är endast på papperet det tredje största lutherska samfundet. Om man räknar den gemenskap som firar gudstjänst tillhör nog Svky de minsta lutherska samfunden, men då nu Mammon styr i Svky så blir det "skattekraften" som räknas!
    Antony

    SvaraRadera
  2. Jamen man måste ändå inse, att Svenska Kyrkan inte kan vara med precis överallt. Kyrklig energi läggs på ett nalkande klimatharmageddon, på att göra livet surt för judestaten, på stöd för den palestinska saken och alltmer på flyktingmottagande på hemmaplan.

    Vi kan väl inte engagera oss överallt och för allt?

    P

    SvaraRadera
  3. att SvK istället för att missionera ägnar sig åt helt andra ting hävdas nu ha utvecklat sig till en allvarlig arbetsmiljöfråga: http://www.etc.se/inrikes/prast-sveriges-farligaste-yrke
    /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, nej. Jag har läst av en (själv-)säker källa här på bloggen att det endast rör sig om enstaka fall.
      I folkkyrkans land är allt väl och motståndsrörelsen kan lugnt lägga mer vapnen.
      Journalister som kritiserar har väl knappast vedertagen examina och de är dessutpm oförskämda mot överheten som tar anställdas parti.

      Ja tänk vilka tokerier man kan läsa bland bloggkommentarerna.

      Radera
  4. Man kanske kan stötta projektet via någon annan kanal?

    SvaraRadera
  5. Visst är det mest relevanta att fråga sig varför "Vad är det dessa stora kyrkor säger som är allvarliga invändningar mot oss?". Mer relevant än att fråga hur det kommer sig att homosexuella handlingar är belagt med dödsstraff i Etiopien och vilka krafter det är som vidmakthåller att det är så.

    Men annars delar jag kritiken av Svk:s beteende här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller kanske ännu mer relevant att fråga hur det kommer sig att polygami är förbjudet i ett så upplyst land som Sverige, när det är tillåtet i många andra länder, och vilka krafter det är som vidmakthåller att det är så. Bäst sopa rent framför egen dörr först.
      /Per H

      Radera
    2. Per H: Inte en fungerande jämförelse. Det är inte belagt med några som helst straff i Sverige att "leva polygamt". Jag talade inte om att samkönade vigslar inte var tillåtna (även i Sverige har ju en präst rätt att vägra viga) utan att folk kastas i fängelse för att de lever med alt har sex med en annan vuxen människa.

      Radera
    3. Anna: Den är lika (lite eller mycket) fungerande som din.
      /Per H

      Radera
    4. Per H: Men jag gjorde överhuvudtaget ingen jämförelse. Jag påpekade det sammanhang som kyrkan i fråga (på)verkade i och ställde frågan hur imponerad man då bör bli av deras kritik. Att sedan sharia tillåter polygyni har inte med saken att göra när vi jämför två kristna kyrkor.

      Radera
    5. Anna: aha, så du tänker att den aktuella kyrkan tar mer hänsyn till det omgivande samhälle den verkar i än till vad Gufs Ord säger? Skulle iofs kunna vara så men med den kunskap jag har om denna kyrka ser jag inte det som sannolikt. Bara för att ett förhållande gäller i Sverige behöver det inte vara så på andra platser. Och skulle det vara så är det något som är kritik värt, här såväl som i Etiopien.
      /Per H

      Radera
  6. Rättelse: Ej dödsstraff, tio års fängelse. Både i Etiopien och Tanzania.

    SvaraRadera
  7. På tal om styrelser som inte styr: På vilket sätt har bloggaren agerat i KS vad gäller handboken? Du säger ju enligt egen utsaga alltid tydligt ifrån så det måste ju finnas en mängd reservationer och annat från din penna? /Ullman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ingen reservationsrätt i Kyrkostyrelsen oh var inte med när direktiven fastslogs för nu rätt länge sedan. Däremot ordnade jag en liturgisk konferens, som resulterade i en bok som alla kyrkomötesledamöter fick, docenten Pahlmblads Mässa för enhetens skull. I själva processen är det nu många som kan agera. När frågan återkommer för beslut i Kyrkostyrelse och Kyrkomöte, är det läge att skriva sig fri. Om det behövs. Nu är det den öppna debatten som gäller. Där ska jag också skriva.

      Radera