Hur hälsas i Sensus?

I Sensus styrelse sitter fd miljöpartisten Yasri Khan, han som inte gärna hälsar på kvinnor med handslag. Det blev, som ni kanske minns, ett väldigt liv när han undvikit hälsa på en kvinnlig journalist, men rimligtvis har han samma praxis inför alla kvinnor. Hur kommer det sig att Sensus inte reagerat på detta? Jo då, det finns kvinnor i styrelsen. Och några är valda med bas i det kyrkliga etablissemanget. Kyrkostyrelsen har inte, vad jag vet, informerats om att det skulle föreligga hälsningsproblem och därmed kränkta kvinnor i Sensus.

Vad beror detta på?
Jag har funderat på den frågan sedan tidigt i går morse. Och därför blir dateringen av detta blogginlägg underlig.
Det kan bero på att hälsningsfrågan är en icke-fråga. Det blir en fråga bara om det finns en svensk majoritetskultur som alla i Sverige måste anpassa sig efter - och då är tanken på Sverige som ett mångkulturellt land, fastslagen i lag1975, mest att se som en konstruktion utan bäring på verkligheten. I detta land ska alla hälsa i hand och inte göra skillnad på kön genom att några får lägga handen på hjärtat och buga.
Har saken noterats i Sensus (och Miljöpartiet) utan att ses som ett problem just därför? Är det mångkultur som gäller, ska de kulturella uttrycken bli mångfaldiga.
Eller har saken helt enkelt ignorerats utifrån tanken att det finns underliga människor, men då får de vara underliga?
Jag vet inte.

I England handhälsas inte som på samma idoga sätt som i Tyskland. I Sverige tackar gästen för sig innan ytterkläderna tas på och i Sverige tar man numera av sig skorna  när man kommer hem till folk (en följd av idogt liv på dagis). I England tackar man för sig när man tagit på ytterkläderna och skorna sitter där de sitter, för dagiskulturen i Sverige har inte slagit igenom i England, EU-medlemskapet till trots.
Kloka människor försöker snappa koderna och följa dem.

Det har funnits anledning att lära sig det där med "hälsningsplikt" och "hälsningsberättigade". Det fanns en tid i krigsmakten, där förvaltarens ord till beväringarna på I 13  (Falun) enkelt sammanfattade: "En soldat hälsar på allt som rör sig."
Det var några år tidigare som två soldater på I 11 (Växjö) gick över kaserngården inbegripna i något samtal. De såg inte översten, som stannade dem med frågan "Varför hälsar inte soldaterna?" Den ene, pingstvän, svarade som det var: "Jag såg dig inte." Översten röt: "Säger soldaten 'du' till mig!" Pingstvännen svarade saktmodigt: "Det ska jag säga dig, att säger jag 'du' till Gud Fader, så säger jag du till dig också."
Efterhand moderniserades hälsningsreglerna i Krigsmakten, nuvarande Försvarsmakten, fast praxis är lite olika i olika vapenslag, har jag insett.

Yasri Khan känner jag inte. Han påstods ha skaffat statliga pengar till den muslimska föreningen, där han har ansvar. Är det därför Sensus blir viktigt? Eller är det i mångkulturens monolitiska Sverige så, att det blir misstänkt när muslimer får föreningsbidrag på samma villkor som andra föreningar?

Var förra veckans stora upptäckt egentligen den, att det som kallas "mångkultur" inte alls finns när det gäller? Då är det normalsvensk enhetskultur. Alla ska anpassas och anpassa sig efter.
Den viktiga frågan hur Yasri Khan och Mehmet Kaplan ställer sig i kvinnoprästfrågan har inte ställts ännu! Var står förresten Sensus i den frågan?  Och Miljöpartiet? Skulle Miljöpartiet i sin styrelse kunna ha någon som inte är anhängare av kvinnoprästreformen? Frågorna radar upp sig i mångkulturens Sverige.

Förra veckans turbulenser kanske skulle hanteras lite mer seriöst?
Har islamisterna infiltrerat politiska partier och intresseorganisationer och därmed skaffat sig en maktbas att utnyttja?
Eller har vi fått ett "Bevara Sverige svenskt" som dyker upp i tränga lägen?
Jag vet inte.
Jag vet inte ens hur det hälsas i Sensus.
Det finns fler som inte vet.
Stiftsadjunkten Jonas Löhnn är MP-ordförande i Kalmar län men ser talet om möjlig infiltration som en konspirationsteori, läser jag i Östra Småland denna morgon. Han vet dock att han inte får krama en muslimsk kvinna som han känner och detta har han respekt för. Om rabiatecknet säger han: "Jag vet inte om de gjort tecknet eller om de gjort något annat eller vad det verkar som de gjort." Bekräftar just distriktsordförandens ovetskap att det handlar om infiltration - för den ska ju inte upptäckas?

Det är så mycket jag inte vet.
Däremot såg jag att Svenska kyrkan på twitter gör reklam för ett upprop som Folkkampanj för asylrätt gått ut med. Folkkampanjen för adventsljusstakens rätta tändande fick inte denna uppmärksamhet. Var beslutas om den här sortens reklaminsatser? Inte i Kyrkostyrelsen, det vet jag. Men vem fattar då beslut att Svenska kyrkan är för asylrätt - och vad betyder asylrätt rent konkret i vårt Sverige 2016?
Varför känner jag att sammanhang mörkas och att jag ska luras?
Och varför blir jag så trött när jag i Östra Småland och Barometern också läser om  hur 25-30 asylboende slagit sönder matsalen på asylboendet i Emmaboda? Har Ahad Nobakt som intervjuas i reportaget rätt om boendet, att "det finns väldigt mycket bra människor men de ändras till dåliga människor där"?