Umeå, söndag

Svenska kyrkan är mer genompyrd och värre ansatt av politiskt korrekta föreställningar än det svenska samhället i stort, meddelade Patrik Engellau.
https://detgodasamhallet.com/2016/04/09/en-svensk-sjuka/

Sättet att förhålla sig i denna situation, anförtror honom en präst, är att skriva i kod och hålla ryggen fri.
Vi talar präst, en präst som i tjänsten firar apostlar, profeter och martyrer. Dåligt betalt har han inte för att utlägga deras bekännarmod. Ingen skrattar när han gör det. Vad sysslar den präst med som talar i kod för att hålla ryggen fri. Han smider sina egna bojor. Han kommer aldrig att kunna tala något  som skulle kunna koma att uppfattas som olämpligt, inte ens sanning, alltså.

Det är nästan lite trist att det är söndag och bloggen ska vara snäll! I sak tror jag dock Engellau har fel. Svenska kyrkan är den lilla låda som när den öppnas visar just det svenska samhället.

Nu tänkte jag inte skriva i kod.
Jag befinner mig i Umeå.
Det är söndag.
Jag tänker mig att fira högmässa och Svenska kyrkan finns etablerad på orten med en uppsättning gudshus.
Det går inte bra.

Mina krav är mycket måttliga.
Högmässa, den kristna huvudgudstjänsten, ledd av en präst som kan kännas igen efter Kyrkans ordning som präst och oblater bakade med de ingredienser som utan tvivel kan kännas igen som det som tillbjöds mig efter min konfirmation. Jag säger alls inget annat än att jag söker det vanliga katolska kyrkolivet i Svenska kyrkan. I Umeå hittar jag det inte.

Katolsk?
Ja, om Svenska kyrkan inte är så katolsk som hon benämns i trosbekännelsen, är Svenska kyrkan ingen kyrka alls. Eller? Så det katolska slår de evangeliska vakt om. Det är just detta som är den evangeliska poängen.

För 50 år sedan (eller 51) kom  jag på vad andra tidigare fattat, att en ämbetsreform inte  kan beslutas och genomföras så som skett i Svenska kyrkan av flera skäl;
* innehållsligt (har ni läst utredningsmaterialet, SOU 1950:48 och remissvaren?),
* procedurmässigt (har ni kollat riksdagsdebatten 1955?) och så kyrkomötet 1957 och 1958 där den politiska styrningen och
* på grund av biskoparnas handfallenhet, som är uppenbar (har ni läst protokollen från kyrkomötet men också riksdagsprotokollen?)
* efter läsningen av Bibelsyn och bibelbruk, 1970, det arbete som var tänkt övertyga. Det övertygade inte. Jag kunde närmast bevittna ett  teologiskt haveri. Med det fattade beslutet förändrades prästämbetet. Inte i sin helhet men avgörande. Det finns en hel del att prata om - och det undviks sorgfälligt med det enkla argumentet att "frågan är en icke-fråga". Så är det inte. Inte ekumeniskt men egentligen inte heller i Svenska kyrkan, där frågorna återstår. Det jag denna söndagsmorgon finner konstigt, är oviljan till sakdebatt. På vilket sätt är mina frågor dumma?

Under årens lopp har jag försökt presentera mina invändningar och sakargumentera. Tystnad. Och i stället för sakargument politisk aktion, action directe.  Samt självfallet yrkesförbud och befordringsstopp. Det finsn folk som försvarar detta men med vilka goda teologiska argument? Jag tror vad hela Svenska kyrkan trodde den dag jag döptes! Jag står inte för någon annan hållning än den alla var överens om den dag jag konfirmerades och den dag jag prästvigdes. Vem har problem?

Den institutionella vägran att hantera konfliktfrågan ställer mig utan högmässa i morgon. Jag är inte helt ensam. Men, handen på hjärtat, är det inte förödande att gamla präster inte längre hittar en högmässa i en så stor stad som just Umeå. Konstig stad inte bara så att man stavar u me å, alltså. Så här är det i Stockholm, har jag förstått och på fler ställen.  Något har hänt och det har kunnat hända också därför att präster inte säger som det är. Kanske har de tryggat sig vid att de själva kunnat ta ansvar, kanske har de trott att det var bättre än det är. Jag vet inte. Ett vet jag. Det blir en söndag utan högmässa.

Nu tror ni detta är en personlig fråga och ska hanteras så.
Egentligen mindre det.
Egentligen är detta i högsta grad en ecklesiologisk fråga. Vad är Svenska kyrkan som en communio sanctorum när det blir så som det blir denna söndag i Umeå? Högmässolös gammal präst, som tror som Svenska kyrkan trodde den dag han döptes.

Det var väl att det är söndag så att det fick bli ett snällt blogginlägg.
Och så åker jag härifrån!
I väntan på avresa, inbokad för att det skulle kunna bli högmässa först, tror jag att jag ska läsa om Märak-bråket. Jag är ju i Sapmiland.
http://nyheteridag.se/myrdal-till-forsvar-mot-maraks-homofobi-attack-de-har-helt-fel-om-mig/