lördag 20 augusti 2016

Illa kan bli värre

BDS heter det. Bojkott, desinvesteringar och sanktioner. Så ska staten Israel motiveras att arbeta för en rättvis fred. Och det ska vara kännbart.

Vi lever i ett på papperet fritt land. Debatt uppmuntras, Förslag läggs fram. Somliga kloka och andra stolliga. Omdömesgilla medborgare väger för och emot och får understöd av debattörer, som tar fram argument och skärskådar dem. De omdömesgilla har också en förmåga att varsna galningarna, de som tar för sig på tribunerna och framstår som mer betydelsefulla än de är. Pratmakarna, alltså. Ungefär så går det till i en demokrati, som till sin natur är transparent. Institutionernas oväld är självklar. De styrs av beslut, som kunnat debatteras, granskas och ifrågasättas. Ingen kan  förstås i eget intresse få ta över institutionen. Opinionsbildningen bedrivs mer mödosamt än så.

Dock inte när det gäller BDS.
Förkortningen är inte enkel att hantera för snuskpellar, som hela tiden läser BDSM, en förkortning för sexuella tekniker: Bondage och disciplin, dominans och underkastelse, sadism och masochism.  Antagligen är det dock bara de mest fördärvade som skrattar åt risken för begreppsförvirring.
När det gäller BDS traskas trappor på institutionen för att nå sitt mål.
Vi fick inga besked om hur Kairoslägret finansierats men hade misstanken om att det plockats ur gemensamma kyrkliga kassor varit felaktig, hade vi nog fått veta. Det enda besked som lämnades här, var att Bloggardag agerat lågt, för saken skulle tydligen inte alls handla om BDS, eller? Men det gör den.

Från Lunds stift utgick en uppmaning till bojkott. Marie Körner, Revd, Secretary of international and ecumenical affairs Docese of Lund (det var svårt att skriva eftersom jag hela tiden skrev begynnelsebokstäverna korrekt med versaler, men så stod det tydligen inte i presentationen?). Fint låter det. En av bl a Anna Karin Hammar undertecknad skrivelse bifogades. På Facebook reagerade en (1) präst). Han undrade om detta verkligen är ett uppdrag från biskopen. Han kunde undrat om detta är ett av stiftsstyrelsen taget policybeslut. Den lantlige prästen undrade också om skrivelsen sänts i tjänsten. På prästens första fråga fick han svar från den vördnadsvärda handläggaren (Revd) med vesked att Israel inte var en demokratisk stat utan en apartheidstat. Därefter flrorade sig debatten ut i tystnad, förstod jag.

Det är mycket som blir förvirrande. Men kanske inte mer förvirrande än att vi förnimmer en teknik att ta över en institutions resurser och använda dem för eget gott intresse. Kommunikationsdirektören Ejdersten var med på lägret. Hon kanske hade några tips i kommunikationsverksamheten att dela med sig av? Eller klarade Körner med sin placering på ett kansli uppgiften utan kommunikationsexpertis?

På detta enkla sätt har problemformuleringsprivilegiet utövats.
Lantliga prästers invändningar blir hädanefter bara ett uttryck för destruktiv kritiklusta och några präster kommer att tycka illa om att det alls blir bråk (dvs debatt) om saken. De vill ha det "som vanligt i församlingarna" och det betyder oftast en enkel anpasslighet till det som är, utan frågor om vad som borde vara. "Det är ju dessvärre alltid så mycket bråk i det kyrkliga men i församlingen påverkas vi inte", som det heter.
Spelplanen har likväl ritats om. Israelvännerna står kanske oförstående eller griper till bibelord om nödvändigheten att välsigna Israel (utan att fundera över om det är staten Israel som avses med den bibliska maningen) och de som står för den hållningen kan avfärdas som fundamentalister. Nu är det Palestinaaktivism på enkelnivå som gäller. I Svenska kyrkan?

Det var annorlunda när den teologiska medvetenheten om vårt judiska kunde gå hand i hand med medvetenheten om våra medkristna palestinier, de som med böner, gudstjänster och konkret arbete vaktade kristenhetens heliga platser. Gränsåret är antagligen år 1967 om det inte är år 1948. Efter sexdagarskriget förändrades hållningarna och gradvis försköts intresset från dialogen med judendomen till kritik av Israel. Det kunde det finnas god anledning till men det som saknas nu är en tydlig förklaring att Israel har rätt till säkra och erkända gränser. Det skulle det kanske kunna bli med ett tvåstatsavtal, det som den palestinensiska administrationen inte vill ha. Samtidigt finns det ett ryck mot staten Israel, vilket är en omskrivning av det förhållandet att det finns intressenter som vill utplåna staten. Det är sannerligen inte enkelt och de kristna har inget särskilt politiskt förnuft när det gäller att lösa denna fråga heller. Dessvärre uppfattar jag att Svenska kyrkan nu hanterar denna fråga med sämre insikter än när vi hade syföreningar, som folkuniversitet om internationella förhållanden. Då tvingades präster vara pålästa och föredrag hölls av tillresta experter på syföreningsdagar. Några minns.

Jag ser grundmönstret "vi" och "dom" och det är samma "vi" som i de andra identitetsfrågorna som nu står fram i Svenska kyrkan. Vi får återkomma till utmaningen i Kyrkans Tidnings ledare att skapa ett gott helhetsintryck av Svenska kyrkan. Men aktiviteterna på stiftskansliet i Lund hjälper inte till. Inte heller det faktum att de flesta ledamöterna i Kyrkomötet som antog Kairosdokumentet inte hade läst det! De hade inte tillgång till det! Saken påtalades frimodigt i Kyrkomötet.

Vad ska nu Israels ambassadör i Sverige göra?
Ska han resa till Lund och tala med biskopen?
Ska han uppsöka UD och påpeka att den antisemitiska staden Malmö nu tycks ha fått support av Svenska kyrkan?
Ska han skriva ännu en artikel i Kyrkans Tidning?
Eller ska han hoppas på en öppen debatt i Svenska kyrkan, som alltså ska orka med också detta?

Det kan verkligen vara så att anden är ur flaskan och att det blir en sådan öppen debatt, som spänner över många fält. Då har något nytt hänt. Det blir svårhanterligt och som bäst kan detta svåra visa sig vara födslosmärtor. Annars är det bara det smärtfylld i insikten att Olov Hartman hade rätt när han slogs med Ingmar Ström under hatthyllorna i Adolf Fredriks församlingshem för 60 år sedan. Det går åt helvete. Inte bara punktvis utan rakt över.

Tror ni att Kyrkostyrelsen inkallas för att föra det allvarliga heldagssamtalet med frågan om det finns en systematik i galenskapen - från vårens s k granskningar till det som nu utspelar sig? Eller finns det inte tid för detta? Det är ju trots allt som vanligt i församlingslivet...


39 kommentarer:

  1. Känner jag saknar lite information här, vad är Kairoslägret och när avhölls det?_

    Oroväckande och antisemitism sprider sig i den radikala delen av Svenska kyrkan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1497211

      Radera
    2. Här passar egentligen Akraftuttryck, men Fader förlåt dem ty de veta inte vad de göra...

      Radera
  2. Nu när intresset för Svenska Kyrkan verkar på topp skulle jag vilja ha nyval-om det vore möjligt.
    Den kyrkostyelse Dag omnämner är vald av Kyrkomötet som är valt av var sjätte medlem i Svenska Kyrkan-ett som jag ser det besvärande demokratiskt underskott.
    Staten Israel förtrycker palestinier.Palestinier fördrevs när staten Israel bildades. Palestinierna har rätt till en stat med säkra och erkända gränser. Palestinierna har rätt till att få tillbaka sin rättmätiga egendom-den som konfiskerades när staten Israel bildades.
    Sen en personlig deklaration:jag har aldrig erkänt staten Israel-jag anser att den bildades på felaktiga premisser. Jag anser att lösningen är att staten Israel upphör. De som nu bor i landet får fritt välja vilket annat land de vill bo i. FN administrar.
    Tummen upp för Kairoslägret, Lunds stift.
    Två tummar upp för Marie Körner.
    Ulf Heja lundastiftet Berggren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var något av det vidrigaste jag läst. Skäms!

      Radera
    2. Ulf Berggren,

      Var sjätte bättre än inga alls. Israel en demokrati.

      Är inte drygt 700.000 väljare som röstar bättre än inga alls i de kyrkliga valen? De krafter på denna bloggs kommentarsfält som vill slopa kyrkodemokratin är ju många men som samtidigt svårligen kan förklara varför kyrkan skall vara toppstyrd.

      Sedan, Berggren, är det bedrövligt att också Du - i likhet med många andra Israelfiender - fördömer Mellanösterns enda demokrati, den som militärt överfallits flera gånger och som står under ständigt hot från flera arabstater, dvs icke-demokratier. Ett land, som utvecklats och byggts upp med berömvärd energi och tillika samtidigt tvingats försvara sig mot hoten.

      Försök inte vrida historien och sanningen i en för Dig personligen önskad riktning: Demokratin Israels rätt till säkra gränser är det vår skyldighet att värna. Förstår Du då inte att det är vår plikt att alltid stå upp för demokrati, fred och frihet?
      Varför skjuter Du på fel pianist?
      Vi är flera som undrar.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Ett uppenbart (smyg)antisemitiskt och vedervärdigt inlägg från hindun Berggren, som kanske använder svastikan på fler sätt än i sina multikulti-hinduistiska reinkarnationsriter?! Om de är några som borde göras statslösa och sättas under FN-förvaltning är det sådana som Berggren och hans vänsternihilistiska antisemitiska gelikar i Svkys nomenklatura!!
      Antony

      Radera
    4. Ulf Berggren, ignorant, arrogant och illasinnat av dig, tre ingredienser som kännetecknar bl. a. rasister. Just saying. Usch och fy!
      A-K Roth

      Radera
    5. Peter
      Jag har noterat vad du anser.
      Bengt Olof Dike.
      Jag anser att om var sjätte röstar i ett val är det ett skriande demokratiskt underskott. Jag ser Kyrkomötet som ett icke representativt organ osv ner i organisationen.
      Menar du verkligen att Israel och Väst inte har börjat krig?
      Jag anser att det är fel att en stat bildas därför att delar av världssamfundet har dåligt samvete över det som hände judar i Europa under Hitler.
      Det nuvarande Israel är en demokrstisk stat som inte står för fred och frihet. Jag har en annan uppfattning än du. ..
      Antony
      Seså...
      Ulf"Hindu" Berggren

      Radera
    6. A-K Roth
      Jag har inte skrivit i termer av ras.
      Jag respekterar judars, muslimers, hinduers osv tro.
      Jag är kristen och för mig existerar den treenige Guden, fader son och ande.
      Ulf

      Radera
    7. Jaså. För mig visar det du skrev dock ignorans, arrogans och fientlighet mot judar. Du är emot att det judiska folket har en stat på en liten del av sitt ursprungsland. Finns väl kristna av alla valörer. Du är inte ensam tyvärr.
      A-K Roth

      Radera
    8. Jag anser att staten Israel grundades på felaktiga grunder. Palestinier fördrevs.Palestinsk egendom konfiskerades.Jag har arbetat med palestinier på arbetarknadsprojekt i Lund. Jag har deras berättelser i starkt minne.
      A-K Du drar in religion. Varför?
      Ulf

      Radera
    9. "Jag anser att det är fel att en stat bildas därför att delar av världssamfundet har dåligt samvete över det som hände judar i Europa under Hitler."
      Där visar du din ignorans, Ulf. Den judiska staten var utlovad långt innan Israel utropades.
      Ulrika

      Radera
    10. Ulrika
      Vem utlovar stater? !
      -u-

      Radera
  3. Dag är inne på det – när det gäller Israel, är det viktigt att inte blanda samman olika aspekter. Man måste skilja på stat, folk och religion. Israel som stat är inte helt detsamma som Israel som gudsfolk. Judendom som folk (ras) är inte detsamma som judendom som religion.

    Man kan inte utan vidare, som särskilt evangelikala gör, föra över Guds löften till sitt folk i GT på den moderna staten Israel. Kyrkofäderna och Luther var inte emot judarna som folk, utan judendomen som religion.

    Somliga utnyttjar oklarheterna. Kritik av staten Israels politik betecknas som antisemitism, och är det ibland, men inte alltid.

    Staten Israel ses, med viss rätt, som den enda demokratin i Mellanöstern (även om Libanon också är en demokrati, om än med vissa brister). Men då måste Israel också acceptera att man i demokratisk ordning kritiserar vad som brister, inte minst när det gäller folkrättsliga förhållanden. Det som gör konflikten så komplicerad, både Israel och Palestina i olika avseenden har rätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Både Muhammed och Luther vände sig mot judarna när dessa inte gick med på deras noter. Man behöver inte förfölja ett folk därför att man inte gillar dess religion.
      Ulrika

      Radera
    2. Göran: Hallelujah!(Apropå Israels vinnande schlagerbidrag.) En vettig kommentar i denna fråga. Inget ont om er andra dock. Inte så mycket i alla fall.

      Radera
    3. +Göran, klampar ordentligt i klaveret då han försöker sig på en historierevision ang Luthers antisemitism, vilken är uppenbar i dennes verk Von den Jüden und iren Lügen!
      Antony

      Radera
    4. Göran, det relativeras friskt här. I de viktiga frågor som gäller i jämförelser/jämställanden du gör, säg med Libanon, tar du då i akt Hezbollahs ställning, vapenbunkring och hot mot det israeliska folket och specifikt judar? Liknande rasism i palestinska ledarskapet, tal om utplåning, hyllande av massmördare, verkar inte få den kritik detta befogar. Är inte strävan efter folkmord och fördrivning aaaningen mer problematiskt än vad du verkar skriva?
      A-K Roth

      Radera
    5. Ulrika! Ja, vi har med tiden insett att vi inte bör förfölja medmänniskor av annan tro eller nationalitet. Men det var inte så på 1500-talet. Då förföljde man blodigt även dem som var kristna av fel sort. Nu på onsdag har vi t.ex. minnesdagen för Bartolomeinatten. Det fortsatte så in på 1600-talet, åtminstone.

      Antony! Det är skillnad på antisemitism och antijudaism. Luther, liksom bl.a. Chrysostomos före honom, var antijudiska (vilket i båda fallen tog sig besvärande uttryck). Men de hade ingenting emot kristna judar. Antisemitism, d.v.s. att ta avstånd från judar som ras och folk, framträdde först senare. Även om antijudaism ledde till lika brutala och blodiga förföljelser som senare antisemitism, menar jag att man bör blanda ihop dem.

      Radera
    6. Ang. min kommentar 19.45: "… att man inte bör blanda ihop dem", skall det naturligtvis vara.

      Radera
    7. A-K Roth! I mitt inlägg, som gällde frågan om judendomen – stat, folk och religion – tog jag upp vad det medför att Israel är en demokrati. Utan att gå in i några detaljer, noterade jag rent principiellt att man i en demokrati, då också i Israel, får vara beredd på kritik.

      Jag noterade att demokratin i Libanon har sina brister, några av dem har du påpekat. Det politiska systemet i Palestina kan knappast kallas demokratiskt. Det och mycket annat i palestinsk politik finns all anledning att kritisera.

      Jag finner det dock besvärande att varje gång som man ens antyder att det finns något att kritisera i Israel, så blir reaktionen omedelbart: Palestinierna är mycket värre!


      Radera
  4. Hej. På tal om vi och dom, Annakarin Hammar ger sig på Joel Halldorf och är sur för att han
    A: beskrev problem
    B: kallade kyrkans ledning för ett läger.

    För en som inte har hela historien klart för sig så känns det nog ändå som att Antje har ett "läger" kring sig.

    https://twitter.com/annakarin1951/status/766943182835908608

    Läs även tidigare inlägg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svkys ledning har länge levt i sin Uppsalabunker och nu sprider sig paniken bland de antisemitiska koryféerna samtidigt som den högste ledaren mer och mer halsstarrigt försäkrar att "Wenck wird komme"!
      Antony

      Radera
  5. Ärkebiskopen är snarast i en bunker.

    Israel behöver allt stöd. Det är Mellanösterns enda demokrati och enda staten där som erbjuder inte bara judar utan också kristna att i frihet utöva sin religion. För övrigt den enda stat i regionendär pridetåg kan arrangeras.

    Detta är inte min kyrka.

    SvaraRadera
  6. Lägret den 9-12 aug med cirka 30 deltagare arrangerades av bl a Lunds stift och Uppsala stift. Med på lägret var biskopen i Lund.

    När man på lägret propagerar för BDS sker det förmodligen i tjänsten. Med på lägret var även kommunikationsdirektör Marianne Ejdersten, Kyrkornas världsråd med säte i Geneve. Detta världsråd består av 340 medlemsorganisationer från 110 länder och med 400 miljoner medlemmar. När Ejdersten besöker detta läger i ett av de 110 länderna i världsrådet förstår man att BDS är en ytterst angelägen fråga. I Kyrkans tidning skriver Ejdersten den 3 aug att hon är för den fria debatten, rätten till yttrandefrihet och en transparant verksamhet. Jag är därför övertygad att vi alla kommer att få veta om Svenska kyrkan och Kyrkornas världsråd vill att BDS ska införas. När i så fall tas besluten?
    Jack London

    SvaraRadera
  7. Svenska kyrkan och Kyrkornas världsråd har med sitt politiska förnuft kommit fram till att BDS är ett bra medel för Israel att uppnå fred med sina grannar. Israel behöver BDS för att förstå sitt eget bästa.
    Jag tycker att deras politiska förnuft bör användas för att få slut på fler konflikter i världen.
    Två exempel. Vad bör ske i Sydsudan? Ska man tillämpa BDS på Azerbajdzan så att de låter Nagorno-Karabach få tillhöra Armenien?
    Willa Cather

    SvaraRadera
  8. Ulf H. Berggren vill att staten Israel skall upphöra. Alltså propagerar han för en ny förintelse. Samma gamla antisemitism. Inget nytt där.
    Ulrika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, Ulrika. Samma gamla.
      A-K Roth

      Radera
    2. Ulrika
      Jag vill en fredlig avveckling i FN-regi.

      Radera
    3. FN = Världens största anti-Israel organisation.
      Ulrika

      Radera
    4. Ulrika
      Fredlig avveckling i internationell organisation som du väljer. ..
      Ulf

      Radera
  9. Ulf Berggren

    Palestina betyder väl "Filisteernas land", ett folk som ständigt ville bemäktiga sig Israel. När den romerske kejsaren Titus intog Jerusalem, så låg vägen öppen för filisteerna att inta landet. Det var alltså de som ockuperade landet!

    Och man vill fortfarande inte att detta land ska finnas till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stig
      OK
      Ge filisteerna vad filisteerna tillhör och israelerna vad israelerna tillhör.

      Radera
  10. Svenska Kyrkan sluter nu upp bakom de krafter som bekämpar det utvalda folket. Så rätt för en kyrka som inte längre är varken ett gudsfolk eller en kyrka.

    Jag vill travestera Kjell Olof Feldt:

    Svenska Kyrkan är en ----- skit, nu har vi baxat den ända hit.

    Snyggt jobbat, tjejer!

    Redax

    SvaraRadera
  11. Det finns vad jag förstår en uppenbar risk att ett antagande av den extremistiska BDS-doktriner leder till att Svenska kyrkan, kanske heller inte institutioner knutna till SvK, inte längre får bedriva verksamhet i Israel. Fullt rimligt, enligt min uppfattning, men likafullt tragiskt. Hur många svenska präster brukar inte åka till Israel varje år?
    Nå, det sparar pengar!
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, rimligt. Det kan också bli så att ett folk som upplever att omvärlden är emot dem, som BDS-grupperna och andra som idkar DDD, demonisering, delegitimering och dubbelstandard, Natan Sharanskys begrepp, i ensidig(!) kritik, kommer att rösta fram hårdare styre i rädsla.
      A-K Roth

      Radera
  12. Det finns några egendomliga sätt som används när man vill se mellan fingrarna vad gäller de folkrättsstridiga israeliska bosättningarna på ockuperad mark - det som BDS syftar att motverka.

    Ett sätt - som +Göran på ett bra sätt fäste uppmärksamheten på - är inte åtskilja Israel, judar och judendom. På det sättet kan all kritik mot Israels politik skällas ner som antisemitism. Det är ju bekvämt för en del.
    Ett annat sätt är att som skett i kommentar till ett tidigare inlägg räkna upp fiffiga uppfinningar gjorda i Israel eller antalet judiska nobelpristagare genom tiderna i jämförelse med arabiska - som om sådant skulle ge fribrev att ta annans land.
    Hänvisningen till utvecklad demokrati är ännu ett sätt. Men det ger inte fribrev. Inte ens en demokrati får agera hur som helst. Tvärtom! En demokrati behöver respektera sig själv, ta rättvisa beslut, leva upp till internationella överenskommelser mm samt hantera de egna inre odemokratiska krafterna- läs bosättarrörelsen.

    Det finns en tanke på en två-stats-lösning. FN, EU (med Sverige), Ryssland, Israel, Palestina, Arabförbundet står bakom den. Den handlar om Israel med utgångspunkt i 1968 års gränser och Palestina på Västbanken och Gaza - med lämpliga landbyten som Israel till amerikanska medlare inte velat formulera sina förslag till. De israeliska Bosättningarnas tillväxt på Västbanken försämrar förutsättningarna för ett fritt Palestina och det är exakt det Kyrkornas Världsråd, Kaiorosdokumentet och annat vänder sig mot - liksom BDS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu gör du samma som +Göran, Stig. Du överdriver med ord som som "all kritik mot Israel", "skällas ner som antisemitism", att det vore "bekvämt för en del". Som om det inte finns skäl att kritisera kyrkans besynnerliga fixering vid Israels agerande och BDS som enbartriktas mot den judiska staten. Din egen fixering här är sådan
      att den inte verkar tillåta dig att kritisera det palestinska styrets blodiga beteende. Du verkar inte inse hur motbjudande Kairosdokumentet är i sin helhet. Bara det att svenska kyrkoledare promotar ett dokument i vilket palestinska präster kallar den
      oförsonliga och rasistiska terrorn för "motstånd" är förfärande. Att du gillar även BDS förvånar inte, tyvärr. Angående förslaget med utgång från om inte gräns / stilleståndslinje så är det väl liknande det Israel har föreslagit men som PM har gått ifrån varje gång. De fortsätter att indoktrinera sitt folk i hat, våldshyllande och martyrskap, i syfte att krossa Israel. Detta är vad som hindrar fred mest av allt. Israel har visat att de kan kompromissa. PM har inte gjort det.
      Gamla trätosyster A-K Roth



      Radera