torsdag 11 augusti 2016

Stackars kyrka

Det finns något dumsnålt över somliga borgerliga politiker. Man kunde annars tänka att de skulle försvara kapitalismen som något annat än Schatzbildung, men de har väl inte läst Marx och inser inte skillnaden. De dumsnåla ska spara pengar. De har liksom missat att svepningen inte har några fickor.

Nu har det handlat om Svenska kyrkans pengar. Det är ett vitalt och mer handfast påhak till debatterna om identitet och identitetspolitik men allt samverkar till att ställa fram Svenska kyrkan i dålig dager. Nu blir hela Svenska kyrkan framställd på samma sätt som tidigare kv*nn*pr*stm*st*nd*rn*a. Mina förutsägelser går i uppfyllelse.

Jag sitter i en öländsk sommarstugas frid och kanske inte förmår länka så kreativt, men ni får leta själva efter källor om jag misslyckas.

I Expressen uppfattade jag att Christer Sturmark, som tidigare, var ute efter uppbördshjälpen från Skatteverket till trossamfund. Han menar att otrossamfund är lika kreativa som trossamfund och skapat lika mycket i nationen. Det har de inte. Strunt i det. Uppgörelsen på 1990-talet kom till för att lösa en mängd sammanhängande problem och uppbördshjälpen var ett halvbra sätt att slippa alla juridiskt komplicerade spörsmål som bodelningen innebar.
När jag denna morgon letade efter artikel, upptäckte jag att det redaktionen länkat till var en gammal artikel!
http://www.expressen.se/debatt/hog-tid-att-staten-slutar-sponsra-kyrkan/

Uvell kommunikation som företaget heter (ständigt dessa kommunikatörer) lyckades blanda alla tillgångar och vips var Svenska kyrkan riktigt rik.
http://www.uvell.se/2016/08/04/självhatarna-i-kyrkan-32873863
Skulle det behövas kontanter, var det bara att sälja. Det är, som det heter "bara att avyttra lite tillgångar och göra medlen likvida". Sälj ut skogar och kyrkor - men när det är gjort, hur ska allt långsiktigt betalas. Uvell gömde att alla siffror med fördel ska divideras med 6 miljoner. På individnivå ter sig då besparingarna måttliga. Men det är sant att Svenska kyrkan kan leva längre om alla inkomster stryps än kommuner och landsting.

Naturligtvis blandades allt - begravningsavgifter och kyrkoavgifter lika. Och tipset var att gå ur för man kan alltid gå med igen. En om man ska gifta sig. Bilden av Svenska kyrkan var en rad skandaler: "svarta löner, lyxiga middagar, privata semesterresor, 50-årsfester och svarta löner", jo, svarta löner nämndes två gånger .... 22 miljoner spenderades på utlandsresor - under fem år, heter det. Ja, till verksamheter som har den egenheten att de bedrivs utomlands.

Vinsten på 290 miljoner sticker i ögonen. Det blir en knapp 50-lapp per medlem! Men slutsatsen är, om uttrycket tillåts, kostlig: "Kyrkan behöver alltså inte era pengar. Alls faktiskt."

773 miljoner i skattebidrag, heter det också. Det är den kyrkoantikvariska ersättningen och pengar för kompetent arbete i kris- och katastrofområden.

Uvell drog slutsatsen att man utan vidare kan gå ur Svenska kyrkan, som inte behöver era pengar. Det är något skumt med något som ska kallas kultur, men som till sist bara handlar om pengar. Jag tror det finns skäl att läsa Karl Marx för att förstå.

För att förstärka bilden av Svenska kyrkans allmänna uschlighet beskrevs också hur "sossar" sitter i det kyrkliga styret. Det är kyrkovalets resultat som återspeglas. Efter nästa val torde det sitta sverigedemokrater i kyrkostyrelsen. Partipolitisering av och i det kyrkliga fungerar så.

Tanken att analysera underliggande teologier och maktstrategier för att ideologiskt erövra Svenska kyrkan försummas av Uvell Kommunikation, som nog alls inte är inläst på hur detta stora experiment genomfördes i Wahrtegau, när det begav sig. Någon idéhistoriskt analys av hur nihlism och postnodernism i skön förening tar sig verkligheten an, får vi inte heller. Det hade behövts. Vi lever verkligen i en värdelös tid. Den värderas sålunda endast som penningvärde,

Ska svaret bli att de flesta präster gör som vanligt; "arbetar med dop, konfirmander, begravningar, gudstjänster, sorgegrupper, själavård etc etc"? Arbetar, kallas detta arbete? Vi får nog fråga Karl Marx igen. Då säger han att den siste som blir lönearbetare är prästen (Kommunistiska Manifestet). I allt detta "arbete" - har verkligen ingen lyckats skapa förståelse för Svenska kyrkan så att de enkla fördomarna inte kan fördumma? Och vad gör våra kommunikatörer nu? För egen del tror jag att ett avgörande fel är att prästerna "arbetar" som vanligt. Det är något jag tänker återkomma till.

Den, vars missmod i det kyrkliga nu är verkligt, är frisk och sund.
Den, som ser glappet mellan översåtar och undersåtar i det kyrkliga, är klarsynt.
Den, som varsnar skillnaden mellan kristendom och religion i det som sker, är insiktsfull.


13 kommentarer:

  1. Tag Kristensamfundet som exempel.All verksamhet bygger på frivilliga gåvor. Prästerna värms och överlever på att vi tar upp penningpåsen. Så kan prästen koncentrera sig på att vara oss i församlingen behjälpliga i övandet och utövandet av förnyelsen av de sju sakramenten. Synergoi är den paulinska benämningen.
    Att samarbeta med Gud är s a s fan så stimulerande.
    Sign Heretiker
    Ps Är det till att få bödasand mellan tårna? ! Ds

    SvaraRadera
  2. Skilj mellan "dumsnål" och sparsam!

    Visst saknar många borgerliga politiker helhets- och ideologiska perspektiv. Men de är generellt mer sparsamma än sina vänner på den vänstra sidan. I denna blogg är kritiken ofta hård mot de förtroendevalda, som har att svara för bland annat kyrkans ekonomi - en sak som bloggkommentatorerna försummar, negligerar eller rakt av inte förstår.

    Hur ofta skall det då behöva betonas, att utan en stabil ekonomi ksn Svenska kyrkan inte verka effektivt. Utan pengar inga präster, diakoner eller församlingsassistenter. Utan byggnader ingenstans att vara.

    Vi var många i och utanför kyrkomötet som varnade för de ekonomiska konsekvenserna av skilsmässan. De ser vi sakta men säkert nu. Bloggaren skall akta sig för att stämpla de sparsamma förtroendevalda som just dumsnåla. De ser ju till att kyrkan ännu har ekonomiska ben att stå på.

    Det finns nämligen bland många präster en ekonomisk naivitet - vilken överförd till en kyrka styrd av just präster - skulle kunna få allvarliga följder för kyrkan.
    Låt oss inte hamna i denna verklighet utan förlita oss på den trygga förtroendekadern, som med erfarenhet i bagaget, långsiktighet i besluten, ansvar i tänkandet och sparsamhet som ledstjärna är - som jag brukar formulera detta faktum - Svenska kyrkans ryggrad.

    Uppmaningen till prästerskapet är därför denna:
    -Stöd och samarbeta alltid positivt med de beslutande förtroendevalda. Fråäga och be dem om ekonomisk vägledning och starta aldrig äventyrliga och kostnadsintensiva projekt utan att först tillfråga och få sanktion från av väljarna utsedda beslutsfattare. Ha alltid sparsamhet som ekonomiskt dygdemönster. Res inte en masse ut i världen, när det oftast är är mer än tillräckligt att en eller två personer åker. Konferenser kan med fördel anordnas på hemmaplan, vilket ALLTID är det billigaste alternativet!

    Visst är det, kära vänner på bloggen, en trygghet, en glädje en förlösande beslutskraft för kyrkan, att de förtroendevalda handlägger kyrkans ekonomi!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ansolut. Det vet man ju hur präster är, de kan aldrig hålla i pengar. :-). Förlåt BOD, men du är jätterolig. Du tog precis uttrycket "vatten på en gås" till nya höjder.

      Radera
  3. Ja jag lever då utan att skämmas gott på kyrklig representation!

    Antjes generöst välfyllda Whiskas-skål bekostas väl av hennes lön från kyrkan, eller hur?

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
  4. I det icke-kristna Kristensamfundet räcker det med att prästen vid guddtjänsterna kan läsa utantill ur kyrkohandboken. Det kräver vare sig särskilt mycket studier eller arbetstid. Det är därmed också en väldigt ekonomisk hållning. / Markus

    SvaraRadera
  5. Säger inte aposteln sankt Paulus, just med tanke på dem som förkunnar evangeliet, att arbetaren är värd sin lön? Då måste han ha varit långt före sin tid...

    SvaraRadera
  6. Alltså. Svenska kyrkan är ingen Kyrka och ett samfund kallat Kristensamfundet är inte kristet. Puh, starkars oss sekulärsvenskar som försöker navigera rätt.

    SvaraRadera
  7. Den stora frågan är varför kyrkan borgerliga politiker inte har samma prioritering som eljest, pengar till ett starkt försvar.
    En rejäl det av budgeten, eller åtminstone någon procentenhet, borde användas till trons försvar genom apologetisk vidareutbildning.
    Eller inser inte borgerliga kyrkopolitiiker att kyrkan försvaras genom att dess tro försvaras, inte genom en kommunikationsavdelning?

    SvaraRadera
  8. Hej Markus!
    Still going strong! !
    Nå,Edet är väl mer än innantilläsning som krävs
    -dop
    -konfirmation
    -begravningar
    - sista smörjelsen
    -gudstjänster
    -ständig fortbildning
    Att vara präst i Kristensamfundet är ingen sinekur-tro mig Markus.
    Och som du sr länge vet Markus. Jag tillerkänner varken dig, EKD eller Svenska Kyrkans niskopsmöte auktoriteten att avgöra huruvida Svenska Kyrkans dop är kristet eller inte. Ibland tvivlar jag. ..
    Mestadels är jag på KG:sida:Jag har inte sanningen men jag söker den. .

    Nån femte debattrunda med dig blir det inte.
    Tänk hur det var på den gamla Östrantiden, Markus.
    hälsar
    Ulf

    SvaraRadera
  9. Alphadeltagaren,

    -är det Du som är gåsen?


    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-). Nej. Jag är receptiv och får nya insikter varje dag. Jag lär mig mer här än på alphakursen.

      Radera
  10. Gud är gratis. Frälsningen är GRATIS! Man behöver inte betala pengar till kyrkan alls. Säger inte Jesus någonstans i Bibeln att ge kejsaren det som tillhör kejsaren (dvs skattepengar för att han ska fixa vägar och sånt) och Gud det som tillhör Gud (dvs oss själva). Och sen om man vill köpa tjänster från präster så kan man ju betala för dem vad de nu kan kosta.
    Bibeln finns att läsa på nätet eller på biblioteket. Gratis.
    Och så lever man sin vardag då man gör någonting nyttigt i sitt vanliga arbete och samtidigt sprider kärlek, förlåtelse och ljus till sina medmänniskor.

    En anonym en

    SvaraRadera