Tack Gud, det är måndag

Liturgiska färgen är nu violett eller blå. Alltså kan det talas allvar utan inskränkningar.

Lite bekymmersamt är det med Jesper Eneroth och S-partiet.
Inte bara så att behandlingen av tilläggsyrkandet i Kyrkomötet blev parlamentariskt undermålig. Debattiden förbrukades på utskottsbetänkandet, men några visste att det skulle komma ett tilläggsyrkande och de som varit uppe i debatten och talat om betänkandet kunde ingenting säga om tilläggsyrkandet, för de ägde bara rätt till ett anförande.

Presidiet bär ansvar för detta fatala.
Rätteligen skulle talarlistan gjorts om så att tilläggsyrkandet kommit först. Hade det (S)-tora partiet varit intresserat av att ta kyrkomötet ur en knepig situation, hade tilläggsyrkandet kommit till alla grupperna innan debatten och inte bara getts till de grupper som tänktes stödja det. Det minsta hade förstås varit att tilläggsyrkandet delats på borden så fort /eller sent/ det lagts. Presidiets ansvarar för detta och förfaringssättet är gammal ordning i kyrkomötet. Nu bedrevs ett skuggspel. Dels drevs samma krav som tidigare men med nya ord, dels talas vackra men inte riktigt sanna ord.

Lurades biskoparna bort?
Motionen skulle blockeras och det var oskickligt av Anna Ekström att yrka bifall till den så att det stod klart att en särskild beslutsordning måste till om den bifölls. Detta undviks nu, men utfallet blir kanske detsamma?

Några biskopar praktiserar det motionen syftade till - ingen prästvigning - och kyrkoråden tar upp frågan när de ska anställa. Det blev just så som det 2009 inte skulle få bli.
På sitt sätt är det konsekvent.

POSK-aren Lisa Tegby är nöjd. "Roligt att det var så jämt", sa hon.
Antje säger att motionens förslag fallit medan Anna Ekström ser beslutet som en halv seger; Svenska kyrkan vill göra en kommunikationsförändring. Det betyder att Svenska kyrkan öppet vill kommunicera att alla är välkomna och kunna säga att det blir fel ibland, i vigningen eller i konfirmandundervisningen.
Jag läser eftertänksamt Lennart Lundbergs artikel i Kyrkans Tidning och det borde nog fler göra. Fel personer prästvigda alltså och fel budskap i konfirmationsundervisningen.

Orwell hade sett vad andra inte ser när Jesper Eneroth sammanfattar:
"Det är kul att vi kunde enas, på ett sätt som inte skapar en känsla av splittring i kyrkan, så att vi inte går ut ur det här kyrkomötet som en enad kyrka med två olika fromhetsriktningar och politiska ingångsvärden."
Enas? 119 röster för, 114 mot och 6 nedlagda - det kallas "enas"! Enastående!!
Som bäst är detta själva hästhandlaruppriktigheten som triumferar bland de unga politikerna.
Som bäst.
Vilken framtid vi ska vänta oss.

Så kommer vi till frågan om sociala medier, där det plötsligt efter Kyrkomötet står klart att det alls inte var som det påstods i utskottsbetänkandet, det som S Roland Johansson , POSK, skulle försvara. Frågan om policy ska upp nästa år och avsikten är att rensa i rabatten.

Detta visste Wanja Lundby Wedin, som var på väg upp för att hederligt säga vad sant var, men åtrade sig och höll tyst. Tyst höll också de övriga AU-ledamöterna: Antje förstås, Mats Hagelin (M eller BA, vad ni vill), Lars Johnsson, (S), Sven E. Kragh (C) och Anna Lundblad (POSK).
Så fort de läste betänkandet måste de alla ha sett att utskottet gav fel sakinformation för det kunde de i au, men inte styrelsen, veta.
Hur kunde det bli så?
Jag frågade i alla fall. Någon debatt blev det inte.

Vad stort sker, sker tyst.
Nu ska samma resultat som åsyftades i maj 2016 presenteras genom ordkaskader år 2017 så att folk inte genomskådar vad som sker i det som synes ske. Yttrande- och tryckfrihetens vänner är inte så många när det verkligen gäller. De flesta undviker att tänka principiellt.

Torgny Segerstedt och Karl Gerhard tjänar som exempel från 1930- och 40-talen.
Själv dömdes jag för uppvigling av tingsrätten i Lund, men frikändes i hovrätten. Mitt brott var att jag fortsatt dela ut fredsdemonstranternas flygblad när de tagits av polisen. Krigsmakten finns till för att skydda också deras rättigheter som är emot värnplikt, den som jag är för. De ska få säga vad de vill utan att hamna i arrest. Vi försvarar med vapen i hand vårt lands rättsordning (yttrande-, tryck- och demonstrationsfrihet) och det är viktigt. Så tycker inte alltid den samlade medelklass som har det gemensamt, att den är politiskt opålitlig.

Är det allvarligt när det lämnas felaktiga sakupplysningar till ett utskott och  i ett utskottsbetänkande.
Ja, det är det.
Är det allvarligt när det inte i den öppna debatten i Kyrkomötet går att få den korrekta informationen trots att det finns de som känner till hur det egentligen är?
Ja, det är det.

En sammanträdesdag i kyrkomötet går på 1,5 miljoner ungefär.
Jag undrar hur mycket det kostar att behandla en motion.
Det hade man kunnat fråga i kyrkomötet om det inte varit så att möjligheten att fråga och interpellera  avskaffats och inte kan införas denna mandatperiod.
Jag från Frimodig kyrka har drivit frågan.
Sug på den!