måndag 26 december 2016

I julens baksmälla: Jakten på Röd Annandag

Jag har firat, men jag predikade på julnatten så baksmällan blev alls inte vad ni puritaner tror. Jag höll undan den hotande baksmällan redan den 23 december. Jag såg på facebook att min äldsta dotter dock laddade med mousserande vin och skumtomtar. När hon var liten sa hennes far: "Gråt barn, nu tar far fram julebrännvinet" och så skrattade döttrarna, som är nästan lika bevågade som mina barnbarn. Ni vet, det hoppar över ett led...

Tillbaka till baksmällan.
Jag läste om den där misslyckade profeten Jesus på julafton. Svenska Dagbladet kan man lita på. Det var dock mest en 130-150 år gammal nyhet om inte egentligen 190 år.
Den ska jag närläsa idag. Jg tyckte om karaktäristiken Göran Beijer gav: att tala om atomer utan att tala om kvantfysik!

Jag läste också Smålandskomposten och utbudet av gudstjänster på Annandagen. Ni vet att det är mig ett kärt åliggande att granska hur martyrtemat i denna väldiga martyrtid som bäst ersätts av julens sånger och psalmer. Oftast står kyrkorna dock helt tomma. Förra året fick jag veta att gudstjänstplaneringen skett så tidigt, att martyrernas situation inte hunnit komma med i schemat. Ett år senare är det likadant. Men jag bråkar inte. Jag vårdar min baksmälla, för nog gör det ont när sveket mot de medkristna så idogt praktiseras.

Jag tar Växjö som utgångspunkt.
Där är två högmässor. Har man inget problem med ämbetsfrågan eller med falsifikat vad gäller nattvardselementen kan man gå i båda. Men annars?
Jag försöker följa vägarna i jakten på Röd Annandag med högmässa., Växjö sägs ju vara platsen med vägskäl. (Detta tror jag är en felläsning, "väx" är ordet vass precis som i Wexford, Irland,  och "jö" är alltså "sjö" menar jag, men strunt i det nu).

Riksväg 30 norrut levereras ingen högmässa förrän i Gamla Hjelmseryd. Det är avsevärt långt.
Riksväg 23/37/31 bär till Lenhovda. Hade jag åkt till Söraby (Rottne, där Hundraåringen som försvann en gång återfanns), hade det varit lika stängt som i Braås.
Riksväg 25 österut till Madesjö för den som vill gå i en förmiddagshögmässa. Utanför länet, alltså. Annars är det gudstjänst vid brasan i Hovmantorps församlingshem kl 16 och kl 18 något som kallas "mässa" i Lessebo.
Riksväg 25 västerut kan man ta och kommer förbi Alvesta, som sjunger julens sånger i gravkapellet, Skogsdito kallas det visst. Jaja.
Tar man riksväg 27 vid Sjöatorpsrondellen mot Värnamo är Rydaholm ett säkert kort också på Annandagen. Inget i Voxtorp men i Värnamo är det högmässa. Vi har åkt långt och länge om vi kommit till Värnamo och är utanför länet.
Fortsätter man i stället västerut på 25:an i rondellen, kan man förstå att Ljungby och Annerstad levererar. Vittaryd därtill, men Vittaryd ligger långt ifrån riksvägen (även om jag ska köra dit om en stund).
Riksväg 23 går i närheten av Skatelöv. Där är högmässa. Älmhult har inget på förmiddagen, inte Virestad förstås. Stenbrohult har lika självklart högmässa.
Riksväg 27 söderut leder till Tingsryd och Tingsås kyrka. Högmässa.

Det är rätt klent, det hela.
Inte det som firas, men utbudet.
Har Miljöpartister i Svenska kyrkan något att säga mer än att hoppas att få tar sig till kyrkan för klimatets skull? Det är ju automobil som måste gälla.

När jag var 18 år gammal, för 50 år sedan, var det gudstjänst på Annandagen i alla kyrkor och ansenligt ofta högmässa med nattvard för då kom församlingen, den vanliga gudstjänstfirande församlingen.
Prästerna hade att göra.
En del hade gudstjänst på julafton. Och så var det julnatten för alla högkyrkliga. De andra sov inför julottan, som de högkyrkliga också hade samt därtill en högmässa. Det hade inte alla präster. Några la ihop ottan med högmässan, så i Ormesberga när jag var späd. När togs egentligen högmässotvånget på Juldagen bort? I Domkyrkan måste det ha varit aftonsång på juldagen. Så kom annandagen med gudstjänster i samtliga församlingskyrkor med martyrerna som tema. Blodigt värre. Hade man tur var det också en Söndagen efter Jul den 27:e, fyrtal i gudstjänster. Minst. Det fanns dubbleringar också.

En slät präst fick ihop ett par-tre gudstjänster.
Många dubblerade och hade fyra eller sex gudstjänster.
De högkyrkliga kanske nio eller tolv, om man räknar in tidebönerna.
Nu undrar jag om de präster som är angelägna om många gudstjänster är av samma slag, dvs samma oönskade slag i Svenska kyrkan?

Jag mötte en tandläkare före jul.
Han undrade vad alla präster gör när de inte längre har gudstjänster. Jag blev honom svaret skyldig. Läser man den kyrkliga annonseringen, återfinns präster som under perioden har en enda gudstjänst. 40 timmar ska de få ihop. Hur lyckas de med det?
Är den överhängande risken att de får baksmälla på riktigt efter att större delen av julhelgen nödgats besinna att de lika lite är präster som en brevbärare som inte bär ut brev är brevbärare in actu.

Modéus II vill ha framtidsbilder målade.
En variant vore att skaffa sig en bild av det faktiska läget. Det finns kanske något att säga att när det är "same procedure as last year but on a lower level" blir det föga framtid att längta efter? Vad vet jag, enfaldige?

Jag frågade en kvinnlig präst om saken.
"Felet är att man inte satsar på att kvalitetshöja utan nöjer sig med kvantitet, det som folk kommer till av gammal vana."
Då förstod jag lite bättre.

19 kommentarer:

  1. Ytterligare en kommentar till docenternas (du är dessvärre inte alltid i gott sällskap, Dag) funderande i SvD:

    Det heter, som vanligt, att de två födelseberättelserna motsäger varandra till stor del. Nå, man kan ju diskutera om glaset är halvtomt eller halvfullt.

    I The New Jerome Biblical Commentary räknas en rad likheter mellan Matteus och Lukas skildringar upp:

    1. Jesu födelse är relaterad till Herodes dagar
    2. Maria, Jesu blivande mor, är en jungfru trolovad med Josef, men de bor ännu inte ihop
    3. Josef är av Davids hus
    4. En ängel från himlen förebådar Jesu kommande födelse
    5. Jesus beskrivs som Davids son
    6. Jesus skall bli avlad av den Helige Ande
    7. Josef har inget att göra med att Jesus avlas
    8. Namnet Jesus ges från himlen före hans födelse
    9. En ängel säger att Jesus är frälsare
    10. Jesus föds efter det att Maria och Josef har börjat bo ihop
    11. Jesus är född i Betlehem
    12. Jesus bor sedan tillsammans med Maria och Josef i Nasaret

    Där citeras också "det kloka rådet" av I.H. Marshall: "Trots Lewis Caroll [i Alice i underlandet] är det omöjligt att ha Cheshirekattens leende utan Cheshirekatten som dess bärare."

    SvaraRadera
  2. En och annan uppmärksammar martyriet, när nu inte SvK vill kännas vid det:

    https://detgodasamhallet.com/2016/12/26/kristna-martyrer-forr-och-nu/#more-5945

    /smun

    SvaraRadera
  3. Ytterligare en kommentar kan ges. På Kyrkans Tidnings hemsida finns i dag en artikel (i sin helhet endast för dem som är prenumranter, naturligtvis): "Nya seder kräver mer flexibel kyrka" (det handlar tydligen om begravning – intressant att ta upp det ämnet på S:t Stefanus dag).

    Ja, man känner igen hållningen: när folk ändrar sig, måste kyrkan anpassa sig. Till viss del kan man väl hålla med om det, men ändå …

    Varför har kyrkan inte tillräcklig självkänsla att säga: Vi har det på ett visst sätt. Passar det inte, så slipper ni, vi skall inte tvinga er. Ni får ordna det på eget vis.

    Man är uppenbarligen rädd för att kyrkan skall bli bortsorterad. Men om man ständigt anpassar kyrkan, så blir den ju också bortsorterad, på annat sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren26 december 2016 16:45

      Jag funderade också över rubriken. När många går ur så borde det bli tvärtom, alltså kyrkan begraver kristna i större utsträckning och de vill ha kyrkans ordning. De andra gör på sitt sätt. Det borde alltså snarare renodlas.

      Radera
    2. Det +Göran problematiserar är en av huvudorsakerna till Svkys irrfärd bort från kristendomen.
      Antony

      Radera
  4. Alphadeltagaren26 december 2016 09:22

    Det är nog ingen som vill högtidlighålla några kristna martyrers dag. Då skulle man göra skillnad på människor och det skulle bli en diskussion. Obehagligt. Hellre kompar man ut och hoppas att den här brännande röda dagen ska gå över obemärkt så vi kan fortsätta som vanligt.

    (Lite som när man står kvar på Kalinlistan och ändå viger samkönat. Hoppas ingen märker något, man vill ju vara vän med alla).

    Att man försöker få folk att måla framtidsbilder är egentligen smart. Några kritor och ett ritblock sysselsätter ju en stund. Det vet varenda barnvakt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I den Sanna Katolska och Apostoliska Kyrkan har vi mycket tydligt högtidligthållit S:t Stefanus dag och det genomgående temat lär ha varit martyrens tro och vittnesbörd samt parallellen till dagens folkmord/folkfördrivningar av de kristna i det muslimskt dominerade Mellanöstern. Den "prelat" i det postkristna samfundet som vågar yppa dessa sanningar riskerar väl sitt levebröd?!
      Antony

      Radera
    2. Alphadeltagaren26 december 2016 20:16

      Det kanske är därför så många kyrkor är stängda idag. Vi tar helt enkelt inte upp ämnet?

      Radera
    3. Som katolik häpnar jag över att flertalet av Svkys kyrkor är stängda på Annandagen - mycket talande om tillståndet i samfundet!
      Antony

      Radera
  5. Vad prästinnorna gör för att fylla ut en arbetsvecka, frågar Broder Dag. Mycken tid pratas bort i en outsinlig mängd oplanerade och ostrukturerade "möten med människor", denna lätt gripbara, outtömliga outtömlighet för att motivera allt eller inget.
    Sammanträden, planerade som oplanerade tar ety också tid. Gör man inget på söndagen har man ändå sin lediga måndag som hjälper till att få veckan att gå.
    Den som får spader av denna legitimerade drönartillvaro börjar lätt småfuska i andras yrken – ett kvacksalveri man sällan eller aldrig har någon kompetens för. Otaliga är de klerikala amatörpsykologer som gjort en redan förvirrad tillvaro för människor ännu mer förvirrad.
    Arbete? Nej, inte i ordets egentliga mening. Möjligen någon slags bredvidgång för att se hur livet i största allmänhet kan te sig.
    Så läggs dag till dag på den breda vägen mot en hägrande emerita. Konsten, “arbetet” är att hålla ut. /John

    Två tolkningar:
    protestantisk: https://www.youtube.com/watch?v=7Vgm7VW81PY
    katolsk: https://www.youtube.com/watch?v=8oZDC80DkWE&t=283s

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren26 december 2016 16:55

      Jag ville prata med en präst. Ettan var sjukskriven, tvåan var sjukskriven, trean var upptagen med att "bygga integrationsnätverk med kommunen" på obestämd tid. Fyran (mycket sympatisk) bad att jag skulle återkomma efter jul, då det var lite körigt.

      Tror fan det.

      Radera
    2. Det är väl allt märkligt, Alpha att prästinnorna kan bli sjukskrivna av att bara flyta omkring i tillvaron hela dagarna. En bristsjukdom? På vad? Brist på stimulans? Relevansbrist? Tillbakaslående acceptansbrist? Vad kallas det? Att präbba?
      Man skulle ju kunna pröva att gå på yoga, qigong och vegetarisk sopplunch på nåt annat håll i stället en dag. Eller gå på profan "pilgrimsvandring" hos Modeus I för att finna sig själv. Och samtidigt titta in på hans nya 17-miljoners kycklinguppfödningsanläggning.
      "En del av kyrkans förvaltning av sina egendomar" sa “stiftsegendomschefen”.
      Kuckeliku sa tuppen. /John

      Radera
  6. Martyriet för kristna ligger numera på många plan.
    En del subtila. Andra mera direkta.
    Bakom alla ligger själafienden, som vet att hans tid är kort och därför rasar.

    -Försvinn Satan! blev den franske martyrprästen Jacques Hamels sista ord, innan han halal-slaktades:

    http://www.huffingtonpost.fr/2016/08/02/les-derniers-mots-du-pere-jacques-hamel-avant-son-assassinat/

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  7. Fredrik Fernbom27 december 2016 02:31

    Så vitt jag förstår försvann "högmässotvånget" (som ju givetvis inte innebar att nattvard måste firas) med 1986 års kyrkohandbok. Då blev julotta liksom långfredagsgudstjänst tillåten som huvudgudstjänst. Dessförinnan hade det varit vanligt med "högmässa vid ljus" vid julottetid.

    SvaraRadera
  8. Om man tror att gudstjänsterna är "informationsevent" vilket är lätt hänt från en ytlig "lutheransk" föreställning, så kommer man att styra eventen efter publik. Men kristen gudstjänst är, autentiskt, inte detta, utan samlingspunkter, i tiden för Guds folk,så de gemensamt kan möta Herren och Frälsaren. Det som styr mötena är inte primärt om folk kommer, utan det Gud har gjort och den Helige Ande skapat i kyrkans kalender.
    Och då kommer det folk som ska komma...

    SvaraRadera
  9. Kan vi vänligen stryka påståendet nu!

    Apropå kommentarerna ovan i olika varianter om kyrkan och dess påstådda "irrfärd" och annat fult som pådyvlas den.

    Tänk att man då aldrig ser eller hör detta! Aldrig kan konstatera en skymt av irrfärd eller okristlighet.

    Jag infann mig i Edsbergs kyrka i Sollentuna på juldagsmorgonen och upplevde en alltigenom varm, gedigen, nästan helig, julotta med en fantastiskt fin kör. Och, kan ni, som rackar ned på kyrkan, tänka er: bara sakrala sånger frambringades: julens traditionella sånger, där prästen också var solist i "Helga Natt"! Samma präst som tidigare hade läst julevangeliet och predikat om paret, som inte fick plats i härbärget utan fick hålla till godo med stallet! Och samma präst som också i övrigt såg till att alla vi - det var nästan fullt i kyrksalen - gick därifrån styrkta av Guds ord - ingen annan potentats - och påminnelsen om födelsen av Han som togs på sig våra skulder.

    Var fanns irrfärden, ytligheten, okristligheten i denna morgonsamling i Guds hus i Edsberg? Efteråt samlades vi till s k julottefrukost med vörtbröd, skinka, ost, pepparkakor och chokladpraliner i olika varianter.

    Gud och Jesus i högsätet på juldagsmorgonen! Tonerna, sången, predikan, bönerna och välsignelsen - och den avslutande gemenskapen vid frukostborden!

    Nej, jag vädjar till alla er - ni är många - som
    tycks ha satt i system att ge en vrångbild av vår kyrka, gudstjänsterna och helighetens tilltal i Svenska kyrkan att besinna er. Vrångbilden skadar kyrkan, sprider misstro, tvivel och irritation.

    Min raka fråga är avslutningsvis därför denna:

    -Förnekar ni också att Gud är närvarande i Svenska kyrkan, tillbeds och äras där?

    Våga nu, kära kritiker, tala klarspråk genom att svara ärligt på frågan!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren27 december 2016 17:42

      Så du menar att om vi inte sa något så skulle ingen märka något?

      Knappast. Misstro, tvivel och irritation skapar organisationen helt på egen hand. Skyll inte på oss som har känselspröt.

      Radera
  10. En präst som sjunger Gamle Adams julsång och Dike undrar om förnekelsen. Gamle Adam gillar julsånger, fromma fraser men också chokladpraliner i olika varianter. Nu tror jag kritikerna frågar lite djupare. Är det som förkunnas Evangeliet eller ett annat evangelium, glatt och fint det också men ett annat. Tryfferad lagiskhet. Somliga med utvecklat sensorium varsnar den. Själv predikade jag som gamle Hjelmgren, löd omdömet i Vittaryd. Så hade jag också något att säga om martyrer och om ondska. Ämnet var "En djävla frid och en helig strid". Folk fattade.

    SvaraRadera
  11. BloggarDag,

    -Fråga ställd! Efter irrfärdsanklagelser dementerade av verkligheten. Om rakt svar anhölls. Svaret var god dag yxskaft, vars anslutna stål dessförinnan hunnit skilja huvudsak från bisak. Samt ny fråga, kryddat med opassande ironi, exempelvis "tryfferad lagiskhet".

    Är det en subjektiv docentteater som spelas upp, eller vad med orden "ett annat evangelium"?

    Läste Edsbergsprästen ett sådant? Det hörde jag inte.
    Och, vågar jag slå fast, inte docenten heller. Ty han var inte där. Däremot hörde jag det äkta, kända, hoppingivande julevangeliet. Guds rena och klara ord.

    Frågan alltså obesvarad men kvarstår ograverad.
    Sanningen skall ju göra oss fria. Eller hur hr bloggare?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera