onsdag 28 december 2016

Konsulter

Svenska Dagbladet levererade inte bra unken teologi utan också de nya ekonomiska perspektiven.
Jag läste på och förstod att nu har konsulterna som kan rationalisering kommit på att det bör kunna gå att spara in mycket pengar i Svenska kyrkan.  Kyrkan kan lära av industrin. Tydligen ska kyrkor avyttras men också andra fastigheter. Om konsulterna brytt sig om att läsa underlaget, kanske de fattat att till fastighetsbeståndet (16 000 fastigheter) hör garage, verkstäder, förvaringsbodar och församlingshem, Ska vi outsourca fordonsparken, behövs inga garage. Men blir det så mycket billigare? Det kan konsulterna, mot ett rejält tilltaget arvode, berätta för oss!

Jag misstror konsulterna.
De går för väl ihop med vårt byråkratiska system.
Det skulle göras underlag för den kyrkoantikvariska ersättningen. Det började med att konsulten tog 60 000. Sedan fortsatte arbetet. Då kunde konsulten ta 90 000 och återanvända underlaget för den tidigare beställningen. Skrevs 3000+ sådana utredningar? Räkna själv, för jag vågar inte. Och vad fick vi för de pengarna? Jag vill ogärna veta vad den dyraste dokumentationen egentligen kostade.

Siffernissarna undviker sorgfälligt att hantera det där med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Det är mer handfasta värden som gäller. Men nu är, för att tala med Vladimir Solovjev, tillvaron mer än det vi kan se - och lägger jag till: räkna pengar på.
Olle Ekman, kontraktsprost i Norra Möre och kyrkoherde i Kalmar, påpekade att "i näringslivet ger goda idéer pengar men i Kyrkan kostar goda idéer pengar". Det är mycket annat som kostar, det vet jag. Men jag har inget emot att goda idéer kan få kosta.

Siffernissarna ger sig på frågan om det personalintensiva.
För 10 år sedan fick jag intervjufrågan: "Vad tänker du på när du hör ordet församlingspedagog?" Jag svarade: "Den första kategorin som avskedas när de kyrkliga konjunkturerna viker." Det var og rätt svar då, men inte längre. Nu är det ett antal prästtjänster som ryker. Det firman nu producerar och avnämarna, konsumenterna, uppskattar är arbetet bland barn och unga liksom arbetet med äldre. Pedagoger och diakoner sitter säkert. Kyrkomusikerna också. De producerar också det som förgyller högtider - julen, Valborg, dop, vigsel och begravning. Och så musiken sommartid!

Hur ser då siffernissarna på prästerna?
De ses som "experterna på kärnverksamheten" och de "påverkar mycket av ekonomin".
Det kan förstås diskuteras när det är fastigheter och personal som är de stora kostnaderna. Men jag förstår att prästerna inte är särskilt relevanta om man vill rationalisera...

Men slutsatsen?
"Kanske Svenska kyrkan borde genomföra en grundläggande omorganisation så att den, eller åtminstone dess ekonomi, i fortsättningen styrs mindre utifrån tro och mer baserat på vetande?"
Den slutsatsen stöds inte av några nya faktauppgifter, befriande eller besvärande, i artikeln. Hur ska t ex kyrkobyggnaderna - "många tämligen oanvända" - användas rationellt?
Siffernissarna styr in på frågan om inköpspolicy, som vore den frågan alldeles ny för dem som tror mer än de vet. 27 000 leverantörer har Svenska kyrkans församlingar. Det är kontorsvaror, maskiner, utrustning till begravningsverksamheten men det är också blommor som köps lokalt och livsmedel. Det är för en lokalförsamling med sockenkyrka inte helt oviktigt att hålla sig med lokala leverantörer. Det som är en mycket mer komplicerad organisation och beslutsgång än de flesta företag har, kanske siffernissarna borde analyserat om jämförelserna med industrin är relevant men också skrivit fram vilka fördelar den kyrkliga organisationen har. Lokalt har den bestått i 800 till 1000 år...

I dag är det Menlösa Barns Dag.
Det var på min tid scoutpatrullen Rävens högtidsdag. Pigga pojkar ordnade festen med Bullens korv, övningar, glam och en hel del annat. Jag är fortfarande lite tagen av en tid då pojkar ordnade sina egna aktiviteter och hade sin lya i ett källarrum, som generöst ställdes till patrullens förfogande. Förblivande tacksamhet mot Lennart Andersson och Torsten Hallrup i Moheda, hyresvärdar som inte tog någon hyra! Vad skulle industrin kunna lära av den hållningen? Idealitet som livshållning? Stimulans för det uppväxande släktet? Värdet av immateriella tillgångar?

För vidare läsning:
http://www.svd.se/kyrkan-kan-lara-av-industrins-satt-att-spara

40 kommentarer:

  1. Har industrin "sparat" på något? Man har rationaliserat för att vinstmaximera.
    Vore intressant att få läsa om företag som vägt in andra värden än vinstprincipen i sina bedömningar, t.ex. värdet av obstinata medarbetare som bryr sig om de svagaste i firman!
    Sådana firmor redovisar kanske inte vinstmaximering men har ett erkännande som pålitlig partner som värnar om kunderna också när vi är besvärliga.
    Vilka företag har ö.h.t. tänkt utanför vinstmaximerandet? Kyrkans kapital är inga inbetalade satsningar eller förtroligheter utan offer i olika former.
    Tiondet är grundprincipen. Lämna tillbaka till skaparen det som skaparen givit, minst tiondet. Förutsättningen för att få en präst var att man byggt sin kyrka och offrat så mycket (ffa fast kapital) att prästen själv kunde förvalta det han fick på sin lott så att han och hushållet (innan påbudet 1074, tjugo år efter den stora schismen) kunde överleva.
    Utbilda präster i att minimera ekonomin utifrån kunskap om vad som är verksamhetens kärna - att fira mässan i hemmen och, om det skulle bli så många hem att det behövs, i ett gemensamt kyrkorum, mer eller mindre mobilt. Det är så alla invandrade kyrkor byggt upp sin verksamhet.
    Ska det bli konsulterna som definitivt sänker Svenska kyrkan i graven?
    Hela konsultbranschen är en konstruktion för dem som inte vill offra något. Någon däremot?
    Motrörelsen kallar hem prästen, bjuder in grannarna och uppmanar fler att göra så. När sockenbuden blir så många att prästerna inte hinner runt under lördag och söndag, då kan man fundera på hur man vidare finansierar arbetet. Prästerna måste ha en bisyssla ganska omgående.an.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De småländska företagen Fresh och Prisma Teknik är lysande exempel på företag med fler värderingar än vinstmaximering.

      Radera
    2. Värdefullt, men Tibro ligger väl i det västra Götalandet?! Fresh?an.

      Radera
  2. Kyrkoavgiften kunde konverteras till aktier. Köpebrev kunde innehålla syndernas förlåtelse -kallat avlatsbrev.
    AB Svenska NomenklaturaKyrkan (Snok)kan så konstitueras.
    f. n.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren28 december 2016 10:35

      Fast det finns ju ingen synd. Jag betalar inte ju ingen bilförsäkring om jag inte har någon bil. Så det går nog inte hem hos massorna. Om man inte återlanserar synden som påtryckningsmedel, förstås. Men det budskapet kanske inte heller är så kul ..?

      Jag trodde utträderna skulle komma i ordningen
      1) Juluppropet -
      2) kyrkovalet -
      3) nytt upprop mot tiggeriförbudet i samband med riksdagsvalet.

      Att konsulterna skulle hinna göra sitt också hade jag inte räknat med. Suck.

      Radera
    2. De som inte betalar kyrkoavgift får inga aktier och ingen syndaförlåtelse per avlatsbrev såvida inte det gamla statskyrkosystemet med obligatoriskt medlemskap införs.
      Konsulterna kan ses som specialutbildade biktfäder och bör lösas därefter.
      -f-n

      Radera
    3. Alphadeltagaren28 december 2016 13:42

      Jag har aldrig träffat någon konsult som kunnat vara tyst. Så några vidare biktfäder är de väl inte. Om vi inte avskaffar tystnadsplikten också.

      Radera
    4. l ö n a s!
      Lösen gives av konsulterna...
      -f-n

      Radera
  3. Bevisen för att centraliserad upphandling, om det så är industrin eller kommunerna, sparar pengar utom när det gäller mycket specifierade bulkvaror lyser ännu med sin frånvaro.
    Jag förutspår att gemensam upphandlig blir lika lyckad som strukturreformen.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
    Svar
    1. -Kyrkogårdsföreståndare får ofta 10% under bordet på alla inköp av blommor och maskiner. Det har jag från säker källa, ler Rickard från Rickomberga försmädligt. Konsulter och centralisering sätter P för sånt.

      -Hellre det än att Bauhaus eller Buketten vinner en upphandling centralt, fräser Murre från Skogstibble. Hanssons i Trädgårdsmästeriet behöver varenda krona för att kunna va kvar. Det säger hans stackars magre katt, som brukar komma och hjälpa mig med råttorna i lagårn.

      -Konsulter är nog inte gratis heller, säger Svanslösingen eftertänksamt som vanligt.

      Egentligen håller jag väl med Svanslösingen. Men han är ju så löjligt svanslös så jag väljer att va tyst.

      Elaka Katten Måns

      Radera
  4. Konsulter kan alltid misstänkas vara inhyrda för att föreslå åtgärder som styrelsen (vilken typ av organisation det än rör sig om, ideell eller företag) redan bestämt sig för. Skulle det bli trassel med genomförandet kan man ändå skylla på konsulterna, och styrelsen undgår kritik.

    SvaraRadera
  5. Visst skall vi misstro konsulterna, men vad kan präster om ekonomi?

    -Att överlåta kyrkans ekonomi till konsulter är mer än riskfyllt; så långt delar jag bloggarens slutsats. Men vad skulle hända med slantarna - de som ännu finns kvar efter kyrka-statskilsmässans katastrofala ekonomiska konsekvenser - om ansvaret för ekonomin överfördes från de förtroendevalda till prästerna? Ack, bara tanken gör mig orolig.

    Med all respekt för prästerskapet, skulle jag inte vilja bidra till en sådan ansvarsförflyttning. Vad gjorde för övrigt DS, när han tidigare tillhörde den tunga kyrkofonden? Presenterade han konstruktiva ekonomiska (besparings)förslag för kyrkan? eller rationaliseringsdito?

    Nej. det känns tryggt och bra, att den förtroendevalda kyrkliga ryggraden ansvarar för ekonomin. Den består ju av kloka företrädare för skilda sektorer i samhället, där den begränsade vardagsekonomin, liksom större långsiktiga ekonomiska ställningstagandeN hanteras och avgörs.

    Men upp till kamp mot konsulterna! Jag låter gärna bloggaren gå först i demonstrationståget mot dem under en sådan paroll och traskar långt bak i detsamma, bärande på ett plakat med texten:
    "Kyrkans ekonomi i rätta händer - de förtroendevaldas"!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. "bra, att den förtroendevalda kyrkliga ryggraden ansvarar för ekonomin" skriver herr Dike. Och han har nog en poäng här, hur skulle man annars kunna värdesäkra de generösa mötesarvodena? De bidrar ju även markant till att "dra folk till kyrkan", inte minst på de många håll där man har ersatt altaret med sammanträdesbordet. Kan inte samma arvodessystem införas även för de övriga "kyrkobesökarna"? I det fallet kan det ju inte röra sig om några större summor. /John

      Radera
    2. Jag tror du slår huvudet på spiken med din fråga. Hade det varit i en annan tid hade sådana fått lämna prästgården - de kunde inte förvalta ens i världens mening - hur ska de då kunna anförtros något större? Kanske inte en församlings ekonomi skulle vara större än att dess präst kunde omfatta den i tanken och med några goda medarbetare se till att den åtminstone inte krympte?!
      Fö finns det präster som med sina kyrkoråd ser till att balansen hålls. Jag tror egentligen de är ganska många. Hur mycket tror Dike om prästerskapet, egentligen? an.

      Radera
    3. Bengt Olof, vem vill att prästerna skall ha hand om ekonomin? Alla jag känner är på det klara med att det är en sak som hör till ansvaret för de troendes allmänna prästadöme. Men du kanske vet, för din bekantskapskrets är ju en annan än min.

      Radera
    4. Alphadeltagaren28 december 2016 19:19

      Jag har också ett plakat:
      "Kyrkans teologi i rätta händer - prästernas"!

      Radera
    5. +Göran och Alphadeltagaren.

      Men det blir ju följden, om prästerna enligt högkyrkligheten ges större eller fullt ansvar, kyrkovalen försvinner och därmed de förtroendevalda.

      Jag vet inte, bäste Göran, vilken bekantskapskrets som Du har och vad den har för betydelse i sammanhanget. Personligen känner jag såväl präster som förtroendevalda och pläderar, som Du vet, för en folklig bredd i kandidatlistorna, vilket ju inte med bästa vilja i världen präglar FK:s KM-grupp, där alla utom en är präster eller teologer. Och den ensamma icke-prästen gift med en präst.

      Bredd, folklig förankring, representativt?
      Nej, knappast, eller hur?

      Tänk om Du öppet här på kommentatorsfältet kunde ge mig rätt på denna punkt! Vågar och vill Du det? Det jag skriver är ju sant.

      Till A-deltagaren detta:
      -Nej, vi byter Ditt sista ord i plakatet, så blir det bättre: "läronämndens!

      Jag upprepar hela meningen:
      -Kyrkans teologi i rätta händer - läronämndens!

      Hoppas att Du håller med mig!


      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. Vem har sagt att kyrkovalen ska försvinna? Att många högkyrkliga, i enlighet med BOD:s nuvarande nomineringsgrupp POSK, vill ha personval i stället för partier/nomineeingsgrupper är långtifrån det samma som att inte vilja ha några kyrkliga val alls. / Markus

      Radera
    7. Markus,

      -Nej, vad de åberopade helst vill se är indirekta val, exempelvis att (som blir följden) en mindre grupp (de som deltar i gudstjänsten) samlas i församlingshemmet och väljer sina företrädare. Den ordningen innebär att antalet präster i beslutande församlingar förmodligen ökar påtagligt.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    8. Jag tycker inte jag har så mycket att tilföra i den här debatten. När jag satt i Kyrkofondens styrelse talade jag inte särskilt mycket om besparingar men rätt mycket om vad pengarna skulle användas till (det var mitt egentliga uppdrag, som jag förstod saken). Under min tid ökade fonden med miljarder, det var sådana år på finansmarknaden, och ett problem var att det blev väldigt mycket pengar. Skulle alltså Jesus, när han kommer tillbaka, fråga efter kassaböckerna eller efter människorna? Någon staty över mig som tack för de ekonomiska framgångarna för fonden har inte rests, inte ens planerats såvitt jag vet.
      Nu intresserar mig att POSK:s krav på indirekta val till stifts och nationell nivå öppet kritiseras av POSK-aren Dike. Vart ska detta barka vart?

      Radera
    9. Alphadeltagaren29 december 2016 21:22

      Nej, jag är nöjd med mitt plakat, så jag behåller det som det är.

      Men varför vore det så hemskt om det blev fler präster i beslutsfattande grupper? Om man måste ha kyrkoval överhuvudtaget nu när kyrkan de facto är skild från staten?

      Radera
    10. Har läronämden någonsin fastslagit kyrkan teologi?
      I form av bekännelseskrifter eller lärosatser?
      Eller en utlagt ordet klart och rent?
      I princip kan jag väl hålla med om att biskoparna har huvudansvaret för läran, även om hela kyrkan bär ansvaret, men den aktuella läronämnden har inte rosat min bok.

      Radera
  6. Nedmonteringen av det unkna och ruttnande folkkyrkovraket har börjat! Det är bra! Det är hög tid! Att ett antal prästinnor försvinner på köpet får vi betrakta som ren bonus! Det är bra! Det är hög tid! Bäva månde Oftedal och Dike! Vi har underbara dagar framför oss! /John

    SvaraRadera
  7. Nog för att jag har samma yrke som artikelförfattarna, men deras slutsatser är alltför enkelspåriga.
    De tar alltför lätt på frågan om vad firman tillverkar. Vilka skäl har kunderna att vara trogna?
    Är det känslan för hembygden och dess kyrkobyggnad?
    Är det troget gudstjänstfirande och lyssnandet till predikan med ett klart och rent evangelium?
    Är det möjligheterna (rättigheterna?) till kyrkliga handlingar?
    I likhet med dessa konsulter så är frågan lika relevant att ställa till förtroendevalda och anställda, inte minst på nationell nivå.

    "Svenska kyrkan bedriver sin verksamhet i församlingar och stift" heter det i lagtexten. Det är också på den nivån ekonomiska beslut bör tas, eller kanske t.o.m. FÅR tas om man följer lagtexten. Det innebär inte att Kyrkans hus kan förhandla fram förmånliga inköpsavtal som församlingar kan ansluta sig till.

    Det man däremot kan lära sig av industrin är att mäta sin framgång med olika mätetal. Då behöver man ta fram relevanta mätetal för sina kärnverksamheter gudstjänst, diakoni, utbildning och mission. Lägg då märke till att ingen av dessa i första hand är till för de anställda.
    Utöver kvalitetsmått så kan man mäta
    - prästarbetstid per gudstjänstbesök (produktivitet),
    - upptagningsområde per kyrka (funkar sammanlysningar?),
    - missionstimme på plats per krona (kostnadseffektivitet),
    - diakonalt betjänade per krona (kostnadseffektivitet),
    - utbildningstimmar per krona (kostnadseffektivitet).
    Utöver detta är det viktigt att mäta hur stor del av pengarna som går till övrigt, den så kallade Administrationen. För kyrkans del så har den två huvudposter, fastighetskostnader och personal.
    Personalkostnaderna och fastighetskostnaderna behöver alltså utfördelas på de huvudsakliga verksamhetsområdena eller Administrationen. Den sistnämnda posten torde kunna drabbas av ett ganska kraftigt sparbeting utan att de fyra huvudverksamheterna nagelfars alltför illa.
    Sedan kan man också låta den nationella nivån konkurrensutsätta sig själva genom att erbjuda tjänster som församlingarna är beredda att betala för. OM församlingarna inte är beredda att köpa tjänster som en Internationell sekreterare tillhandahåller så kanske man inte ska ha så ånga sådana anställda?
    Om däremot den nationella administrationen får svälla helt fritt utan att församlingar och stift efterfrågar den, så är nog allt hopp ute om att kunna effektivisera verksamheten.

    Nu kanske jag är väldigt okunnig om hur en församlings budget beslutas, men tar med verkligen beslut i kyrkorådet om hur stor del av budgeten som ska läggas på administration, gudstjänst, utbildning, mission och diakoni som olika kostnadsställen (eller någon annan huvudboksdimension än konto)? För om det bara beslutas om budget per konto så är det ju helt upp till de anställda hur Personalkostnad ska fördelas mellan verksamhetsgrenarna.
    En budget i timmar per verksamhetsgren och uppföljning av detsamma är industrins recept för att se om arbetstimmarna läggs på "rätt" saker.

    SvaraRadera
  8. Njut av dem då, John!

    Ja, gläd Dig då åt de underbara dagar, som Du förutspår i Din groteska beskrivning av Svenska kyrkan!

    Det är också tur att Du inte sitter vid sammanträdesbordet i kyrkan, även om en plats där eventuellt skulle kunna bidra till ett annat synfält på kyrkan.

    Avslutningsvis undrar jag nu, om andra röster här på bloggen träder fram för att ge John det han förtjänar, nämligen svar på vedervärdigt tal!

    Eller blir det som vanligt: att jag skall hudflängas men tystnad råda om det som John har satt på pränt?
    Jag väntar med spänning!


    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  9. Det finns dock ännu ett skäl till varför präster riskerar att rationaliseras borr och det är löneskillnaderna. En barnledare tjänar kanske 25.000 i månaden, en diakoni 30.000, en komminister 35-40.000 och en kyrkoherde oftast över 50.000. Slås två pastorat ihop och man ersätter den ena kyrkoherden med en diakon blir lönekostnaden 360.000 i stället för 600.000 (arbetsgivaravgifter m.m ej inräknat). På en tioårsperiod är det miljonbelopp. Av bl.a. detta skäl vore det önskvärt att få ner prästlönerna i allmänhet och kyrkoherdelönerna i synnerhet. / Markus

    SvaraRadera
  10. BOD
    Att inte prästerskapet skall sköta kyrkans ekonomi kan vi väl vara eniga i även om jag kan tänka mig att de ges en budget med tillhörande ansvar för vad som är deras ansvar.

    Däremot att politruker skulle per automatik vara de mest lämpade? Gud bevare mig. Då skulle de i såfall väljas på sådana meriter vilket knappast är fallet.

    I stället handlar det om politikens B och C-lag och där just ingen politruk visat något vettigt ekonomiskt sinne. Läser t ex att i Göteborg har kommunen under året spenderat 750 miljoner till flyktingboende.

    Resultat inte ett enda boende har anskaffats men pengarna är borta! Borgarrådet "tröstar" oss med att staten förhoppningsvis täcker förlusten.

    Personligen kan jag acceptera att det kostar och får kosta men inte att de förskingras.

    I övrigt menar jag att man mest möjligt när det gäller ekonomi bör utnyttja sakkunskapen men då naturligtvis sådan som inte har eget intrese i att sko sig. Utnyttja sakkunskapen och som kontrollanter av dessa vettiga personer utan politisk bindning.

    //HH

    SvaraRadera
  11. Nej, ingen har reagerat mot Johns grova förlöpning!

    Vilket civilkurage och mod finns egentligen hos kommentatorskören (doakören)på denna blogg, som förbigår Johns grova texter ovan med total tystnad?

    Är det tystnad bara för att texterna är riktade mot mig?
    -Ersätt altaret med sammanträdesbordet, vräker John ur sig. Liksom "...unkna och ruttnande folkkyrkovraket".

    Men ingen annan än undertecknad reagerar! Jag häpnar över denna tystnadens feghet och flathet, som naturligtvis kan tolkas "där får Dike vad han behöver".

    Jag trodde (i min enfald) att det var mer ryggrad i högkyrkligheten. Men så är tydligen icke fallet, vilket kan vara bra att veta inför framtiden. Men kanske håller exempelvis signaturen HH med John i hans motbjudande och groteskt falska beskrivning och uttryckta förhoppning:

    -Dö, svenska kyrka, dö! Försvinn hemska kyrka!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Överreagerar inte herr Dike nu...? /John

      Radera
    2. Jo, Dike, det finns någon signatur här på bloggen som ofta uttrycker sig både aggressivt och vulgärt, inte enbart mot Dig utan väl främst mot SvK överhuvud taget. Men vad hjälper att reagera mot sådant? Vederbörande skadar ju allra mest sig själv och den romerska kyrkan (som ju vederbörande tillhör eller åtminstone ger sken av att tillhöra) som därmed får mängder av bad-will bland bloggens läsare. Ev. är det just denna effekt som får Dag att låta inläggen stå kvar; Dag tillhör ju själv den grupp av högkyrkliga präster som valt att INTE gå till Rom. Eftersom jag själv inte är vare sig högkyrklig eller romare, berörs jag föga av detta slags romerska självskadebeteende./Paul

      Radera
    3. Christer, präst29 december 2016 16:42

      Nu tror jag nog att Bengt-Olof helt tappat konceptet! Han efterfrågar civilkurage från en kör i Svenska Kyrkan (kyrkokören i hemförsamlingen?) , hänvisar till ett kyrkovrak (?), beslår andra med flatlöss, eller var det flathet? - osv! Samtidigt medger han i sin "enfald" att högkyrkligheten – vad den nu har med kören att göra – hör till släktet amöbor, är groteskt falska och fega – (mikroorganismer brukar ju vara det bevars…) och avslutar med att skriva ett avskyvärt postludium på sitt inlägg” -Dö, svenska kyrka, dö! Försvinn hemska kyrka!” Efter detta inlägg fick jag faktiskt lägga våta handdukar på pannan, och är mycket illa berörd över hur bedrövligt det nu blivit i kommentatorsfältet!

      Radera
    4. Christer, präst,

      Du bör läsa mitt inlägg ytterligare en gång och noga konstatera kolontecknen efter beskrivningen av Johns åsikt och slutsatser. Det är alltså hans - inte mina - slutsatser som summeras i de av dig citerade orden.

      Vänligen följ med bättre nästa gång, Christer!
      För övrigt noterar jag att ej heller Du luftar någon kritik mot Johns absurda an grepp.
      i stället vänder Du vapnen mot den som påtalar det. Det är ju också en självpresentation.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  12. En annan sak, herr Dike, ska man citera någon ska man göra det korrekt. I annat fall är risken stor att man hamnar i en dialog med sig själv. /John

    SvaraRadera
  13. Tack Paul, Du har förstås rätt i slutsatserna!

    Vad jag från början saknade var alltså andra(s) reaktioner mot detta slag utfall och nedsmutsning av debatten. När grova tillmälen blandas med formliga hatutbrott mot kyrkan, innehållande plumpheter av osannolikt slag, drabbar det förvisso först och främst avsändaren. Men när andra är tysta kan vederbörande få för sig att de i grunden - åtminstone några av dem - instämmer.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herr Dike borde reflektera över diktaren Nils Ferlins rader: "taket, mitt tak, är en annans golv." (Barfotabarn, 1933). /John

      Radera
  14. BOD,

    Du blandar in mig i dina jeremiader så jag får väl försöka förklara mina ståndpunkter även om det sannolikt är meningslöst eftersom Du gång på gång visat att Du varken är intresserad av de svar Du får utan om de inte passar Dig då tillgriper politrukmetoden att hävda att Du inget svar fått.

    Svar Du "accepterar?" är tydligen endast sådana som stryker Dig medhårs.

    Nåväl, hade Du ägt förmågan att läsa innantill och förstå vad den som skriver vill ha sagt kunde kanske eventuella debatter bli mera givande.

    Jag har påpekat att när det gäller Johns skriverier så beklagar jag ofta ordvalet liksom jag har svårt med den politiska grundsyn han företräder.

    Det är dock av underordnad betydelse när jag läser inläggen, då koncentrerar jag mig på att försöka se om det finns grund för påstående eller inte. Jag därför inte gå med på att han uttalat groteska och motbjudande anklagelser. (Där handlar det tydligen mest om att Du vägrar se sanningen om vad som sker inom SVeK och söker din egen "doakör". Tyvärr, denna kör får Du nog söka bland dina likar, bland politruker och anpasslingar. Tror knappt Du hittar den här.

    Det är Du som hävdar:

    Citat: "motbjudande och groteskt falska beskrivning".
    Slut citat.

    Ja ur din synpunkt är den det kanske men såvitt jag kan se är inget av de påståenden han gör falska? Vore det därför inte hederligare att Du bortsåg från ordval och i stället funderade över hurmotbjudande och groteskt falska beskrivningskade folkkyrka skall kunna överleva när nu dess "präster" i stor utsträckning försummar sitt ämbete. När läronämnden knappast gör skäl för namnet och när ni politruker med lite finter och knep lätt manipulerar den och gör det.

    Notera att jag inte har hävdat och inte heller hävdar att det inte ännu finns rättrogna präster som trots alla svårigheter som ni politruker och av er tillsatta anpasslingar till biskopar försöker hävda sina prästlöften, den apostoliska tron och är medvetna om att de för vart förgängligt ord kommer att ställas till ansvar.

    SVeK ,om det återigen skall kunna bli ett SvK måste reformera sig från grunden. Därav ser jag ingen önskan- vare sig hos Dig som politruk, hos SveK´s anpasslingar till biskopar eller samhället i stort.

    Därför ser jag inget hopp för SVeK men jag är medveten om att vad människan inte förmår- det kan Gud- helt visst men oavsett. Det innebär förvisso att SveK i nuvarande form är dömt att gå förlustig.

    Gläds jag åt det? Svår fråga. Jag hoppas att SVeK återigen skall bli ett SvK där Guds ord hålls i ära. Där trosbekännelsen läses av sanna präster och bänarna fylls av folk som vill och får höra Guds ord rent och oförfalskat.

    Inom SVeK är det nu så att en präst riskerar avsked av politrukerna om han gör just detta. Långt från mentaliteten hos den konung som hårt angreps från predikstolen men har konungen intet att invända".

    Svek ,i stor utsträckning, försöker istället att säga vad folk vill höra eller kanske snarare vad De tror att folk vill höra.

    Det är inte Kristi Kyrkas uppgift även om det är politikernas tro. "Bröd och skådespel så håller populasen sig lugn?"

    //HH

    SvaraRadera
  15. HH,

    Där kom det alltså, instämmande i Johns exempellösa och groteska nidbild av Svenska kyrkan! Ingen kritik, inget ifrågasättande av beskrivningen, inte ens en marginell anmärkning. Plus (ovan) nya falska påståenden om att kyrkans präster inte är sanna och att de riskerar avsked, om de predikar Guds ord rent och oförfalskat.

    Att Du inte skäms för att sprida sådana osanningar! Det är frestande men nyttar inget till att efterlysa konkreta exempel, alltså bevis, på vad Du påstår.

    Du har inga men är så fast i förutfattade åsikter om Svenska kyrkan, att exempel och bevis inget betyder.
    Ungefär som den, vilken påstår att en bevisligen vit katt är svart.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herr Dike fortsätter att göra bort sig och skämma ut sig. /John

      Radera
  16. BOD,

    Ja dit"svar" enligt gängse politrukmetod visar med önskvärd tydlighet det fenomen hos Dig jag påpekade.

    //HH

    SvaraRadera
  17. John och HH,

    Till John:
    -Den för grova osanningar om kyrkan ertappades ynkliga och avslöjande försvar.

    Till HH,
    -Att svänga sig med ord som "politrukmetod" i stället för att styrka sina påståenden om att kyrkans präster icke är sanna, visar den totala tomhetens triumf över saken!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera