söndag 18 december 2016

Kyrkohandboksoptimism

Jag odlar en kyrkhandboksoptimist i mig. Det går inte så bra. Men jag fortsätter och för en dialog med den där optimisten inuti. Inte varje dag, förstås. Det skulle jag aldrig orka. Men en söndag då och då, särskilt denna. Jag är döpt och prästvigd 4 söndagen i Advent, men firar den på rätt datum, 19 december. Samma datum men 23 åt emellan.

Nu uppsöker jag optimisten i mig.
Optimisten: Tack för att du ville komma. Du ska veta att församlingarnas synpunkter är viktiga och därför ska det finnas en bredd i handboken så att var och en kan känna igen sin tradition. Det blir annorlunda än tidigare.

Jag: Men "var och en sin tradition" - finns det inte en svenskkyrklig tradition som känns igen av alla överallt nuförtiden? Då innebär det "annorlunda än tidigare" ett brott mot det som var tidigare, nämligen en gudstjänst tydligt igenkännbar som Svenska kyrkans och bärare av en svenskkyrklig spiritualitet. 1942 års handbok sålunda. Med den bredd du beskriver finns det alltså ett alternativ där prästen vid vigseln fortfarande kan säga att Gud skapade man och kvinna och att det finns en poäng med det förhållandet just i äktenskapet?

Optimisten: Nu ska vi inte prata om det. Jag vill hellre tala om påsknattsmässan. Där ska alla traditioner rymmas.

Jag: Alla traditioner? Det vet väl alla hur en påsknattsmässa ska vara. De högkyrkliga införde den. Det är bara att stiga in i den traditionen. Andra apade efter - men varför ta vara på efterapningar? Jag fattar inte.

Optimisten: Du är så negativ och ifrågasättande. Nu ska vi vara tacksamma, glada och göra det bästa av situationen. Och som svar på din gamla invändning så kan du få säga "Herre" igen för det ordet har en ny innebörd jämfört med för tio år sedan.

Jag: För tio år sedan - men vilken var innebörden när de första kristna sa "Min Herre och min Gud", är det inte ungefär det jag menar när jag säger detsamma? Rimligtvis. Jag delar väl tillsammans med dem den tro som en gång för alla avslöjats?

Optimisten: Lingvistiska språkspel är mycket mer komplicerade än så. Men du kan få ditt lystmäte, eftersom vi nu får inslag där kristna från Mellanöstern ska känna igen sig. Och du borde vara glad och tacksam, för det är konsensus i revisionsgruppen so far.

Jag: Då kanske jag snarare skulle bli rädd? Verbum ska ge ut missalet och övriga böcker som behövs...

Optimisten: Ja, det är rimligt att Verbum fortsätter. Förlaget har gett ut alla tidigare gudstjänstböcker. Det var bara några få i Kyrkostyrelsen som var av den meningen att det var för tidigt att fatta beslut om den saken i december månad 2016 - innan det ens finns ett förslag. Det skulle kunna uppfattas som om allt är klappat och klart... Så ska inte saken uppfattas.

Jag: Hur ska saken uppfattas då?

Optimisten: Den ska uppfattas så, att Kyrkostyrelsen fortfarande har ett val. Antingen säga "ja" till hela förslaget eller säga "nej". Det finns ingen tid eller lust att göra en överarbetning i hela styrelsen.
Det behövs inte heller. Vi frihet fick att säga ja och säga nej, som det heter i psalmboken.

Jag: Men invändningarna...?

Optimisten: Det finns en väldigt stark förankring och en längtan efter en ny kyrkohandbok. Det vittnesbördet kommer från biskopshåll. Nu gäller det att visa tilltro, för behovet är verkligen stort. Visst finns det sådana som inte vill, men sådana finns alltid och det är viktigt att inte nappa på enstaka händelser, som det där med professor Nelsons avhopp. Vi fick ju en kompetent efterträdare för de två återstående sammanträdena. Nej, det går inte att förstå kritiken. Problemet kan vara att vi har varit alltför lyssnande. Min hållning skulle jag kunna sammanfatta så: "Jag begriper mig inte på kritiken, jag bryr mig inte om den. På församlingsnivå hör jag den inte.

Jag: Jag förstår inte riktigt denna väldigt starka förankring när du en revisionsgrupp tar itu med det hela och allt är hemligt. Att kritiken på församlingsnivå inte hörs, skulle förstås kunna bero på att man på församlingsnivå inte vet vad saken gäller. Det var ju så hemligt det hela att profssor Nelson inte fick se materialet. Kyrkomusikerna sjunger ut och samlar sig till protest, om jag hör rätt. De kanske vet,  Din hållning är dock biblisk. Jer 8:11. Dina argument har en del för sig eller i vart fall en del år på nacken.

Optimisten: Där ser du. Profeten är för oss. Vem kan då vara mot oss?

Jag: Du kanske skulle slå upp stället?

Optimisten: Nä, biblicist på det viset vill jag inte vara. Min hållning ska mer förstås som "post truth".

Jag: Det är alltid så intressant med våra små dialoger. Nu får det bli högmässa i Horda. Du behöver inte svara på min fråga, men när det ändras i texter för att vi ska fira gudstjänst beror väl det på att vi inte ska tro som vi trodde förut utan har förstått bättre. När förslaget kommer, är det väl den frågan som ska ställas. Vad betyder förändringarna innehållsligt? Så långt i tanken borde vi också försöka klura ut vad i den kristna tron som inte längre kan uttryckas om medlemmarna ska vilja vara kvar. Apg 24:25 hade jag anfört om du inte varit så rädd för bibelhänvisningar. Är inte, handen på hjärtat, relevansen det viktigaste i vår kristna tro? Och då ska vi få en relevant kyrkohandbok. Den kan uttrycka sådant som inte gick att säga för tio år sedan, sa du. Tror du den kan hålla i tio år då?

Optimisten: Gör dig nu i ordning för högmässan i kapellet i Horda. Än så länge kan du ha en aning om vilken slags högmässa du kommer till och kan uppfatta att du är sakramentalt säker. Gnäll inte. Lita på komitterade. De gör så gott de kan. De styrs av principen att göra det bästa av situationen.

Jag: Är inte detta att göra det bästa av situationen en väldig begränsning i varje fall för oss som helst vill skapa den situation vi ska stå i?

Optimisten: Märk inte ord.

Jag: Om man inte märker ord i kyrkohandboksarbetet, vad ska man märka då? Musiken? Bryggor och bågar i den gregorianska notbilden?

Optimisten: Gör dig i ordning nu och tjafsa inte!

Nu förstår ni hur Optimisten i mig och jag umgås.

33 kommentarer:

  1. Det är hög tid att ersätta den nuvarande Kyrkohandboken med en ny.
    Jag vill ha en Kyrkohandbok för här och nu och framtiden inte för 1957 och bakåt.
    När det första nya förslaget kom skulle en grabb jag känner döpas i St Petri kyrka i Malmö. Församlingen där var försöksförsamling för det nya.Jag blev positiv för det nya och läste hela förslaget. Ja,det mer än dög Så jag ser ingen anledning för kyrkoorganen att töva.
    Inte minst var jag nöjd med det musikaliska förslaget. Låt inte bakåtsträvare råda. Låt inte förslaget att behålla den gamla Kyrkohandboken med det nya som tillägg slå rot. Se,låt oss våga göra allting nytt.
    -f-n

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppsan, jag trodde att Kristus ensam har mandatet att säga "se, jag gör allting nytt!". Att tillämpa det citatet i frågan om kyrkohandboken får åtminstone mig att gripas av misstänksamhet; Nytt i förhållande till vad? Varför? Varför "allting"? Kan det i så fall genomföras i full trohet mot Kyrkan och Guds Ord?

      Jag i Halland

      Radera
  2. Alphadeltagaren18 december 2016 11:49

    Det låter som en diskussion jag hade med en kyrkoherde. Vad jag än sa så var Gud alltid "större", vilket drev oss till slutsatsen att ingenting spelar någon roll. Så egentligen behövs ju inga handböcker. Gud bryr sig inte eftersom han är så stor, så varför ska vi då gaffla om saken?

    Gud bryr sig med andra ord inte om om jag går i kyrkan eller inte, verkar det som. Vilket är tur då jag skolkar från uppropet idag. Vill inte få min kristenhet ifrågasatt i vapenhuset då jag tråcklar mig förbi de enträgna tanterna med papper och penna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte att fråga nästa gång vad de prålsjuka prästinnorna med vit flärp under hakan och dubbla efternamn egentligen menar med "gud". Samt hur de ser på resten av treenigheten. /John

      Radera
    2. "De prålsjuka prästinnorna" (wow!) kanske till och med stavar Treenigheten med stor bokstav? Och de kanske, tillsammans med mig, undrar vad John menar med "resten" av Densamma, sedan "gud" ( Obs liten bokstav!) förts ur sammanhanget?

      Radera
    3. Broder Mikael! jag tänkte precis i de banorna du tar upp. Men med tanke på sv"k":s glidning i vardande mot det mer panteistiska avstods versalerna denna gång för att inte i onödan lägga ord och begrepp i ohörda munnar. Du har naturligtvis annars helt rätt i semantiken. /John

      Radera
    4. Inte så få semantiskt och feministiskt medvetandegjorda i vigningstjänst torgför numera treenighetsformeln Skaparen, Befriaren och Livgiverskan.

      Gudsnamnen Fadern, Herren och pronominet Han undviks. Man talar i stället om den genderneutrale Gud, ibland om Modern.

      Man kan fråga sig om muslimerna köper de könsneutrala tankarna när det kommer till religionsintegrering?

      /smun

      Radera
    5. Alphadeltagaren19 december 2016 22:32

      Jag hängde inte riktigt med i diskussionen ovan, men uttrycket Fader/Herre var enligt vederbörande anpassat till den judiska kontexten. Alltså inte relevant i vår tid. Vi behöver andra ord.


      Radera
  3. Först när man förstår, att den kristna gudstjänsten är något man får delta i, en gemenskap som man inte definiera själv, utan deltar i av nåd, inte något man producerar själv eller förfogar över, först då kan det bli riktigt. Reformationens olika förvirrade ideer om det hela gör bara saken värre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren18 december 2016 17:00

      Det låter mer villkorslöst än vad det är i verkligheten. "Församlingens uppgift är att gestalta Gudsriket" heter det ju. Det är en föreställning för någon annan, där många likes i facebookflödet verkar vara måttstocken på framgång.

      Radera
  4. Utmärkt symbolik för högkyrkligheten: egna frågor och egna svar!

    -Bloggaren har skrivit om sig själv i två personer: optimisten och jaget.

    Som vi säger: att om man pratar med sig själv får man åtminstone vettiga svar.

    Ovannämnda i tryck återgivna samtal är också en träffande symbolik för högkyrklighetens företrädare. De och ingen elak journalist (som kanske älskar folkkyrkan och dess demokrati)ställer alla frågor och svarar sedan själva på dem.

    Båda parter - frågare och svarare - alltså nöjda och belåtna! Allt frid och fröjd!

    Men folkkyrkan består.


    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Folkkyrkan sjunger på slutat av sista psalmversen, liksom "det sovande folket" som sannerligen inte sjunger i kör med BENGT OLOF DIKE.

      Framtiden är global och tillhör kapitalet och (i vår del av världen) islam. Ingendera respekterar eller accepterar i princip nationer, folk eller folkkyrkor.

      PP

      Radera
    2. "Folkkyrkan består"- självbedrägeri i kvadrat? Med 13 % röstande (varav många med sekulära baktankar) och ännu färre i söndagens gudstjänst. BOD - vem tror Du att Du lurar?/Paul

      Radera
    3. Vad är folkkyrkan? En gammal socialdemokratisk dröm om att likrikta och styra människor?

      Radera
    4. Det får inte bli så att vår del av världen tillfaller islam. De har redan sin del av världen. 1683 räddades Europa från islamisering när polske kungen Jan III Sobieski besegrade turkarna, som belägrade Wien. Vi har både rätt och plikt att rädda våran kristna del av världen från islamisk ööverhöghet.

      Radera
    5. Men snälla någon...

      Kristendom har väl besegrats mer eller mindre, flera gånger om, i - vår del av världen - ?...

      Kristna har bekämpat kristna i flera hundra år, och senaste århundradet enormt effektivt genom två förödande världskrig...

      Idag är kristendom en mer eller mindre stukad lära, infiltrerad, ockuperad och styrd av både en vetenskapstroende socialism och kommunism, samt övriga världsliga ideologier i den s.k. Upplysningens anda, inte minst feminism....

      Att börja inbilla sig att det idag skulle utspela sig en slags frontlinje, eller en kamp, där kristendom skulle vara vad västvärlden skulle vilja - försvara - , mot islam, så har man nog misstagit sig...

      Kristendom, och kanske inte minst svenska kyrkan, vill idag endast - användas som ett verktyg - , till att försöka omskapa, och modernisera, islam, genom att just, i s.k. - kristen anda - , just omfamna islam...

      Men det är inte kristendom som vill försvaras, därför att kristendom har idogt bekämpats just i flera hundra år, i just - vår del av världen - ....

      Skulle tro att det mer handlar om viljor att i själva verket just - av-religio-isera, alla människor, enär just - modernitet - , verkligen egentligen inte alls vill omfamna några former av - religion - , över huvud taget...
      JB

      Radera
  5. Nu har jag en fråga - helt "off topic". Jag såg nyss ett intressant program om religionen i Ryssland på TV, och omedelbart därefter - innan jag kom mig för med att stänga av - följde söndagens gudstjänst från Sundbyberg. Och - den första psalmen var "Var hälsad Herrens moder", som jag tyckte mig känna igen från min ungdom (kring 1960 i S:t Lars katolska kapell i Uppsala). Hur har denna "typiskt katolska" psalm (ur katolikernas psalmbok Cecilia, väl?) hamnat i SvK:s - "folkkyrkans" - psalmbok? Finns det inga "lutheraner" som idag reagerar mot detta slags "Maria-dyrkan" (så som nog även en del högkyrkliga skulle ha gjort kring 1960)? Jag ser själv inga problem med att vörda Guds Moder, men HUR och NÄR i all världen blev detta OK i SvK? Jag fick ju lära mig att sådant var "avgudadyrkan"! Kanske Dag kan ge en exposé över SvK:s (nya?) Mariologi?/Paul

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man slår upp sv.ps. 480 i psalmboken, finner man följande författarnotis: B. Setterlind 1974, 1977, 1982, efter Salve Regina-sång av J.G. Seidenbusch 1687. En romersk-katolsk sång har alltså inspirerat Bo Setterlind (det rör sig inte om en direkt översättning). Det som Paul minns från 60-talet är alltså inte denna, möjligen något liknande psalm. Melodin är dock gammal (Mainz 1712), så det kanske fanns en annan psalm på denna melodi.

      Psalmen är inte alls problematisk för 'lutheraner' att sjunga. Vi är helt på det klara med att "från denna stund skall alla släkten prisa mig salig". Det skall erkännas att det har varit lite si och så med detta. När reformationen lyfte fram 'Kristus allena' ur skuggan av avlat och liknande, slog pendeln för långt åt andra hållet. Nu blev det Maria som hamnade i skugga i stället. Men saken är på väg att normaliseras. Någon 'Maria-dyrkan' är det däremot inte tal om – och det skall det väl inte heller vara i romersk-katolska kyrkan.

      Sista datum för Setterlinds psalm är 1982. Då handlade det om ny psalmbok för Svenska kyrkan. I orginalet hade Setterlind i refrängen skrivit: "Sjung vår Herres Moders lov". Det borde ha varit utan problem – det är ju en variant av vad Maria säger i Magnificat. Men det blev lite för mycket för somliga. Setterlind ändrade då till: "Sjung med henne Herrens lov". Han ville ha med psalmen och ändrade hellre än att den skulle lyftas bort från förslaget. Han menade att Svenska kyrkan behövde en tydligare Maria-psalm än dem som fanns.


      Radera
    2. Liksom fordom var i Efesos och Rom finns även i sv"k" numera många altaren ;-)
      Vill minnas att när denna ljuvliga psalm (med Bo Setterlinds text) togs med i sv"k":s psalmbok 1986 hördes en och annan förgrämd fraslutheransk stämma med liknande budskap som du anför. Men någon större opposition tror jag aldrig det blev (eller hur var det Dag?) De som inte ville sjunga den tog väl något annat i stället. /John

      Radera
    3. Tack för svaren!/Paul

      Radera
    4. + Göran - Så vitt jag kunnat finna, ingick en psalm med begynnelseorden "Var hälsad Herrens moder" redan i en av de första katolska psalmböckerna - Skyddsengeln 1887 - och denna psalm bör väl ha kunnat hänga med i senare utgåvor av Cecilia. Jag är förstås inte säker på att detta är samma psalm som den vi nu diskuterar, men det tyder ju ändå på att det skulle kunna finnas äldre textvarianter än Setterlinds. Vilket i så fall kanske skulle kunna förklara mina - inte helt skarpa - minnen från 1960-talet. Och melodin är ju som sagt från 1700-talet. Jag ska försöka få tag i en gammal Cecilia och kolla./Paul

      Radera
  6. Problemet för herr Dike och hans gelikar är att "folkkyrkan" aldrig har existerat. Den är och förblir en chimär.
    I skrivande stund har bara på webbsidan http://www.offentligt.se/lamna-kyrkan (sedan den öppnades 24/9) nu 18.051 “medlemmar” lämnat sv"k". Utträdestakten har ökat markant de senaste veckorna, troligen på grund av det i sig mycket behjärtansvärda "Juluppropet" samt på sina håll även en upp till 10%-ig höjning av den redan skamlöst höga “kyrkoavgiften”. Bara under de senaste 12 dygnen har alltså ytterligare 1.000 avvikit (7/12 var antalet 17.058). Observera att sifforna gäller just denna webbsida som är en av flera möjligheter att befrias ur den stora meningslösheten. Det totala antalet utträden är sannolikt fem-sju gånger större.
    För de synnerligen odemokratiskt “förtroendevalda” som ersatt altaret med sammanträdesbordet är detta uppenbarligen inget större problem, bara arvodena trillar in. /John

    SvaraRadera
  7. Till folkkyrkans kritiker ovan!

    -KM har slagit fast, att Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Såvitt jag vet har inte doakörens dirigent, DS, reserverat sig mot benämningen. Och inga andra i KM. Alla delar alltså denna helt korrekta benämning. Vad skall Svenska kyrkan annars kallas?

    En signatur ovan ondgör sig - som flera andra har gjort tidigare - att bara tretton procent röstar i kyrkovalen. Men då svarar jag, som jag alltid har gjort, att det är faktiskt cirka 700.000 väljare som utsett grupper och beslutsfattare. Alltså mångfalt bättre än om vi inte alls hade haft val.
    För övrigt är valdeltagandet lågt också i många val i flera av våra demokratier, men utslagen gäller naturligtvis trots detta faktum.

    Skall dessa val, exempelvis det amerikanska presidentvalet där deltagandet inte är något att skryta med, också underkännas med slika fördömanden som exempelvis Paul vräker ur sig, underkännas?

    Det är därför allas vi i Svenska kyrkan verksamma plikt att var och en för sig och kollektivt försöka förbättra valdeltagandet. Arbeta hårt för att öka engagemanget för kyrkan, visa nyttan och glädjen av att engagera sig för en ännu mer levande, varm, välkomnande, öppen demokratisk folkkyrka. Inte att på totalt obefintliga grunder förtala demokratin och kyrkan.

    De som har tagit slik aktivitet till livsuppgift tänker nog inte på att den avslöjar betydligt mer om dem själva än den gör om kyrkan.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bengt Olof Dike har fel igen.
      Det är Riksdagen som fastslagit att SvK är en öppen demokratisk folkkyrka som bedriver sin verksamhet i församlingar och stift. Det är även Roksdagen som bestämt att församlingsmedlemskapet är knutet till bostadsorten.
      Dessa skrivningar i Lagen om Svenska Kyrkan var ett villkor från S och C för att gå med på "skiljandet" från Staten.
      Kyrkomötet kan nästa år rösta igenom att SvK ska vara en odemokratisk stängd tjänstemannakytka, men det spelar ingen roll för det är lagen som gäller.
      Frågan blir då, är det politiker som styr kyrkan då det är lagen som styr, eller är det medlemsvalda kyrkomötesledamöter som inte har inflytande över lagen?
      SvK är demokratiskt uppbyggd den dag valen till de olika organen är politiskt - men inte religiöst - obundna.
      Innan dess är man lika demokratiskt uppbyggd som LO är en politiskt obunden fackförening.

      Radera
    2. Peter T,

      -Då tycker jag att Du skall studera handling efter handling från KM och KS och läsa hur dessa beslutsinstanser karakteriserar kyrkan!

      Och vem, eller vilka, har i KM:s plenum stått i talarstolen och förfäktat något annat än att Svenska kyrkan är en demokratisk öppen folkkyrka?
      Ingen, såvitt jag vet.
      Vet Du månne någon?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. BOD - Vad Kyrkan är, definieras väl ändå först och främst i trosbekännelsen (dvs. som en, helig, katolsk/allmännelig och apostolisk)? Jag hittar inte ett ord om någon öppen och demokratisk folkkyrka. Inte är det väl Sveriges riksdag eller SvK:s kyrkomöte som grundat den "fädernas kyrka" som Du tycks älska? Du tycks ju ändå djupt sakna den gamla statskyrka som i demokratisk ordning avskaffades för länge sedan./Paul

      Radera
    4. Bengt Olof, är det Riksdagen eller Kyrkomötet som beslutat om Lagen om Svenska Kyrkan?
      Det spelar ingen roll vad folk argumenterar för i KM, lagen ändrar sig inte för det.
      Det är alltså inte SvK som definierat sig själv som en öppen demokratisk folkkyrka, det är Riksdagen.
      Därav följer att det är politiker som har makten över kyrkan. Främst i riksdagen men via partierna och dubbla sympatier, även makt över kyrkomötet.

      Radera
  8. Problemet löser sig självt, herr Dike!
    Snart är den misslyckade "folkkyrkan" ett minne blott! På bara 13 (!) timmar har ytterligare 200 (!) av "väljarna" övergett den besudlade prästinneballongen! Och detta bara på webbsidan: http://www.offentligt.se/lamna-kyrkan
    Sammantaget är siffrorna fem-sju gånger större!

    Det går fort nu, herr Dike, mycket fort!

    Framåt mot ”reformations”-jubelåret 2017!
    Framåt mot nya härliga utträdesrekord!

    Vi har underbara dagar framför oss!

    /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. John,

      -Jag noterar Din uppsluppna glädje över utträdena ur kyrkan, hur Du riktigt i texten frossar över hur dessa adderas.

      -Jag däremot gråter av sorg och vemod över denna utveckling.
      Det är skillnaden mellan oss: den ene vill riva ned, den andre bygga upp och förstärka andligheten!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  9. Det är herr Dike och hans gelikar som bär ansvaret för massutträdena. Det är detta självutnämnda politikerpatrask som i årtionden har rivit ner sv"k" till grunden och fortsätter att göra det för varje sammanträde de gäspar sig igenom.
    Nu ser vi resultaten: Det senaste dygnet har närmare 450 "medlemmar" lämnat sv"k" bara via webb-sidan http://www.offentligt.se/lamna-kyrkan
    Det verkliga antalet är fem-sju gånger större. Utträdestakten är snart lika hög som den som var i maj efter avslöjandena om "kyrkopolitikernas" lyxresor och utsvävningar. /John

    SvaraRadera
  10. Till bloggens läsare!

    -I Johns inlägg ovan ser ni med all önskad tydlighet argumentationen och ordvalet: "självutnämnda politikerpatrask...har rivit ner . . .till grunden och fortsätter att göra det för varje sammanträde de gäspar sig igenom."

    Orden avslöjar alltså avsändarens åsikt, syfte och mål. De som ser den minsta kärlek till, och omtanke om, kyrkan i slika kommentarer, är nog så fåtaliga, att slutsiffran blir noll och ingen!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. På allas vägnar, tack för värdefull tolkningshjälp! /John

      Radera
  11. BOD,

    Ja, John får svara för sig själv och sina ordval liksom sin politik vilket jag personligen har svårt med.

    Däremot tycker jag att Du liksom dina kolleger verkligen borde begrunda över vad Ni åstadkommit. Kyrkor i malpåse. Sammanslagna Gudstjänster , jippon i stället för Gudstjänst.

    En kyrka som enbart agerar politiskt och där de präster som trots alla svårigheter åsamkade av just politruker försöker att ännu kämpa för den kristna tron möts av misstro och vad värre är. Avskedas , avkragas ,tvingas till tystnad och förbjuds att citera bibeln i de fall denna går emot vad som är PK.

    Konstatera hur samma parti/ partier som gjort strängt taget allt för att rasera den kristna tron nu sätter sig och tar kommandot i det som skall vara "Kristi Kyrka" men nu bara är ett SVek.Ett SVeK som lyder inte sin Herre utan "Tidsandan".

    Är Du nöjd? Ser Du inget eget ansvar?

    //HH

    SvaraRadera