måndag 8 januari 2018

Hjärtinfarktstimulantia

Det som inte dödar härdar! Vi kör lite hjärtinfarktstimulantia och överlever ni den, kan ni glada ta er an dagens id. Om inte, så hälsa dem där hemma!

Frågan är till synes enkel. Det är svaret som komplicerar.
Frågan lyder: Kan en majoritet av medlemmar i en kyrka vara och fungera som ockupationsmakt för främmande intressen och därmed med nödvändighet vara den majoritet som varje kyrkokristen på alla sätt måste motverka och förklara att just denna majoritet saknar varje auktoritet att fatta beslut som angår tron?
Svaret?
Svaret är ja, det kan finnas medlemmar i en kyrka som ska uppfattas vara vad de är: ockupanter och företrädare för främmande makt.

Ockupationsproblemet hanteras i frikyrklig tradition genom medlemskontroll. I en klassisk kyrkostruktur avvisas den hållningen. I stället är det läroämbetets ansvar att med den yttersta domen för ögonen vaka över Kyrkans lära, som alltså inte får läggas under "demokratisk" kontroll men inte heller under t ex prästerskapets. En kontroll skulle i värsta fall innebära att de parlamentariska institutionerna – utan någon som helst koppling till gudstjänstlivet – tar kontroll över vad Kyrkan lär. Detta är en skräckvision inte bara när det gäller demokrati och parlamentarism utan också när det gäller kunga- och kejsarmakt. Medeltidens slagord löd Libertas Ecclesiae, Kyrkans frihet. Men med den moderna staten och dess möjligheter till ideologisk kontroll och behov av ideologiska statsapparater, som ska vidarebefordra statsmakternas värderingar, är situationen rätt katastrofal.

Hur allvarligt läget är kan den förstå, som ger sig in i arkiven och biblioteken och studerar 1930-talets ekumeniska ansatser. De stora studierna om statsmakten varnade för den absoluta och totalitära staten. Kommunism, nazism och demokrati lika!

Vari bestod, menade man, likheterna? Egentligen i att Makten blev gud och Gud, som är Fader och Son och Ande, detroniserad.

All offentlig makt utgår från folket, heter det i vårt lands grundlag. Man kan roa sig med att ställa den seriösa frågan vart makten sedan tar vägen. Man kan också dissekera begreppet "all offentlig makt" för nog finns det en offentlig makt som bara är Guds, givet att man tror och tänker som en kyrkokristen. Då svajar grundlagen. Kanske betänkligt. Men låt oss välvilligt inskränka begreppet och säga att Ingvar Carlsson och de svenska grundlagsfäderna (var det några grundlagsmödrar med?) inte menade att skriva in något annat än en definition av den politiska makten, hör då inte det svenskkyrkliga till denna offentlighet?

I en mening gör den det. Statskyrkosystemet består eftersom det Svenska kyrkan är av riksdagen lagreglerad. Det är ingen annan kyrka, inget annat samfund. Statschefen ska också enligt lag omfatta Svenska kyrkans bekännelse. I en annan mening har förhållandet mellan kyrka och stat reglerats i avsikt att tydliggöra att statsskickets grund inte är religiös. Knepigheten att Svenska kyrkan definieras som demokratisk kan ställa till problem och gör det med den ordning kyrkomötet antog år 1982. För demokratins gränser måste alltid fastställas och fasthållas, annars blir demokratin – totalitär!

I en totalitär demokrati skulle, jag tar nu ett häpnadsväckande exempel, sekulära politiska partier ställa upp i kyrkliga val på alla nivåer och mena, att partierna har kompetens att avgöra vilka kandidater som kan väljas och därmed få ideologisk kontroll i en kyrka. Ombudsmän och valberedningar, som partierna anställt eller valt för att hantera partiets interna frågor (men som alls inte behöver vara i någon mening kyrkliga), förses med makt att sortera bort de kandidater som inte är havliga. Skulle sådant ske, borde alla kunna förstå också detta som hjärtinfarktstimulantia. Egentligen skulle en sådan o-ordning falla under lagrummet om resande av livsfarligt vapen. Komme därtill sådana, som har en alldeles privat tolkning av vad kristen tro och kristen ordning innebär, att väljas till inflytelserika poster, aktualiseras för de kyrkokristna kravet på motstånd och klara deklarationer att kyrkliga organ som ockuperats på detta sätt inte ska åtlydas utan bekämpas.

Vad hade vi gjort, vi som idogt tränats för att kunna bekämpa Stormakt Röd, om stormakten lyckats ockupera landet? Vi hade förstås följt den lagliga regeringens instruktioner att göra motstånd på alla upptänkliga sätt. Det hade varit vår medborgerliga skyldighet och stormaktens lakejer i ockupationssystemet hade hört till fienderna och hanterats så. Ger denna av staten inte bara approberade utan till oss distribuerade insikt någon anledning att tänka över det kyrkliga, givet att en medlemsmajoritet faktiskt kan ockupera den?


51 kommentarer:

  1. Nu var det väl inte 1982 som Svky togs över av en ockupationsmakt utan 1527 som Uppsalas provins blev ockuperad!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sedan dess har befrielsekriget rasat. Kanske inte så många friskyttar, men av och till välorganiserade och välartikulerade. När nu strukturerna rasar och kommunikatörerna fasar för en brödlös framtid, kommer nya möjligheter. Mottrycket från Makten, de etablerade och de likgiltiga blir som vanligt hårt. Tveksamt om någon större rörelse sker mot Rom, dock. Också tveksamt om islam kan göra större inbrytningar bland svenskarna, utöver immigration och blandäktenskap. Förlusten av mening kommer att bli allt mera plågsam. Konsumism och Thailandsresor eller karriär kan inte fylla tomrummet efter Andens avtåg.

      Traditionell, svenskkyrklig kristendom är inte avskriven. Folkkyrkan är det dock.

      Skallagrim

      Radera
    2. Antony! Ditt påstående tål att diskuteras. En stor del av medeltiden handlar om maktkampen mellan kejsare och påve, mellan furstar och biskopar. Att fursten gjorde sådana ingrepp som Gustav Vasa finns det en lång rad exempel på.

      Den svenska kyrkoprovinsen gjorde sig fri från patriarken-påven. Också det har skett tidigare i kyrkans historia. Av det har framkommit kyrkor, som vi inte ifrågasätter som kristna kyrkor, t.ex. kopter och syrianer, även om vi kan ha synpunkter på både lära och kyrkoordning.

      Radera
    3. +Göran, jag har stor respekt för din kunskap men du blundar för erastianismen som fördärvat/fördärvar Svky. Det är en stor skillnad jämfört med Katolska kyrkan som genomlevt kriser men bevarat sanningen och kommunionen med Petri Stol!
      Antony

      Radera
    4. Skallagrim, den svenskkyrkliga kristenheten förvaltas nu i Stockholms katolska stift i full kommunion med Petri Stol!
      Antony

      Radera
    5. +Göran, inte att förglömma Armeniska apostoliska kyrkan som fanns redan under Diocletianus och således bröt sig loss från en antikristen kejsare.

      Vilket givetvis inte har några paralleller till 1500-talet, hur gärna den unge Melanchthon än argumenterade för det.

      Radera
    6. Nu är Antony där ige,n ch ska ha kommunion med en stol!

      Radera
    7. Lilleström är ibland nästan putslustig!
      Antony

      Radera
  2. Inlägget kräver ett par svar från dess upphovsman:

    1. Är Svenska kyrkan i dag ockuperad av en majoritet, som går andras ärenden än kyrkans?

    2. Om svaret är ja, blir frågan vems eller vilkas ärenden som den demokratiskt valda majoriteten går?

    Tacksam för konkreta svar på frågorna, dvs utan semantiska krumbukter och utläggningar.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  3. Svar
    1. Touché, dr Sandahl!
      Antony

      Radera
    2. Alldeles riktigt, tyvärr.
      Hälsningar från den som härintill skriver långt om transcendens och immanens.

      Radera
    3. BloggarDag,

      Onekligen intressant svar, vilket emellertid redan faller på att den valda majoriteten har vunnit folket genom dokumenterade program för vår kristna kyrka.

      Svaret faller också på att MTD-religionen är en persons tankekonstruktion, som satts på pränt och EFTER KYRKOVALET av denne och ett fåtal likasinnade upphöjts till alternativ religion.

      Alltså summa summarum två tunga fall!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Vunnit på et MTD-program, vilket för en kyrkokristen alls inte förvånar. Det som kallas en tankekonstruktion från en person är i vart fall en vetenskaplig beskrivning, som knappast jävas av några religionssociologer. Dike har vl läst Dreher och sett referenserna? Själv skrev jag om MTD FÖRE kyrkovalet. Det gick at läsa på denna blogg liksom i Östran. Så där halkade Dike. Slog han sig två gånger om?

      Radera
    5. BPD, du är en mycket farlig person som tror att majoritet innebär sanning. Du är en mycket farlig och bedrövlig person!
      Antony

      Radera
    6. Alphadeltagaren8 januari 2018 18:48

      Vem har vunnit folket? Det här systemet kan inte vinna några själar, det är bara ledsamt.

      Snart kan DS skriva en bok om BOD;
      "Föga han fattat" :-).

      Radera
    7. "Vunnit folket"? När drygt var fjärde röstberättigad struntar i att rösta?/Paul

      Radera
    8. BloggarDag, Anonym och Alphadeltagaren,

      -Jag ger gärna, generöst, fem poäng, till bloggaren för hans replik; jag skrattade framför datorn åt hans kvickhet. Grattis!

      Den anonyme tycks anse att demokratier är farliga för sanningen. Får han något medhåll?

      Slutligen tvingas jag ge Alphadeltagaren rätt. Ty föga jag fattar vad han menar.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    9. Hr Dike:
      Demokratier är inte med nödvändighet farliga för sanningen, men KAN vara farliga för sanningen. Det säger väl sig självt, vad händer när en majoritet röstar mot sanningen?

      den Lea

      Radera
    10. Dikesreaktion kan bero på chock eller är att förstå som en försvarsreaktion. I strid hade jag uppfattat chockreaktionen, nu kanske främst försvarsreaktionen ska anföras som förklaring.

      Radera
    11. Räknade fel och vände på siffrorna i hastigheten (20:07 ovan). Det är fyra av fem "tillhöriga" som fullständigt struntar att rösta i kyrkovalen. Demokrati? Ha!/Paul

      Radera
  4. Ja, Κύριε ἐλέησον (Kyrie eleison - Herre, förbarma dig)! Allt detta haveri vi ser i Svenska kyrkan (liberalteologi, den nya kyrkohandboken och enligt somliga även äktenskapsfrågan och ämbetsfrågan för att bara nämna något) skulle jag nog säga beror på att människor i gemen i allt högre grad har gudsuppfattning som bottnar i immanens (inomvärldslighet, "Gud är nära [numera dessutom på envars villkor]"), snarare än transcendens (bortomvärldslighet, "Gud är bortom skapelsen, Han är Herre över allt") och på något vis har detta i breda lager blivit förhärskande (som denna blogg har antytt: vad är det för fel på läronämnden och biskoparna?). Vår kyrkas lära, liksom min kristna tro, skulle jag hävda bygger på en i grunden transcendent gudssyn (varigenom läran blir viktig; "det är ju HERREN vi talar om", Kyrkans Herre, se bara hur BloggarDag nämner att ha den yttersta domen för våra ögon (sv. ps. 635), men i och med att allt fler menar sig i vårt samhällsklimat kunna kräva av kyrkan att deras i grunden immanenta gudssyn på deras bevåg skall uppmuntras, och så sker, menar jag som präststuderande att, för att låna en prästs uttryck, Svenska kyrkan faller offer för antropocentrism, där vi människor och vår vilja plötsligt är i fokus och viktigare än Kristus, Hans kyrka och hennes lära. En sann Kristi kyrka är kristocentrisk och vågar stå för sin lära utan att "anpassa" sig efter människor; ty det är Herren Gud Sebaot och Hans frälsnings- och försoningsgärning genom sin enfödde Son, Jesus Kristus, vår Herre och Frälsare, och Hans (/Deras) fortsatta verk i Kyrkan och världen genom den Helige Ande, vår Herre och Hugsvalare, som i enlighet med läran måste vara i fokus för kyrkan. Ungefär som ämbetsbäraren bakom denna blogg arbetar för, liksom alltför få andra. Den för somliga svårsmälta insikten slår mig, och styrks efter blogginlägget som detta är en kommentar till, att demokrati kanske inte är det bästa för en Kristi kyrka när det kommer till frågor som rör läran och lärogestaltning (såsom gudstjänst). Herren give mig nåden att låta mig bli präst i Hans kyrka, för att jag må kunna verka för Kristi församling som Hans tjänare trogen kyrkans lära. En sista fundering: Hur skall en präst kunna följa sina prästlöften när den nya handboken tas i bruk? Den är heretisk/kättersk, och man har som präst lovat att stå fast i läran OCH följa kyrkans ordning...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad har imamer med diskussionen att göra?

      Radera
    2. Nej, nej, jag skriver ingenting om imamer. Jag skriver om immanens, d.v.s. med betoning på I:et och främst E:et, och inte "imamens" med betoning på A:et.

      Immanens är ett teologiskt (religionsvetenskapligt) begrepp som handlar om Guds varande i världen. Med immanens menas att Gud är närvarande "INUTI" världen, som en del av världen, och är (eller åtminstone kan vara) nära oss människor och gå vid vår sida. Man kan tänka sig att Gud som immanent går in i skapelsen och lever under världens villkor, precis som vi människor. (Eller vad säger BloggarDag, som ju är utbildad präst och teolog?).

      Motsatsen kallas transcendens och med det menas att Gud är bortom, "utanför", världen och styr världen "utifrån", exempelvis som man sade förr: "Herren är i sitt heliga tempel, Hans tron är i himmelen" (1942 års kyrkohandboks inledning på högmässan).

      Det bör kanske påpekas att den gudom som kristendomen gör gällande är BÅDE transcendent OCH immanent, till exempel åsyftas Gud som transcendent när man säger "Allena Gud i himmelrik, må lov och pris tillhöra" (sv. ps. 18) eller "Ära ske Gud som från sin tron till oss i nåd ser neder" (sv ps. 543:4). Här poängteras avstånd till Gud som då är transcendent, helig och högtidlig. Men i meningen "O Gud, tack för dina gåvor, din kärlek, din förlåtelse, din närhet" (tackbön efter nattvarden, sid. 62 i 1986 års kyrkohandbok) poängteras Guds närhet till människor; nu är han immanent och borta är överhögheten.

      Alltid är Gud kärleksfull enligt kristendomen. Vad jag menade i min förra kommentar var att jag tror att kyrkans lära och min tro vilar på transcendent gudssyn, men tar absolut ofta till sig immanenta gudsbilder, oftast i böneliv. Men många människor av idag, som jag ser det, har istället immanent gudsbild i botten, och tar emellanåt till sig transcendent gudsbild. Tvärtom mot kyrkans tro, alltså, och detta syns på tok för mycket i den nya kyrkohandboken. Blev det något klarare hur jag menar?

      Radera
    3. Jag ska förtydliga en sak. Jag skrev i kommentaren "Anonym 8 januari 15:57" här ovan att "demokrati kanske inte är det bästa för en Kristi kyrka när det kommer till frågor som rör läran och lärogestaltning (såsom gudstjänst)".

      Jag vill betona att det inte bara kanske, utan FAKTISKT är så, att (lekmanna-) demokrati inte alls är det bästa för kyrkan i lärofrågor och gudstjänstliv. Man kan inte rösta om hur man vill ha kyrkan, eftersom hon är bunden av läran. Hon skall vara som läran påbjuder, och den är som den är. Läran och det sammanhållna, lärotrogna gudstjänstlivet kan inte rätteligen ruckas på genom att demokratiskt valda lekmän röstar som de (inte) har förstånd till, utan enbart genom koncilium där BLOTT (lärotrogna) biskopar, präster och teologer utifrån sin gedigna teologiska utbildning och kunskap och med den Helige Andes vägledning kan konstituera kyrkans lära. Se på koncilierna under 300- och 400-talen, där (forn-) Kyrkans lära konstituerades. Inte var där några lekmän.

      Hur är det möjligt för en kyrka att den demokratiska styrningen är (tycks) starkare än den episkopala (d.v.s. "rangordningen" i läroämbetet; såsom att biskopar står över präster)? Det har väl också med den tidigare nämnda antropocentrismen att göra, så att vi människor tar oss privilegiet att vara i fokus och viktigare än Kristus, Hans kyrka och hennes lära, som ju SKALL vara i fokus.

      Och vips, såframt man håller med om detta, underkänner man den nya handboken och en hel del andra frågor där kyrkomötet frångått sin behörighet i beslutsfrågor, som BloggarDag skriver (23/11-17, http://www.bloggardag.blogspot.se/2017/11/heresier.html): "Jag frånkänner det kyrkomöte vi nu har auktoritet i lärofrågor". Där är som tidigare nämnt problemet att man som präst lovar att följa kyrkans lära OCH ordning.

      Däremot torde det nog vara rätt att demokrati råder i icke läromässiga frågor, som till exempel huruvida man skall acceptera det verklighetsfrånvända och förkastliga konstverket, kallat Lutherbordet, eller ej.

      Radera
  5. Problemet här är väl att ockupanterna (till skillnad från nazi-soldaterna i Danmark och Norge) känner sig populära.
    Det är "de egna" man vill slänga ut!

    LG

    SvaraRadera
  6. Visst kan jag, i alla fall till stor del. förstå ockupationstanken. Men jag funderar: Två inlägg nedan kommenterar någon såhär: "...endast män kan vara biskopar och därmed ha all makt i teologi- och moralfrågor."

    All makt. I moralfrågor också. Tidigare har jag fått läsa av dina kommentatorer att mannens överordning gäller i äktenskapet och av en att det även gäller utanför äktenskapet, dvs kvinnor kan inte vara chefer över män. Ett par andra, som kan vara samma, skriver inte om sånt men spyr ut sig kvinnohat under nästan vartenda inlägg.

    Hur skulle de som tror på dig Dag, att "taskig kvinnosyn" inte har något med det hela att göra alls, tänka om dessa får makten i SvK? Jag skulle tro: ockuperade. Av något eller några de inte alls hade räknat med när de trodde att allt bara handlade om kvinnans roll i gudstjänsten och inte om en hel del andra saker som hela tiden upprepas, men aldrig motsägs. Av någon. Enda. Man.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite mer komplicerat är det. Utomlands, sol på dagen men kyligare om aftonen, ber jag att få återkomma när jag är hemma

      Radera
    2. Anna,
      Några här hämtar styrka och argument från katolska kyrkan men är dåligt pålästa i sak.

      Tjänster där är reserverad för män, men teologin där är inte alls en mans eller ens biskopsprivilegie, vilket är motsägelsefullt . I katolska universitet finns det ett antal kvinnliga professorer . Det märkliga är att dessa kvinnor undervisar blivande präster men dom får inte predika i mässan.Och dom , kvinnor alltså, gör inte som Paulus säger. Han sade nämligen att om kvinnorna vill veta något då skall dom gå hem och fråga sin man.

      Nej , Flera kvinnor har upphöjts till kyrkans lärare som Theresa av Avila, Catherine av Sienna, Therese av Lisieux eller Hildegard av Bingen.

      Det känns ibland att, dessa renläriga protestanter vill vara frommare än påven, så som dissidenter ofta är.

      Radera
    3. Markku, det var ett virrvarr av synpunkter. Kvinnor har och kan bidra med kunskap om uppenbarelsen och vittna med sina liv, men de saknar apostolisk auktoritet, prästerlig ontologi och sakramentala uppdrag!
      Antony

      Radera
    4. Anony: Det var så svåra uttryck att jag inte förstår dem, som prästerlig ontologi. Men jag förstår att du är en mycket lärd man. Men har du någonsin funderat över varför Jesus aldrig på något enda ställe - och det i skillnad mot Muhammed - delade ut olika roller till kvinnor och män? Kan du då vara så säker på att om han kommer i dag kommer att säga åt kvinnorna "och ni där, ni ska faktiskt inte vara präster! Ni saknar apostolisk auktoritet, prästerlig ontologi och sakramentala uppdrag!"

      Radera
    5. Anna, på det är jag så säker som man kan bli!
      Antony

      Radera
    6. Antony: Oj. Vad han har ändrat sig då från den tiden vi känner honom, som en man som inte i något avseende talade om "kvinnor" resp "män". Men nu är det andra bullar som gäller, alltså.

      Radera
    7. "Andra bullar"? Mog veterligen gav Vår Herre 12 män det apostoliska uppdraget samt instiftade sitt sakramentala prästerskap (ontologin) tillsammans med dessa 12 (eller 11, då han bad förädaren att lämna sällskapet).
      Med protestantiska prästinnor blir det inga "andra bullar" utan bokstavligen livsfarliga skådebröd!
      Antony

      Radera
    8. Mig veterligen var kvinnor inte myndiga på den tiden - Jesus hade hamnat i ett helt annat sorts trubbel, nämligen med deras förmyndare, om han skickat ut kvinnor på vägarna.

      Radera
    9. Bästa Anna, Jesus Kristus bröt väl mot allvarligare ordningar än denna?! Ni MTD-nihilister är närmast schizofrena i er "kristologi"!
      Antony

      Radera
    10. Nej det skulle jag inte säga att han gjorde, Antony. Hans rike var nämligen inte av denna världen. Han sysslade i huvudsak inte med att riva upp denna världens lagar och förordningar. Han förhindrade en stening och upphävde matregler, men sen då?

      Radera
    11. Just det, hans rike var/är inte av denna världen varför han var fri att grunda sin Kyrka och dess prästämbete enligt den ordning som han vill ha.
      Antony

      Radera
    12. Det var han fri att göra. Men för det skulle han just behöva ändra i lagarna som gällde på den tiden och det gjorde han inte. Han upphävde inte ens slaveriet. Kvinnors och slavars frihet blir en naturlig följd om man följer hans lära, men han började i rätt ände och genomförde inte ändringar som ingen på den tiden hade accepterat.

      Jag blir alltid vansinnig på detta eviga instifta Kyrka och prästämbete! Läs Bibeln någon enda gång så ser du att Jesus inte instiftade något prästämbete eller kyrka som det ser ut i t ex Rkk. Men att det han sas KAN TOLKAS som att han gjorde det. Men då får man också vara ödmjuk inför att det kanske inte var riktigt så han menade som det blev med allt. Varken när det gäller manliga eller kvinnliga präster.

      Radera
  7. Anonym 17:43

    ["Vad har imamer med diskussionen att göra?"]

    Immanens!

    Ordet har inget med Imamer att göra! Notera att han dessutom översatte ordet.
    Immanens= "inomvärldslighet".

    Är det möjligen någon annan kommentar Du refererar till ? I så fall vilken.

    //HH

    SvaraRadera
  8. Sofia Jönsson igen,

    -Jag återvänder kort till hennes långa text, "Killarna2, som prisats av några på bloggen - märkligt nog just här med tanke på författarnas distans till dem, som är, eller förordar, feminism och som, likt Gudrun Schyman, påstår att det finns patriarkala strukturer.

    Hon beklagar sig djupt över att stå utanför det kyrkliga etablissemanget, är ledsen över att inte få svar på sina artiklar om kyrkan, berömmer sig å andra sidan över att artikulera majoritetsåsikterna i Svenska kyrkan (det visste jag inte, då hennes texter tycks visa att hon inte gör det)och gråter en tår över att andra "avfärdar oss inom Svenska kyrkan".
    Samma innehåll återkommer i en annan mening "att vi som tillhör Svenska kyrkan".

    Tidigt i fjol skrev Sofia en artikel i Svenska Dagbladet, där hon sade sig inte tillhöra kyrkan. Med anledning av den aktuella texten, som tog 35 minuter att gå igenom, skrev jag därför via epost en fråga till henne, om hon gått in som medlem nu.

    Men nu svarar hon inte, precis som hon kritiserat andra för att inte svara på hennes artiklar. Det är tråkigt, tycker jag. Hövliga frågor kräver hövliga svar, har åtminstone jag fått lära mig.
    Vet bloggaren möjligen, som åtminstone tidigare har höjt Sofia om inte till skyarna så åtminstone till topphöjden på Mohedas furor, om Sofia är medlem i Svenska kyrkan eller inte?

    Om hon inte själv svarar, så vem skall jag fråga om inte den i kyrkliga spörsmål - vad gäller sakfrågor - allvetande Dag Sandahl (han vet själv också att han är detta)?

    Som synes är frågan direkt riktad till DS, varför inte varken hela eller halva den lojala doakören behöver doa med igen. Den är alltså inte i saken efterfrågad.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  9. Klart är att Sofia i själ och hjärta är kyrkotillhörig! Annars skulle hon inte bry sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu gällde frågan officiellt medlemskap!

      -Alltså om Sofia som medlem tillhör Svenska kyrkan eller inte. Den som beskriver sig som kyrkotillhörig men inte är medlem får ju inte rösta i kyrkovalen och därmed demokratiskt kunna påverka styrningen av Svenska kyrkan.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. 15% valdeltagande i Mörrum och endast två alternativ att välja på är definitivt inte demokrati!!! Berit

      Radera
    3. Men, Berit, SvK:s valsystem är väl paradisiskt? Gud sade till Adam: välj dig nu en hustru!/Paul

      Radera
  10. Som sjuksköterska till yrket oroar jag mig över "infarktstimulantika". Dess biverkning är förödande, toxisk effekt, tar bort kraften i Hjärtmuskeln vilket riskerar att leda till döden. Bitterhet. Farligt. Tar bort fokus den som är Ande och Liv..
    Tåget har gått... Låt oss allvarligt söka Guds ansikte, helighet och fråga "Vad vill Gud lära som med denna utveckling", vilket är nästa steg som leder till Livet?

    SvaraRadera
  11. BOD,

    Du som tycker att det viktiga är medlemsavgiften och inte vad "Kyrkan" lär. Den skall ju vara underställd "majoritetens vilja-i praktiken er politruker. Tja man kan ju resonera som nedanstående. Han var säkert inte ensam.

    Saxat från en "Malmöbo"''Jag gick ur Svenska kyrkan 2016, men gick med igen 2017 för att kunna rösta och hjälpa till få bort sossarna från Svenska kyrkan. Blev ett ok val för SD, och jag delade ut valsedlar för SD i Malmös största vänsternäste vid Södervärn. Mariakyrkan. ”Lustiga” var att så många kommunister aldrig röstat eller högst troligt inte besökt denna kyrka tidigare. Kan väl säga att SD såg till att kommunisterna fick ta del av vår svenska kultur tack vare deras motstånd mot SD.

    Han ljuger förstås? Han som alla de andra som med sitt nydeltagande såg till att den kristna tron än mera förflackades och enbart blev en tummelplats för politruker? Kristen är han ju inte åtminstone inte i SVeK´s tappning.

    Tror Du att han var ensam i sitt agerande?

    //HH

    SvaraRadera
  12. HH,

    -Skulle han inte som medlem ha fått rösta i kyrkovalet, menar Du?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hr Dike,
      Är det positivt att han blivit medlem för att kunna rösta på SD?
      Visar det ett ökat intresse för kyrkan eller bara ett ökat intresse för politiskt meckande?

      den Lea

      Radera
  13. BOD,
    Nej men det är som jag skrivit förr. Du förstår inget -allra minst hur långt från att SVeK gått från att vara Kyrka och istället blivit en lekstuga för MTD-religion och politrukiskt tjafs.

    //HH

    SvaraRadera
  14. Jag har prstat med en aktiv SD-are. Han förklarade att han sedan länge lämnat svenska kyrkan men de senaste kyrkovalen gått med i maj, röstst och sedan lämnat i god tid så han slapp betala kyrkoavgift.
    Vad jag förstod så trodde han på Gud men inte på att betala till kyrkan.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera