Talman Thappers kyrks

Fridolf Thapperi, s, var talman, säkert en rejäl karl. Hn tänkte "folk" i begreppet "folkkyrka" och motionerade om att rätten att upplåta kyrkorummet skulle gå från kyrkoherden (pastor) till kyrkorådet. Om prästen nämligen vid något tillfälle nekade släppa in t ex de frikyrkliga, sådana som Migrationsverket helt korrekt benämner "sekter", skulle de frikyrkliga kunna bli arga. Det vore inte bra. Bättre då at kyrkorådet kunde fatta ett klokt beslut. Det blev inte så när det var 1960-tal men ett par decennier senare effektuerades beslutet. Folkkyrkan blev liksom modernare.

Talman Thapper funderade också över dubbelkommandot med kommunalfullmäktige och kyrkofullmäktige. Det enklaste vore väl att kommunalfullmäktige valde kyrkoråd och kunde styra över skattesatserna rakt över. Det låg något i tanken. Jag tror det är tänkt så i Norge. Och dåförtiden var nästan alla med i den svenska statskyrkan. I Sverige valdes en annan väg med en slags skilsmässa mellan kyrka och stat och denna den formella relationen avlöstes helt diskret av en informell, en där partierna tar makten och mest makt tar det parti som är störst och vill den nya moderna folkkyrkan, explicit en del av det nya folkhem partiet vill skapa.

Det finns en annan skillnad från talman Thappers tid till det som förverkligas som ett utslag av talmannens tanketradition. Då var partierna byggda på folk, medlemmar. Nu är de apparater. Detta började erodera på 1950-talet, när folkrörelserna började tappa mark. Berndt Gustafson, som var min lärare och vän, ställde frågan hur framtiden skulle gestaltas med politiska partier utan folk. Han kunde fråga så. Hans pappa var riksdagsman Gustafson i Bogla, s. Han var en riksdagsman med folk med sig och bakom sig inte bara på valdagen. Nu tycks det viktigare att riksdagsmännen har partiapparaten på sin sida, annars går det dem illa. "Knapptryckarkompaniet", som det så träffande har uttryckts av en klok och docerande kvinna: Anne-Marie Pålsson från Lund.

Vilken uppgift ter sig angelägen? Bortsett från det där att avslöja spelet i Svenska kyrkan, menar jag. Det viktiga måste vara att komma åt tankevärlden bakom parollerna. Vad betyder egentligen "öppen, demokratisk, modern folkkyrka"? Vilken blir effekten av ett sådant kyrkopolitiskt program? Och ska satsen om "alla människors lika värde" med i resonemanget. Det tror jag. Det blir inte så mycket mer intellektuellt begripligt för det men själva känslan kompletteras. Och det är nog på känslans plan allt rör sig. Det ger effekt för det. Kanske just därför.


Öppenhet var i Kyrkans sammanhang en kyrkdörr och klockklang. På Gotland kan vi på långt håll se en stor markerad dörr . Först när vi kommer nära ser vi att genom den dörren kan man bara gå en och en. Stort är trons mysterium. Här gäller att tränga sig fram!
Öppenhet numera är nog tanken på en kyrka öppen för tankar i tiden och för dialog på det område Kyrkan uppfattas ha gemensamt med andra, dvs religionsdialog. Det är egentligen lika alltihop, kristendom, judendom och islam.

Demokratisk betyder att folket styr (genom ombud). Demokratin är så viktig att den måste få kosta. Nu kan en Kyrka inte vara riktigt demokratisk för det finns sådant vi inte kan rösta om. Om folket med ett penndrag stryker bort gamla bekännelser och finner dem ovidkommande, har folket därmed i iver att få en samtida kyrka röstat bort – Kyrkan. Så kan det gå. Jag är inte den förste att påpeka förhållandet.

Modern betyder nog ett den Kyrka som är av evighet fångas in i tiden. "Fångas" var ordet. Det är som modern Svenska kyrkan hör hemma i det nya folkhemmet. Hade saken inte upprört folk, hade jag kunnat hänvisa till en beundrad vän, Jørgen Glenthøij. Han sa om det nazistiska religionsprojektet att det var precis det som moderna välfärdsstater ville genomföra, bortsett från det där med judeutrotning. Jørgen visste vad han talade om. Han hade läst på.

Folkkyrka är förstås folkets kyrka. Med sjunkande medlemstal måste satsningen ske på apparaten och dess överlevnad. Dopet blir viktigt och här spelar olika intressen samman: Den privata familjehögtiden och medlemsrekryteringen. I mitten står en välvillig präst.... Hur denna folkkyrka passar in i det nya folkhemmet kan somliga inte ens föreställa. De sitter fast i en gammal tanke om Kristi Kyrka. Här är något annat, en integrerad kyrka. I världen och av världen.

Annars tycker jag livet är fantastiskt.
"Varmkyrklig" kan en biskopskandidat definiera sig som. Febrig? En annan är tydligen "skapelsekristen" och vad det betyder går inte heller att intellektuellt utröna. Men bra blir det. Kankse en röstmagnet i Visbyvalet?

Från det kyrkliga gudstjänstutbudet infångade jag beskrivningen av en vardagsmässa i en Blekinge-kyrka . Det är ett begrepp att lägga på minne: "enkel, livsnära mässa". I motsats till andra, kanske "högkyrkliga" mässor, sådana det lär vara ont om just i Blekinge? Nej, jag skämtar grovt. Det är i bon mots som det rådande eländet avslöjas. Enkel, livsnära mässa!! Varmkyrklig och skapelsekristen!!