söndag 28 januari 2018

Rådsrepubliken Svenska kyrkan

Med den beslutsstruktur Svenska kyrkan numera har, är det inte det monarkiska eller det episkopala som är grundläggande utan den rådstruktur som bygger på kyrkoval till fullmäktige och där makt hanteras just av råd. En rådsrepublik sålunda med parlamentarisk grundstruktur mer än demokratisk. Alla röster visar sig ju i praktiken inte vara lika mycket värda. En man och en röst – men bortkastad om den tillföll de mindre havliga.

Ni minns de nio argumenten för att rösta. Bloggardag var tjänstvillig och återgav dem i går. Inget enda handlade egentligen om kristen tro eller om Herren Kristus. Det var Vällingby S:t Tomas som försåg oss med materialet. Då tänkte jag kolla vad de olika nomineringsgrupperna hade att komma med.

Ska man först ställa frågan vilka nomineringsgrupper som säger något om Jesus, den som S:t Tomas bekände?
Kristdemokraterna gör. "Svenska kyrkan skall fullgöra sin kallelse att göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad. Puristen noterar att det där med "efterföljd" fallit bort, men vi bråkar inte även om S:t Tomas nog varit förvånad.
Frimodig kyrka skriver: "Den viktigaste frågan för kyrkan är att ha Jesus och den han var och gjorde i centrum." Här kunde puristen påpeka, att Jesus lver och inte bara "var" utan "är". Men det bättras för det som är kyrkans ärende "är det som Jesus ger". Så det får duga. Särskilt som de politiska partierna inget har att säga om honom. Frimodig kyrka lyckas nämna Jesus sex gånger dessutom!

Socialdemokraterna vill "bygga vidare på den framgångsväg den öppna folkkyrkan är. För oss har den Svenska kyrkan en viktig roll att spela i det nya folkhem som socialdemokraterna vill bygga för framtiden. Vi vill att Svenska kyrkan skall vara en modern folkkyrka, som utstrålar framtidstro och är öppen mot världen." Det talas också om något som kallas "vår folkkyrka". Den är en central kulturbärare, men den står också upp för religionsdialogen och toleransen, heter det med tillägget:  "Ständigt måste kampen mot islamofobi och antisemitism tas."

När i en okänd framtid det ska analyseras hur den socialdemokratiska dominansen i kyrkolivet gestaltades och vart den syftade (dvs när forskare kan se resultatet) kommer frågan att ställas om varför de som levde i tiden efter år 2000 inte analyserade parollerna. "Begrep dom inte", kommer forskarna att fråga, "att ordet 'modern' var ett nyckelord som signalerade att något annat nu skulle gestaltas?"MTD-religionen slog igenom och Svenska kyrkan blev en välfärdsinstitution, inte ett Guds folk. Som det hette: "Det ska vara enkelt att få kontakt med Svenska kyrkan, och kyrkan ska finnas nära till hands." Inget om Jesus, som jag nämnde.

Borgerligt alternativ menar att "en av församlingens kärnverksamheter är gudstjänsten" och utvecklingsarbetet ska fortsätta. Nu stod denna verksamhet dock inte överst på listan. Det gjorde diakoni och det talades både först och sist om nyanlända. Men allra sist noterades att det "för oss" är viktigt att hushålla med församlingens tillgångar "så att vi kan hålla kyrkoavgiften så låg som möjligt." Kyrkan var ett kulturarv också, förstås. Säga vad man vill om alternativet, men borgerligt är det.

Centerpartiet "vill hjälpa kyrkan att kännas som et andra hem och fungera som en läkande kraft i samhället." Nu kunde man ju tänka sig att den politiska uppgiften är att se till att inget ska behöva läkas? Men här är partiet som ska "arbeta aktivt för omställning till en klimatneutral och hållbar kyrka som ska agera som ett stabilt nav i Vällingby". Vad arbetar alltså partiet för? "Centerpartiet arbetar för en levande kyrka, en kyrka som fungerar som en human stöttepelare där människor kan andas ut och få en möjlighet att växa." Jag håller före att denna lilla text återger MTD-religionens T rätt tydligt. Terapeutisk. Jesus nämndes inte, nämnde jag det?

Sverigedemokraterna vill ha en bred och offensiv folkkyrka där den kristna tron är stark och central". En kyrka i tiden, men inte av tiden och vara missionerande. Lite konstigt att partiet inte säger något om Jesus då.

Det gör kristdemokraterna. "Vi vill arbeta för en levande kyrka" och det låter bra ända tills förklaringen ges: "det vill säga en livaktig och trovärdig verksamhet..." Det är, minst sagt, institutionellt tänkt. Men kristdemokraterna menar att gudstjänsten står i centrum i församlingens liv. Det är väl också bra. Så kommer förklaringen: "Gudstjänsten är ett uttryck för viljan att möta och föra in Guds närvaro och tilltal i människors vardag." Vems vilja? Vilken vardag – är inte söndagen gudstjänstdag i Vällingby? Diakonin återkommer, ett kärt kyrkopolitiskt skötebarn. Kristdemokraterna vill "arbeta för en uppsökande verksamhet och fortsatt kommunikation till församlingens invånare om vad diakonin står för och kan erbjuda." Lita på apparaten Svenska kyrkan, som uppenbarligen klarar det samhället misslyckas med. Den lokala missionen ska också stärkas. Varför? Jo, "för att vårda och behålla kyrkans befintliga medlemmar och attrahera nya".

Säger inte Frimodig kyrka något korkat också? Jo, mod och förtröstan. "Alla ska mötas med respekt för den tro de har", heter det. Det tror jag inte. De ska mötas med respekt som människor, men de tro de har eller inte har är kanske inte något att respektera? Tänk efter innan ni svarar. Och besluten i det kyrkliga "ska fattas utifrån trosbekännelsen, som läses varje söndag i högmässan, inte utifrån olika partiers program". Vad man än säger om den apostoliska, den nicaenska och den athanasianska trosbekännelsen – styrdokument för beslutsfattande är de inte skrivna som. Men den polemiska udden får man väl likväl uppskatta.

Räcker inte detta för söndagens fortsatta reflektioner?
Jag hittade informationen genom att googla på Var med och påverka besluten i kyrkan!
Hur det gick i Vällingby?
Socialdemokraterna 13, Borgerligt Alternativ 5, Kristdemokraterna 2, Centerpartiet 2, Sverigedemokraterna 2 och Frimodig kyrka 1.

Men denna söndag kan man gå till kyrkan och se att krucifixet hänger på plats och att trosbekännelsen "läses", som det heter. Det kanske är just detta som är problemet? Yta döljer förändringar av innehåll?


26 kommentarer:

  1. Läser som alltid med intresse bloggarDags informativa, ofta roande, lika ofta oroande och ibland uppbyggliga texter.

    Slås av insikten om vilket beundransvärt hästjobb det dagliga enmansbloggandet är. Patrik Engellau beskriver situationen i dagens Det Goda Samhället:

    "Det här med att skriva en krönika om dagen har nack- och fördelar. Nackdelen är att man måste upp och mjölka korna varje dag. Sidan står där som en råmande kossa. Det är visserligen jag själv som skaffat korna, det vill säga bestämt att skriva en text per dag, men på något perverst sätt gillar jag denna milda plåga. Den ger styrsel åt livet."

    Tack Dag Sandahl! /smun

    SvaraRadera
  2. Räcker det att vara "trospolis"?
    Dvs kolla att trosbekännelsen läses up i en eller annan form, att korset hänger kvar på väggen. Om herr Dike eller DS har varit i kyrkan? Om det varit "härliga Mässor "i Tangostil eller något annat.
    Min fråga är: Vad är det?

    Om Bloggardags doakör menar något mer än att samla mera ved på brasan, kan man stilla undra när och om någon är villig att "Move in the opposit spirit? Prästänka

    SvaraRadera
  3. Den frågan ställs inte!

    -Nej, bloggaren som - enligt den applåderande kommentatorn smun - går upp varje dag för att mjölka korna, svarar inte på en väsentlig, ja avgörande, fråga i sin uppräkning av vilka nomineringsgrupper som nämner Jesus i sitt program.

    Den frågan är vad väljarna gav för besked. Valde de FK? Nej, de valde främst S, C och SD. Vilka slutsatser drar bloggaren, smun och andra av detta? De som förlorar allmänna val brukar göra analyser av förlusten för att ändra, korrigera, dra ifrån eller lägga till i sina program. Vilka slutsatser drar exempelvis FK av förlusten?

    Vänligen svara nu inte att Du bara var ansvarig för FK i Växjö stift och att röstetalet där var större än i valet 2013, vilket inte säger något, då det är mandatantalet som är avgörande, samtidigt som valdeltagandet 2017 var mycket större än det var 2013.

    Sedan är min förvåning stor över såväl förtingligandet av trosbekännelsen som krucifixen i kyrkorna hos såväl bloggaren som prästänkan. Utgör de verkligen ytor utan djupare innehåll? Det skall man få läsa från en präst och en som har delat livet med en präst!

    Eller sätts det på pränt bara för att de starkt symboliserar Svenska kyrkan som Kristi kyrka, vilket ni försöker förringa på olika sätt.
    Men tji får ni där, vad ni än skriver! Krucifixen på plats är ingen yta. Trosbekännelsen unisont är bekännelsen om trohet till Kristus - ingen annan!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svaret är busenkelt. Kyrkfolket är en liten minoritet i Svenska kyrkans sammanhang. En rest i ett MTD-hav. Bibliskt på sitt sätt, som vi vet som läste Jesaja inför jul. Symboler liksom symbola förlorar sin mening om inte sammanhanget är meningsskapande, skulle jag kunna tillägga och finan detta konstaterande röja en viss begåvning i min ringa person.

      Radera
    2. Så slutsatsen man ska dra av valutfallet är att för majoriteten i kyrkovalet är det oväsentligt om Jesus får vara med eller inte? Det var ju i så fall ett steg framåt om BOD noterat det.
      /Per H

      Radera
    3. Men alla är lika i Svenska kyrkan!

      -Jag måste göra bloggaren av alla uppmärksam på att det han kallar "kyrkfolket" inte har några beslutsprivilegier i jämförelse med andra medlemmar i Svenska kyrkan. Där väger rösterna vid valen lika.

      Dessutom kan svårligen begreppet "kyrkfolket" preciseras, någon som jag försökt få svar på flera gånger tidigare.
      Alltså vilket är detta "folk"?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Nog tror jag att alla präster, kyrkvärdar, kantorer, vaktmästare, regelbundna gudstjänstbesökare m.fl. mycket väl vet vilka som tillhör kyrkfolket! Det är de som varje söndag återfinns i kyrkan, utom vid (föga frekventa) "laga förfall". Men det förstår naturligtvis inte BOD, eftersom han själv inte ingår i denna skara (vilket man f.ö. mestadels, söndag efter söndag, kan se på tidsangivelserna för hans inlägg). Men att okyrkliga, helt sekulära och t.o.m. icke-troende partigängare har beslutsprivilegier som kyrkfolket förvägras, är det som kommer att - inom kortare tid än BOD kan föreställa sig - medföra att "folkkyrkan" kapsejsar. Hur många var det nu som aktivt utträdde i fjol (förutom de som avled resp. aldrig döptes)? Nästan en årskull, eller..?/Paul

      Radera
    5. Kollade statistiken. Antalet aktiva utträden var i fjol 93 093 (mot 9 328 inträden). År 2016 blev ca. 44 procent av de barn som fötts, döpta i SvK, samtidigt som ca. 74 av de avlidna var ”tillhöriga”. I BOD:s "folkkyrka" tycks alla kurvor peka nedåt. Det går fort nu...månntro det hjälper med hurtiga tillrop om vad andra (inte han själv eller andra kyrkopolitiker) skall göra?/Paul

      Radera
    6. "Alla är lika i Svenska kyrkan", hävdar rabulisten.
      Men varför får då inte Jesus vara med i programförklaringarna?
      Jesus är uppenbarligen inte önskvärd där och då kan man fråga sig vad det är för en kyrka där Jesus inte är välkommen?

      Radera
    7. Nej, det är ingen definition!

      -Nej Paul, Din definition av kyrkfolket håller inte alls. Du hävdar att den är synonym med gudstjänstdeltagande varje söndag.

      Men de som inte går så ofta då - kanske varannan söndag eller en gång i månaden, eller en gång i halvåret? Skall de exkluderas från begreppet "kyrkfolket"?

      Sedan är det inga icke-gudstjänstbesökare som har privilegier, vilket Du hävdar. Alla, som tillhör kyrkan, är medlemmar, har röst- och därmed beslutsrätt. Meddela oss bloggläsare då. hur Du skall skilja fåren från getterna, om inte medlemskapet skall vara det som binder samman alla medlemmar. Den uppgiften blir inte enkel för Dig, kan jag förutspå - och ej heller för andra på bloggen som ständigt framhäver "kyrkfolket" som det enda viktiga för Svenska kyrkan.

      Slutligen tilläggs, att Du faktiskt inte har en aning om mina gudstjänstbesök och antalet sådana. Uppenbarligen har Du anammat signaturernas John och Berit påståenden om dessa.

      Tro dem inte, är min uppmaning!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    8. BOD: Kyrkfolket är de som samlas på Herrens dag, i Herrens hus, bland Herrens folk, vid Herrens bord.

      Det ideala lokala beslutandet vore om församlingen, efter fullbordad mässa, väljer några representanter ur menigheten som kan ta ansvar för det praktiska i samråd med prästen. De kan också välja att skicka några till stiftets råd. En nationell nivå kan kanske också behövas för att hantera gemensamma missionsprojekt, men Kyrkans hus kan vi sälja och ge pengarna till de fattiga.

      /Laikos

      Radera
    9. Måste de då samlas varje söndag?

      -Det är också den logiska frågan efter Laikos beskrivning. Varje söndag, varannan söndag eller vad?

      Nej, det är verkligen en nöt som inte går att knäcka med tanke på att gudstjänstbesökarna inte skall "värderas" på det sätt som Laikos beskrivning innebär. Ingen besökare skall alltså ha företräde framför den andre, eller menar Du det?
      Allmänna demokratiska val vill Du uppenbarligen inte ha - de som ger varje kyrkomedlem lika stort inflytande.
      Vad har du emot sådana val?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    10. Så rätt och bra, Laikos!

      Radera
    11. BOD - Definitionen är inte min. Den är hämtad ur Didache ("de tolv apostlarnas lära"), en kyrklig skrift från 100-talet (alltså nästan jämnårig med någon av NT:s "yngsta" böcker). Här sägs, mycket enkelt (i kapitel 14, 1): "På Herrens egen dag skall ni komma samman, bryta bröd och hålla tacksägelse sedan ni först bekänt era överträdelser så att ert offer är rent." Naturligtvis är det en samvetsfråga för den enskilde hur detta följs, och naturligtvis finns det mycket som kan innebära "laga förfall" (sjukdom, lång resväg, andra förpliktelser i familj eller yrkesliv, etc. etc.). MEN - grundhållningen är ändå att man går i kyrkan på söndagen och inte av enbart lättja eller bekvämlighet nöjer sig med att (delvis och förstrött?) åhöra någon radiogudstjänst el.dyl. Jag är mycket förvånad över att en så kyrkligt engagerad person som Du tycks ha förfall varje söndag, och - än mer - över att Du dessutom gång på gång försvarat något slags "principiell rätt" att utebli, trots att Du har (haft?) förtroendeuppdrag i kyrkan. Detta gör förstås att det blir än svårare att ta Ditt engagemang och Dina inlägg på allvar./Paul

      Radera
    12. Fråga till Elisabeth:

      -tillhör jag kyrkfolket, om jag deltar i en gudstjänst varje månad?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    13. Bengt Olof,
      det gör du förutsatt att du har laga förfall (i regel sjukdom) de övriga söndagarna. Om du uteblir bara för att du tycker att du har något bättre för dig gör du det inte.

      Radera
    14. "tillhör jag kyrkfolket, om jag deltar i en gudstjänst varje månad?"

      Det är väl något du bör ta med din biktfader. Bristande längtan till Herrens bord kan ni be över tillsammans. Gud längtar ju efter dig.

      Allt gott på din vandring, Bengt Olof!

      /Laikos

      Radera
    15. Nej, BOD, jag tror inte på vare sig John eller Antony, utan ser bara tidsangivelserna på Dina inlägg på söndagar. Du skulle väl kunna vänta med söndagens kommentar till dess att folket hunnit hem från högmässan?/Paul

      Radera
  4. Har en längre tid tänkt försöka påpeka att förvirringen krig begreppet Folkkyrka beror på att "folk" lämnas odefinierat.I NT används tre ord,först "ochlos",folkmassa eller folkskara som de nedanför Saligprisningarnas berg. Vidare "ethnos",folk som i folkslag eller en nation, exempelvis Svenska folket,som i uppdraget att lärjungegöra alla folk likt i missionsbefallningen . Så "laos"som i Guds folk, ett utvalt folk,i förbund med Gud, ett heligt folk. Kyrkan är ett utkallat folk,en ekklesia, ur både laos och ethnos,judar och greker, i ett nytt förbund genom dopet. De blir de Herrentillhöiga,"kyrike",kyrka, synligt när de kommer samman till ett, "eis to hen", ett nytestamentligt nyckelbegrepp. Men inget av dem motsvarar det maktfördelningssystem som den partipolitiskt strukturerade folkkyrkan står för.

    SvaraRadera
  5. Vad menas då i KO med begreppet?

    +Biörn var med, när KO signerades av kyrkomötet. Då blir frågan till honom hur "folkkyrka" i dess tappning skall tydas.

    Begreppet överensstämmer ju inte, avslutar han, med den beskrivning som han gör i orden "partipolitiskt strukturerade folkkyrkan".

    Men beskrivningen, i sin tur, faller ju på att de partipolitiska nomineringsgrupperna numera är i klar minoritet vad gäller antalet.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag var inte med och signerade någon KO. Jag tog skriftligt avstånd från kapitlet om val i kyrkan och menade att det borde återremitteras.Partigrupper eller nomineringsgrupper, oavsett vad de kallas, uppvisade ju i handboksfrågan, att det var, så att säga, samma skräp i kruka som i locket.

      Radera
  6. BOD,
    Citat;
    .... frågan är vad väljarna gav för besked. Valde de FK? Nej, de valde främst S, C och SD. Vilka slutsatser drar bloggaren, smun och andra av detta?
    Slut citat.

    Den enkla slutsatsen är att de flesta som röstar ser detta som vilket politiskt val som helst och SVeK som en politiskt styrd organisation. Att de som bryr sig om Kyrkan och önskar behålla ett SvK och inte ett SVeK är i stark minoritet-

    Citat:
    De som förlorar allmänna val brukar göra analyser av förlusten för att ändra, korrigera, dra ifrån eller lägga till i sina program. Vilka slutsatser drar exempelvis FK av förlusten?
    Slut citat.

    Den enda slutsatsen man kan dra är att SVeK avlägsnar sig allt mer och mer från att vara en Kristi Kyrka. Lösningen är inte att fortsätta på den angivna vägen och bara intressera sig för inkomsterna från medlemsavgifter. Det är som att rekommendera en nykterhetsförening att minska på kraven på nykterhet och i övrigt starta diverse jippon för att den vägen locka till sig medlemmar. (Tro inte det är absurt? Det är inte absurdare än ett SVeK styrt av ateister och gnostiker och med ett annat budskap än det apostoliska.)

    Citat:
    -Jag måste göra bloggaren av alla uppmärksam på att det han kallar "kyrkfolket" inte har några beslutsprivilegier i jämförelse med andra medlemmar i Svenska kyrkan. Där väger rösterna vid valen lika."
    Slut citat.

    Ja i ett SVeK är det så. Det är tom värre då som det exemplifieras man kan klara av att både rösta och väljas till arvoderade poster av sekulära partier utan att det kostar ett öre i kyrkoavgift. Vad Du inte fattar är att detta är ett missbruk som är något som inte hör hemma i en kristen kyrka.Ett ofog som måste bort om SVeK skall ha någon framtid annat än som politrukisk organisation. En plantskola för nya politruker och en arvoderad reträttplats för avdankade sådana. Visst lockade f.ö valet 2017 mer röster än tidigare men endast en politruk kan tro att detta berodde på annat än politik , en önskan att utestänga SD och befästa sina egna positioner. Att detta just pga politiseringen och alla vaneröstare som i "kyrkvalet" slentrianmässigt röstar som de gör i kommunal och riksdagsval innebar att den lilla kader, gemenligen kallad kyrkfolket som en politruk varken känner eller känns vid blir än mer marginaliserad är ett sorgligt faktum men visar återigen att de flesta vare sig de röstar eller inte ser SVeK enbart som en politisk organisation och inte som en Kyrka med ett tidlöst budskap.

    Återigen. Lösningen om man med SVeK vill vara en Kristi Kyrka är inte att omforma budskapet, göra det kravlöst och insmickrande utan att vara Kyrka. Det vill ingen politruk -inte om det innebär "maktförlust" , indragna förmåner och minskade arvoden. Arbetaren är förvisso värd sin lön men det handlar det inte om när man arbetar för en annan agenda än att sprida Guds ord rent och oförfalskat. Då handlar det mera om Simoni, ja i en del fall tom värre än Simoni när man genom att utnyttja "systemet" inom SVeK till max kan både rösta och tilldelas välarvoderade platser inom KM och KS utan att ens ha betalat någon kyrkoavgift!.

    Ja en viss politruk talar hela tiden om hur "det är" som om det vore det rätta. Kanske politruken borde fundera över hur det borde vara och hur man i såfall kan vrida det rätt igen.

    En sak är säkert. En "kyrka" som i praktiken och via sitt agerande i övrigt står för ett annat evangelium än det som den kristna tron och läran baseras på är ingen Kristi Kyrka. Det må tillsvidare kunna dölja sig bakom en mask av kristna ord och agera mer eller mindre förtjänstfullt som ett Rotary med tinnar men det erbjuder ingen hjälp till frälsning inför evigheten.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Peter T,

      -Jesus är med i varje gudstjänst i kyrkan. Har det undgått Dig?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. I vissa gudstjänster så har det faktiskt det.
      Frågan är då vad de demokratiskt valda organen i SvK har med gudstjänst att göra då a) många förtroendevalda så sällan bevistar gudstjänst och b) Jesus är så frånvarande i valmanifesten?

      Jag undrar hur det skulle se ut om förtroendevald åläggs att tjänstgöra som kyrkvärd var femte söndag?
      Ett förslag som knappast kan ses som odemokratiskt, utannsnarare förankrande. Som om styrelsen i fotbollsklubben förbinder sig att stå i biljettluckan var fjärde hemmamatch.

      Radera
  7. Och Vänstern i Svenska kyrkan, Miljöpartister i Svenska kyrkan, Fria liberaler (sitter ofria liberaler bakom lås och bom???) i Svenska kyrkan och Kristdemokrater i Svenska kyrkan är fullständigt utan partianknytning? Och Borgerligt alternativ är helt oberoende av sekulärpolitikens höger-vänsterskala?

    SvaraRadera
  8. BOD,

    Kanske färre till antal men inte ens Du kan väl påstå färre till rästande! Vad är det för konstigt med det i alla totalitära "demokratier" brukar antalet minimeras-oftast till att bara innebära ett.

    I ett SVeK som vårt där man tom kan mygla sig till röstande om än "lagligt" och där minst 90 % fullkomligt struntar i den religiösa delen utan vanemässigt röstar som de röstar profant. Dvs sossen röstar socialdemokratiskt, Vänstern röstar vänster, centern röstar centerpartiskt och en SD:are röstar SD.
    Moderaterna kan förväntas söka sin tillflykt till POSK oavsett partiprogrammet hos POSK.

    //HH

    SvaraRadera