måndag 22 januari 2018

Räpplinge-Bo

Det finns inte så många Räpplinge-bor som låtit tala om sig. Räpplinge på Öland är inte heller en stor och mäktig socken i våra dagar. Drogmissbrukaren från Gärdslösa har låtit tala om sig, det vet jag. Drottning Victoria lät bygga Solliden, just i Räpplinge socken. Hon är också omtalad. Annars är det Bo Giertz, född där och med sommarvistet där, som är den namnkunnige.

En kommentator på Bloggardag fick till det. Frågan gällde om Svenska kyrkan är Kristi kyrka. Biskop Giertz hade ändrat sig och sagt att Kristi Kyrka finns i Svenska kyrkan. Mot detta anförs tre argument
1. man kan inte tvärsäkert veta vad han menade så här efter hans död
2. hans argument motsäger inte att Svenska kyrkan är Kristi Kyrka
3. Biskopens röst är bara en av tusentals. Hur många andra karaktäriserade Svenska kyrkan på samma sätt?

Vi kan ta argumenten ett efter ett

1. Man kan inte tvärsäkert veta vad biskopen menade så här efter hans död
Det är därför vi har skrivna texter. De kan läsas och begripas. Vad Giertz menade, tror jag är fullt klarlagt. Anssi Ollilainens avhandling Bo Giertz om prästämbetet beskriver. Avhandlingen från förra året ska förresten komma i populariserad form på Artos, tror jag. Men rätt fick han till det, jag citerar från sidan 147 i avhandlingen:
 "Senast under 1980-talet uppfattar Giertz att Kristi kyrka finns inom Svenska kyrkan, medan han under 1930-talet ansåg att Svenska kyrkan är Kristi kyrka i Sverige."

Vi kan fatta att biskopen menade, att en avgörande förändring ägt rum. I ungkyrkorörelsen handlade det om att fädernas kyrka verkligen var Kristi kyrka. Någon annan kyrka hade ju på 400 år inte funnits i landet och Kyrkans bekännelse till det apostoliska och därmed det katolska kunde anses klar.  Hon hade en motsvarande praxis. Detta förändras. Inte minst som riksdagen fattar beslut om det apostoliska ämbetet, en helt orimlig beslutsordning för detta av Kristus instiftade och apostoliska ämbete har riksdagen a) inte befogenhet att hantera och b) ingen aning om vad saken handlar om. Varför och hur skulle en statsmakt i 1900-talet kunna ha det?

Det är alls inte obegripligt att biskopen skiftar fokus då. Han ser att det är någon kris på gång i den svenska statskyrkan. Men en gång skrev han boken Kristi kyrka. Vi från fromma omständigheter fick den vid konfirmationen. Just say'in.

2. Biskopens argument motsäger inte att Svenska kyrkan är Kristi Kyrka.
Det är precis det han gör, för Bo Giertz har efter alla år bytt mening. Romanen Riddarna på Rhodos kan, jag håller med Rune Imberg som påpekat saken, uppfatas som att Giertz funderar över vad som kan göras när allt är förlorat och vad Gud kan ha för mening med det. Det är eftertanke på allvar. om än i romanform Någonstans i Svenska kyrkan finns fortfarande Kristi kyrka, men inte självklart så att Svenska kyrkan kan definieras som ett nedslag av Kristi kyrka. Det är hans mening. Det kallas till mycket i församlingslivet som noga taget inte kan kallas kristendom, kyrktro. Detta sker under allt större åthävor, åthävor med kommunikatörer försedda. Kyrkoherde L anförtrodde mig att han hittat bibelstället om kommunikatörer, Ordspråksboken 26:6. Vem är jag att säga emot denne insiktsfulle kyrkoherde?

Då förstår de i kyrkolivet förfarna, att den kyrkoglädje ungkyrkligheten gav fördes vidare till högkyrkligheten, som med nya exegetiska insikter (Lintons avhandling!) kunde glädja sig åt sin identitet. Vi stod samman med apostlar, martyrer och helgon. Det var deras glädje och i den levde de entusiastiskt till frostnatten i slutet av 1950-talet. Då dog många förhoppningar. Nej, Svenska kyrkan at large ska inte identifieras med Kristi kyrka. Men Kristi kyrka finns i Svenska kyrkan, håll utsikt efter katolicitetsmarkörerna, som dr F lärt oss! De markörerna har förresten fött tron i somliga personer så pass, att de til och med kunnat begränsa sig till att bli romerska katoliker. Men det var alltså det svenskkyrkliga livet som födde och närde tron.

3. Biskopens röst är bara en av tusentals. Hur många andra karaktäriserade Svenska kyrkan på samma sätt?
En röst bland de 144 000 kanske? Men bortsett från det så är inte det Bo Giertz säger ekvivalent med vad en större majoritet säger. Sanningsfrågor hanteras inte så. Men jag förstår hur kommentatorn tänker och ser att detta tänk enklast karaktäriseras som irrlära. Vi talar Blekinge, irrlärarnas stamort på jorden?

Här aktualiseras det andra problemet. Prästfrun tittade på sin nydisputerade make. "Det är konstigt med det ni har för er på universiteten för den ger inte mer insikter än att vem som helst med samma auktoritet kan säga emot er. Så vad har ni egentligen sysslat med vid akademien?"
Det kan man undra. Å andra sidan är det nyttigt att inte falla i farstun för vilka med kraft framförda påståenden som helst. Men om en biskop 50 år tidigare talade stort om Svenska kyrkan som Kristi kyrka och sedan skiftar position, finns det alla skäl i världen (och kanske bortom denna värld) att ta saken på så stort allvar att man blir bekymrad. Något har uppenbarligen hänt. På den tiden talade till exempel Bo Giertz och Carl Strandberg om ämbetsfrågan som symtom på en djupgående skada. Om dessa två hade fel kunde verkligheten lätt bevisat det genom vittnesbörd om framgångsrika år för Svenska kyrkan. Hade de rätt, hade utvecklingen visat det också. Så vad hade de? Och vilken är antingen framgångsfaktorn eller grundskadan? Var god och välj.

37 kommentarer:

  1. Ordspråksboken 25:11 är kanske ett annat bibelord vi kommentatorer borde ha i åtanke oftare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant, Peter T.

      Det lär finnas ett judiskt ordspråk som säger "ord ska vägas, inte räknas". Jag önskade ofta att det hade stått på en stor tavla längst fram i tingssalen, för vissa advokater att ta lärdom av.

      Radera
    2. Ja, och Ords. 25:13 är väl ett exempel på en BRA kommunikatör?

      (Fast nog är det dråpligt att snö i skördetiden där framställs som något gott - men maximalt svalkande är det onekligen).

      Radera
    3. Visst är bilden med snön skön, när det hettar i bröstet. Den H.A. är ju Hugsvalaren.
      Stig W

      Radera
  2. Då återstår detta att förklara!

    -Dagens bloggtext är faktiskt intressant, men ej på det sått som författaren vill se den. Tolkningarna av biskop Giertz konstaterande skiljer sig åt, därför att ingen med säkerhet vet vad biskopen innerst menade. Själv har jag svårt för att tolka hans ord som många på denna blogg i dag påstår om Svenska kyrkan: att den INTE är Kristi Kyrka.

    Biskopen skulle nog aldrig hållit med om den slutsatsen som en beskrivning av Svenska kyrkan på den tiden han verkade.

    Men läsarna måste också i sammanhanget påminnas om att bloggarens teologiska utgångspunkt alltid tycks vara den oföränderliga, den statiska - som om verkligheten i dag är densamma som den var när apostlarnas texter skrevs.

    Man kan beskriva inställningen som den fastlåstes syn på världen - eller i varje fall på teologin.
    Vad som kännetecknar den fastlåste är oftast en kompakt ovilja att visa flexibilitet i just det (teologiska) tänkande, som låser fast vederbörande. Vilket inte nödvändigtvis betyder, att personen socialt i vardagen och på sin arbetsplats behöver visa samma sida; tvärtom kan i sådana sammanhang trivseln och humorn kring personen flöda och berika omgivningen.

    Det är alltså det som skulle kunna benämnas åsiktsfundamentalismen som är problemet.

    Den saken kan vi exempelvis nu testa genom den avgörande frågan till bloggaren kring Giertz uttalande:
    -Om nu Kristi kyrka finns i Svenska kyrkan, kräver ju logiken att vi får veta VILKEN denna är( i jämförelse med Svenska kyrkans) och VAR den finns i vår folkkyrka.

    Det har ännu inte deklarerats av bloggaren.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi som träffade Bo Giertz under senare delen av hans levnad betvivlar inte tolkningen att Kristi Kyrka finns i Svenska Kyrkan.
      Dessutom råkar jag ha vissa andra uppgifter, som också styrker mig i åsikten att oraklet Bengt Olof Dikes tvärsäkerhet måste ifrågasättas.

      Radera
    2. Ordspråksboken 26:5 om någon undrade över den sista meningen.

      Radera
    3. Undertecknad tvärsäker?

      -Nej, mina herrar som påpekar detta, så är ingalunda fallet. Har jag inte flerfaldig gånger pekat på vikten av att ödmjukt lyssna på andra, reflektera över egna åsikter och med klokhet och empati försöker förstå andras åsikter och argument.

      En och annan gång har jag därtill uppmanat meningsmotståndare att ställa sig framför spegeln för där kunna betrakta den självsäkre och fastlåste åsiktsfundamentalisten, som gärna och utan att hesitera dömer dem som inte hyser samma (teologiska) syn som den självutnämnde domaren, han som alltid tolkar Bibeln rätt, i kontrast till alla andra, vilka påstås vara på fel väg.

      Nej, Peter T, tvärsäkerhetens melodin är inte min tonart och text. Men jag vet flera andra som låter den ljuda, både enskilt och i kör.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Den sista meningen är ett citat med utbytt personnamn.
      Originaltexten går att hitta på denna blogg för några dagar sedan. Gissa vilken kommentator jag citerar.

      Radera
  3. Där Guds Ord förkunnas rent och klart och där sakramenten förvaltas efter Kristi instiftelse, där återfinns Kristi Kyrka.
    Det vet väl varje konfirmand?
    Den fastlåstes syn på världen - min, jag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns nog kvar vissa VDM som förkunnar Guds Ord rent och klart, men hur kan de förvalta sakramenten utan apostolisk succession?!
      Antony

      Radera
    2. Här hjälpte den av BOD förkättrade Högkyrkligheten oss att tjäna inom Svenska kyrkans organisation: Kristi Kyrka inom kyrkan.
      Stig W

      Radera
    3. Inte förkättrad, Stig W.

      -Den förbittrade högkyrkligheten är den beskrivning som kan sägas ha min signatur - inte förkättrad.

      Använder vi ett tredje ord, önskar jag att högkyrkligheten så småningom skall kunna karakteriseras som förbättrad.

      Du förståR, Stig W, att ingen är så bra, att han inte kan bli bättre!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Det blev fel ordval från mig, kanske beroende på dina angrepp på denna rörelse inom Svenska kyrkan.
      Stig W

      Radera
    5. Bäste BloggarDag, jag har varit ideell ungdomsledare för konfirmander i flera år (i nutid, men för anonymitetens skull talar jag inte om hur många, men det rör sig om flera år [det är konstigt nog känsligt att vara traditionell och hålla med dig och Frimodig kyrka, särskilt som präststuderande, därav anonymiteten]), och de flesta har inte en susning om att Herren Jesu Kristi Kyrka återfinns där Guds Ord rent och klart förkunnas och sakrametsförvaltningen sker i enlighet med Hans instiftelse. "Kyrkan är ju här, vi är ju i kyrkan (byggnaden)." För de flesta konfirmander och konfirmerade (nuförtiden) är det just den här förfärliga liberala flumteologin som är så bra. "Gud är god och HEN älskar oss som vi är, vi behöver inte göra på något visst sätt. Det är inte så viktigt hur saker och ting är, vi är ju ändå värdefulla." Inte heller poängteras konfirmationsmässan som att konfirmanderna konfirmerar sin tro på Herren och vill följa Honom, utan som en härlig gemenskapsstund där man ber för att de skall ha det bra och komma på hur de vill leva sina liv.

      Nu har jag nog överdrivit lite, men den här liberala flumteologin är något mycket illa. Som jag har kommenterat tidigare ("Anonym 8 januari 15:57", http://www.bloggardag.blogspot.se/2018/01/hjartinfarktstimulantia.html) tror jag att lärofrågor (som är mycket viktiga!) inte ses som särskilt viktiga i och med att allt fler människor har en i grunden immanent gudsuppfattning. Då är inte högtidligheten inför Herren särskilt viktig, ponerar jag, och den nyssnämnda dominerande tanken om Gud som älskar oss oaktat hur vi är (och gör) blir förhärskande. "HEN älskar oss, varför skulle HEN då döma de som tror fel till förkastelse", säger de om Honom, vår Herre.
      Kyrie eleison (Herre, förbarma dig)!

      Radera
    6. MTD-religionen har etablerat sig, men den är inte nådig mot oss. Kan inte vara. Till barrikaderna!

      Radera
    7. Alldeles sant. Vi får hoppas på och bedja till Herren, att Han har förbarmande med oss och sänder rätt personer att tjäna Honom och Hans kyrka. Som präster (eller i mitt fall som blivande präst, förhoppningsvis, ske Guds vilja) måste vi uppenbarligen ta strid för den sanna, traditionella, svenskkyrkliga kristna tron, vilken vi är satta att förkunna.
      Så till barrikaderna, absolut!

      Radera
  4. Det vet nog inte varje konfirmand - kanske inte alla andra som behövt veta det heller...

    SvaraRadera
  5. Katolicitetsmarkörerna, Dike! Leta efter katolicitetsmarkörerna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken "katolicitet"?
      Antony

      Radera
    2. Att Antony inte godkänner något annat än kommunion med Petri stol torde inte ha gått någon förbi. Att någon med Petri stol förbunden aspekt kan vara i något eller några avseende problematisk torde inte ha gått så många andra än Antony förbi. Utifrån detta som Antony missat är frågan om katolicitetsmarkörer intressant.
      Kh på landet

      Radera
    3. På landet går Kh uppenbarligen i cirklar!

      Antony

      Radera
  6. -Vad hände med Giertz tro i slutet av hans liv? Var bodde han och kan han inte betecknas som en människa som var påväg mot katolsk tro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fick han en katolsk begravning?
      Antony

      Radera
    2. Nej, så Antony får väl förmoda att han är evigt förtappad.

      Radera
    3. Stackars gamle stiftchef Giertz....evigt förtappad?!
      Antony

      Radera
  7. "Det vet nog inte varje konfirmand - kanske inte alla andra som behövt veta det heller.

    BOD tycks inte veta detta. I alla fall inte förstå vad det innebär. Dock vad kan man vänta sig av en journalist tillika politruk som inte kan läsa innantill och i övrigt ägnar sig åt faktaförvrängning.

    //HH

    SvaraRadera
  8. Intressanta reflexioner. Det är också roligt att se att Dag läser Kyrka och Folk så noggrant! (Det var där, i julnumret 2017, som mina tankar om Giertz återfinns.) Å andra sidan - vad har Dag inte läst?!
    Rune I.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anders Lundberg22 januari 2018 17:23

      Det torde också vara i Kyrka och Folks julnummer som Anssi Ollilainens avhandling första gången anmäldes i svensk kyrklig press, av dig Rune.

      Radera
  9. Men det görs ju i Svenska kyrkan!

    -Bloggarens svar gäller ju för Svenska kyrkan; det vet väl varje gudstjänstbesökare. Vid präst- och diakonmötet i Växjö i april i år - dit också bloggaren lär vara inbjuden - kommer Jesus att stå i centrum, om jag är rätt underrättad.

    Ett av många, många bevis på riktigheten i mitt påstående. Ett annat är det som stipuleras i KO. Har inte bloggaren läst det där?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men hur kan BOD veta det eftersom han INTE är en gudstjänstbesökare? Berit

      Radera
  10. Du körde väl inte för fort eller satt och viftade med fingrety härförleden när du blev stoppad av polisen. Det skall du veta är grov brottslighet. I synnerhet det med fingret. Rätt vad det är blir du utesluten ur Sverige och kanske deporteras till Marocko. :) Eller Afghanistan? :) Men där går det trögare så du lär ha gott om tid på dig.

    Mäkis alltid fantastiska tecknande på Ledarsidorna.

    https://ledarsidorna.se/2018/01/valdsmonopolet-vi-betalar-for-ar-det-valdsmonopol-vi-fortjanar/

    PPP

    SvaraRadera
  11. Enligt ett rykte blev Bo Giertz Romersk-katolik innan han dog, stämmer det???? Ngn som vet??? /D

    SvaraRadera
    Svar
    1. En skröna. Populär bland konvertiter, dvs avertiter! De som vänt sig bort från Svenska kyrkan och saknar oss andra. Det kan man förstå. Bo Giertz var med oss!

      Radera
    2. Bo Giertz tillbringade sin sista tid i jordelivet hos Birgittasystrarna i Djursholm. Palliativ vård av en katolik innebär inte att man blir katolik. Inte ens om man deltar i tidebönerna, något även jag gjort någon gång.

      Radera
  12. Bo Giertz var väl i första hand gammalkyrklig och inte högkyrklig och gammalkyrkliga är väl en lightvariant av Lutherska bekännelsekyrkan och dess uppfattningar; rätta mig om jag har fel.

    Däremot har föreståndarna för Berget i Rättvik (nuvarande och förre) och Östanbäcks kloster konverterat.

    Jonas M

    SvaraRadera
  13. När nu "drogmissbrukaren från Gärdslösa" nämndes – finns det någon som har haft ett så elegant handlag med svenska språket som han? Jag tycker han är det närmaste man kan komma Shakespeare på svenska.

    SvaraRadera