onsdag 11 april 2018

Biskoparna: en samling slashasar

Det var 1950- eller kanske tidigt 1960-tal. En uppbragt präst kommenterade biskoparna som "en samling slashasar" och kompletterade med påpekandet att de inte var "rätte lärare". Indignationen mot prästen styrde in på det där med "slashasar". Att han påstått om biskoparna att de inte var "rätte lärare" gick rätt spårlöst förbi. En klarsynt präst noterade att innebörden i begreppet "slashas" var oklar men att säga att en biskop inte var en rätt lärare, kunde inte missförstås. Vad var egentligen värst att bli kallad? undrade en präst, som bevittnat spektaklet. Plötsligt genomfors Bloggardag av en oändlig sympati för prästen som kallade biskoparna för en samling slashasar. Det beror inte på att innebörden i begreppet "slashas" under årens lopp klarlagts, men detta förhållande eller icke-förhållande förtar inte den inneboende kraften i begreppet. Uppbragtheten är gemensam för många av oss.

Tanken som slog var denna: När biskopar och kyrkostyrelse avvisar ett nytt Artos Missale, vilka tror de att de är? Jag antar att det kom en reservation mot Kyrkostyrelsens beslut i frågan från Frimodig kyrka. Majoriteten med Wanja och Maggan visste nog inte riktigt vad Artos Missale var och att detta missale fungerat som användbar gudstjänstbok. De hade väl förespeglats att denna bok var något annat men ett antal, inte alla, eukaristiska böner återfinns och därtill mycket annat material. En del av detta har inspirerat till det nya i den ny antagna kyrkohandboken. Sades detta och krävdes i kyrkostyrelsen ett erkännande av detta verks betydelse? Sannolikt inte. Jag skulle väldigt gärna vilja läsa reservationen mot detta idiotiska beslut.

Jag borde kanske ringa dem som jobbat med gudstjänstböcker helt ideellt under hela min prästtid. Borde de inte kunna förvänta sig ett erkännande och ett tack. I normala sammanhang vore det självklart. I det nuvarande kyrkosystemet är det lika självklart att svaret är nej. Ska jag då påpeka att vi har en ärkebiskop nr 2 som inte är döpt i Svenska kyrkan och den första svenska ärkebiskop som är konfirmerad i en unierad kyrka (det vore kul att få se den ordningen för konfirmation) och så vet alla att hon egentligen inte är svenskkyrklig. Hon är inte ensam om det men i alla fall. Biskopen i Karlstad - ?. Nya biskopen i Luleå - ? Bortsett från att det finns sådana som menar, att de biskopar som Antje viger alls inte blir biskopar mer än till namnet.

Modéuspojkarna gör sig märkvärdiga i missalefrågan – mot Christer Pahlmblad av alla. Honom är de för sin andliga växt tack skyldiga. Modéus II tycks inte ha vett att stå samman med Mikael Löwegren. Det borde han ha. Mikael hör till dem som ideellt har jobbat med gudstjänstarbete. Andra har gjort det på välbetalda tjänster och med högst begränsad obekväm tjänstgöring. Missalemännen har lagt sina fria tid på detta arbete. Jag hör till dem som menar att biskoparna borde skämmas. Kyrkostyrelsen – den förstår inte bättre och har inga förutsättningar att göra det. Men reservationen gör att någon eller några går fria.

Nå. Detta är väl småtterier vi inte ska bråka om. Ohederlighet som småtteri – smaka på den och känn på den! Svenska Akademien granskas. Gud hjälpe Svenska kyrkan om fokus flyttas till skumrasket i den. Gud hjälpe Svenska kyrkan än mer om fokus inte flyttas!

Nu kan Kyrkostyrelsen enkelt nitas. När det gällde Akademien sa vår vän Sara Danius att det stod vem som helst fritt att polisanmäla. Det betyder att en ansvarig medborgare kan meddela Åklagarkammaren att ett brott tycks begås. Saken är inte intern för Svenska Akademien. Hur med Svenska kyrkan. Vi vet vad riktlinjerna säger: "När det gäller andras texter, bilder och filmer, är grundregeln att inte använda dem, såvida inte upphovsmannen lämnat tillstånd." Vi vet också  att familjen Göransson lika lite som Anders Ekenberg och Christer Pahlmblad inte lämnat något sådant tillstånd. Ska det verkligen hävdas att dessa personer inte är upphovsmän eller har upphovsrättigheterna så är det, som moster Astrid skulle sagt, "inte kristligt". Att säga det är väl ett lika allvarligt omdöme som att säga att biskoparna inte är rätte lärare och betydligt allvarligare än att kalla dem "slashasar". Om kamraterna i Svenska Akademien inte haft så mycket annat att stå i, hade jag frågat om begreppets etymologi. Men jag tror att begreppet oavsett innebörd var djupt känt. Av många. Ord kan vara djupt kända utan att deras djupare betydelse klarlagts, inser jag.

Jag vet hur kyrkohandboken kom till. Jag fattar varför. Det fanns en del i kyrkoläran som skulle tonas ner. Vi kan inte ha en kyrkohandbok som antyder att somligt folk, betalande medlemmar i Svenska kyrkan, inte delar tron. Nej, vi sätter oss i ringen och får på så vis in kyrkoavgifterna. Talet om synd och nåd eller om rättfärdighet och försakelser och den kommande domen blir lika förskräckande i Svenska kyrkan som det förskräckte Felix (Apg 24:25) Själva hotet inte mot folket utan mot systemet  utgörs av de högkyrkliga.Det är inte så konstigt. Kyrkan har alltid haft större problem med dem som tror för mycket än dem som tror för lite. Och i 60 år har fiendebilden av somliga svenskkyrkliga varit manifest och generöst distribuerats till en häpen allmoge. Det är skamligt. Men på denna skamliga grund har somliga kunnat klättra sig upp till positioner. De sitter där i trygghet bara så länge folk inte 1) förstår hur det egentligen är, 2) börjar förklara för andra hur det egentligen är och 3) protestera.

Varför ska halvfigurerna få härja fritt? Uppbragtheten har tagit mig i sitt våld, känner jag. Det är för att jag tycker illa om översitteri och bristande generositet. Mycket ska egentligen kunna rymmas i det kyrkliga. Trädet som växer och blir större än alla andra träd fast fröet var så litet, mindre än alla frön, ska kunna rymma alla himmelens fåglar. Det säger jag inte om allsköns läror men jag säger det om den inklusivitet som skulle vara Kyrkans exklusiva priviiegium att gestalta.

Till det idiotiska hör förstås att den ena gudstjänstboken som används söndagen innan blir förbjuden söndagen efter. Hur v ar det när 1942 års mässbok kom? Att detta inte var läget på 1500-talet vet vi. Där firades mässan på övligt sätt så länge mässboken höll ihop. Och jag har, upprepas, varit med om högmässor i Ormesberga kyrka efter år 2000 som sjöngs efter text och melodi från 1942 fast vi hade ny handbok sedan en halv generation tillbaka. Sug på den! Eller ring docenten Pahlmblad!

Nu återstår bara att vänta på Artos produkt. Inte ett Missale men en Mässbok. Ordnung muss sein.
http://www.artos.se/bocker/massbok

Biskoparna har förlorat. Se dem som de verkligen är. För de ska väl inte indexera en mässbok? Men glöm inte att tycka lite synd om dem. Jag säger inte att de ska klassificeras så som Horace Engdahl klassificerades av Kjell Espmark dock. Vad sa Espmark? "Det finns ingen heder kvar i den mannen." Så långt kan man inte gå när det handlar om biskoparna för vi måste följa Den Store Rorsmannens ord: Utan undersökning ingen rätt att tala. Utan undersökning fattade biskopar och kyrkostyrelse sitt förbudsbeslut. Det säger allt om det beslutets tyngd.

I går gick jag nästan på det. "Färre lämnade kyrkan under mars månad". Det verkade konstigt, tänkte jag. Men det var faktiskt 346 färre än i mars månad förra året. I år 6035 och föra året 6381. Hade jämförelsen gjorts med år 2016 var utträdessiffran högre nu. Då var den 2876. Men hur väljer man att presentera statistik? Förklara det för mig. Finns det ingen heder kvar i statistikerna heller?

Finns det inget som muntrar upp? Jag har beslutat att vara en påsklevnadsman under hela påsktiden. 50 fina dagar. Den som är en påsklevnadsman är ingen renlevnadsman, det lämnar jag åt mina vänner samerna. Detta faktum kan förklara att jag närmast blev rörd när jag i går läste Stillsam om kyrkohandbok mm.
http://stillsam.blogspot.se

42 kommentarer:

  1. Jag fick precis veta att komminister Fredrik Norberg, Viby församling i Strängnäs stift, står på riksdagslistan för det främlingsfientliga partiet Alternativ för Sverige, som förespråkar en omfattande folkfördrivning från Sverige.
    Det ska bli mycket intressant att se hur hovnarren i Strängnäs hanterar detta. FN lär också vara medlem i SSB, den högkyrkliga organisation som anordnar den årliga birettakarnevalen i Vadstena, och jag undrar också hur de ska agera?

    Prelaten Norberg fjantar runt på vissa traditionalistiska katolska forum och lär ha antytt att han ska bli katolsk präst, vilket förefaller otroligt med den politiska färg han nu bekänner.

    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. När SD länge framställts som dödsknarkarnazister, vad skall man säga om AFD? Kan det vara så, att om man är oppositionellt lagd, dras man av omständigheterna lätt in i vidare ytterligheter? Och har SD:s utrensningar nu börjat ge effekt, så att partiet snarast är ett återuppståndet 80-tals-S, modell Ingvar Carlsson? Den mera dubiösa anhängarskaran i SD gör strömhopp från 8-klövern, som övriga riksdagspartier nu kallas. AFS tycks dessutom attrahera en ungdomlig, välutbildad elit. Intressant utveckling! Ett Österrike i vardande?

      Frågan blir, om präster ö h t bör stå på politiska listor. Vare sig det enskilda omdömet är gott eller inte. KK tillåter inte sådant vad jag vet. Kanske en klok princip? /smun

      Radera
    2. AfS är betydligt mer främlingsfientligt än österrikiska FPÖ, som inte vill genomföra repatrieringar av de som fått uppehållstillstånd eller medborgarskap i Österrike. AfS förordar t.o.m. avtal med "tredje land", dvs att utvisa människor till ett land dit de saknar anknytningar, vilket i viss mån liknar NSDAP:s initiala idé om att deportera Europas judar till Madagaskar.

      Antony

      Radera
    3. Det är helt korrekt att Katolska kyrkan förbjuder sina präster att vara partipolitiskt aktiva och sitta i sekulära beslutande församlingar, Canon 285.

      Antony

      Radera
    4. Jag tror att smun är inne på något väsentligt. En präst ska vara allas präst och bör därför hålla inne med sin egen politiska övertygelse. Lite som kungen.

      Radera
    5. Jag tror inte att det är obekant för någon här att SvK har varit politiserad av socialdemokrater och andra i åtminstone ett halvt århundrade. Ingen har höjt på ögonbrynen, om något så har insatserna höjts.

      Så kommer en person och säger, att istället för att ge bort vårt land och välfärd, fixa minareter och annat, så skall vi hålla samhällskontraktet och ge trygghet och välfärd till alla medborgare. Andra länder har samma ansvar gentemot sina landsmän. Jag ser inte problemet.

      Men i samma stund som den här fina "politiska kyrkan" slutar vara 100% socialistisk, så är det plötsligt fult att vara politiker. Hur ska man ha det?

      Det är lite som det här snacket om hur fint det är med demokrati. Men så snart det dyker upp ett parti som man själv ogillar, är det inte fint längre utan fult. Jag hejar på Fredrik, all heder åt honom.

      Om traditionalistiska katoliker Antony, de är nästan alltid nationalister. Vad är problemet? Var inte elak mot Fredrik, och om du är ledsen över det så kanske du kan hitta någon socialistisk folkutbytarpamflett hos din papa som kan få dig på bättre humör. Har du ens läst vad Aquino säger om invandring?

      Radera
    6. Är detta Uppsalatjafs? Bevis på att det inte bara är biskopar som kan vara slashasar?
      Om det skulle vara den gamle Anthony som skriver detta är det obegripligt att det sluppit genom filtret. Vad har det med bloggen att göra? Det verkar mera vara en diskussion för romerska forum.
      A förfaller till samma anmälningselände som han hånat andra för? Sedan när anmäls präster för vilka mer eller mindre radikala nomineringar de ställer upp på?
      Klaga på men försök åtminstone att hitta någon anknytning till aktuell blogg. an

      Radera
    7. Elisabeth och smun,

      -Nej, varför skall en präst inte få kandidera till riksdags- och fullmäktigeplats? Där behöver vi verkligen präster. Riksdagshistorien berättar ju också om kända och uppmärksammade prästgestalter som Mårten Werner, M, Sven Hector, VPK - för att nämna ett par profiler i vårt lands högsta beslutande församling. Och vi hade en känd pingstvän vid namn Filip Fridolfson, också M, om vilken det skojade att han tog mått på sin samtalspartner, eftersom hans yrke var begravningsentreprenörens.

      Såvisst bör präster och kyrkfolk kandidera på politiska listor. Naturligtvis under förutsättning att de har en tilltalande politisk helhetssyn, som bygger på en demokratisk och anständig ideologi.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    8. BOD,
      det är klart att präster FÅR kandidera. Frågan är om de BÖR.

      Radera
  2. Hmm. Du kan ha en poäng ang. polisanmälan och kyrkohandboken. Är förvisso ingen jurist men hittade detta

    http://www.lawline.se/answers/1519
    "Väckande av talan vid upphovsrättsintrång"

    "Uppsåtliga eller grovt oaktsamma intrång i upphovsrätten är enligt 53 § upphovsrättslagen, se http://www.lagen.nu/1960:729, straffbara. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Upphovsrättshavaren har också enligt 54 § rätt till ersättning för den skada denne har åsamkats. Denna ersättning ska även utgå om utnyttjandet inte är straffbart.

    Åtal får enligt 59 § 1 st. väckas av åklagare efter begäran av målsägare eller om åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Du, som målsägande, har därmed ingen rätt att föra talan mot intrångsgöraren. Om du vill få talan väckt vänder du dig alltså till polisen eller åklagaren. Polisen kommer då tillsammans med åklagaren att inleda en undersökning. Finner åklagaren att förutsättningarna finns för att väcka åtal kommer denne att göra det. På din begäran ska då även talan om ersättning tas upp i samma mål.

    Om åklagaren väljer att inte lämna in en stämningsansökan till rätten har du fortfarande möjlighet att kräva ersättning. Denna process kommer dock inte att föras av en åklagare. Då får du vända dig till en advokat istället. Det blir då nämligen en s.k. civilrättslig tvist. Advokaten kommer då att lämna in stämningsansökan till rätten och denne kommer även att föra din talan. Du kan även vända dig till en advokat direkt om du bara vill kräva ersättning. Ingenting hindrar emellertid då att en åklagare självmant väcker talan om denne finner att förutsättningarna för straff är uppfyllda."

    Beror på om man kan få åklagaren intresserad av att driva det som brottsmål, alltså. Om inte kan upphovsrättsinnehavarna, men bara de, väcka civilrättslig process. Gissningsvis eftersom förloraren i civilrättslig process måste betala den andres rättegångskostnader. Men inte om åklagaren tar upp det som brottsmål, väl. Vad avgör huruvida hen blir intresserad av det? Vet ej. Ska upphovsrättsbrottet vara tillräckligt grovt, eller vad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på den omfattande upplagan och "räckvidden" (6 miljoner medlemmar) bör det rimligtvis bli ett brottmål om handboken distribueras under nuvarande omständigheter.

      Radera
    2. Jag tror inte de aspekterna är så relevanta här? Det som gäller enligt Lawline är uppsåtet. Sen är man förstås ändå intresserad av hur stor upplagan är.

      Vad gäller för den delen rätten att framföra ett verk? Det handlar ju inte bara om boken utan om en himla massa uppföranden i gudstjänster. Möjligen är där ett undantag att upphovsrätt i så fall inte gäller, eller åtminstone att det gäller specialregler? Jag har hört glunkas nåt men vet inte.

      Jag lade en text på egen blogg
      https://rebellasandra.wordpress.com/2018/04/11/kyrkohandboken-som-upphovsrattsligt-brottmal/
      men ni som läser här behöver väl eg. inte läsa där. Denna summering räcker nog: Upphovsrättsinnehavarna kan lugnt anmäla till polis eller åklagare utan att riskera att behöva pröjsa Svenska kyrkans rättegångskostnader. Det är bara att, om åklagaren inte skulle vilja väcka åtal, avstå från att starta civilrättslig process.

      Radera
  3. Är inte beslutet att förbjuda Artos att utge ett missale typiskt för en administration som tror sig ha all makt? Man har knappast något skäl för sitt beslut, men räknar med att Artos, eller någon annan, inte vågar trotsa det. Och skulle de göra det så har man ju gott om pengar att driva domstolsprocess i frågan. En sådan skulle bli alltför kostsam för Artos att riskera, för det är ju inte säkert att den dom, som kan förväntas ge Artos rätt, också innefattar att motparten skall betala kostnaderna.

    Repression har nått sitt önskade mål, när det räcker att hota. Då behöver man inte smutsa sin händer med orättfärdiga gärningar, eftersom undersåtarna inte vågar sig på något som makthavarna kan tänkas ogilla.

    Då intar många den förståeliga, och på sitt sätt hedervärda hållningen att anpassa sig. Det är också en tecken på fullbordad repression – tanken att revolution är meningslös.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Führerin Jackeléns härskarteknik verkar vara präglad av hot och repressioner, undrar vilken kultur som påverkat hennes "ledarstil"?!

      Radera
    2. Jag tycker ni har et tproblem i detta, att Mässboken i viss mån legitimerar det som inte kan legitimeras, nämligen en kyrkohandbok var syfte är att riva ner tron och sv. kyrkan. Ni lägger er platta! Varför????

      Radera
    3. Mikael, vem lägger sig platt?
      Några av oss har stått på barrikaderna i åratal. Nu känner i alla fall en av dessa (dvs jag) att en organisation med sådan människosyn som här uppenbaras, är inte ens värd fortsatt kamp. Det är bara att lyfta på hattenninför Herrens outgrundliga vägar. Anden blåser vart den vill...

      Radera
  4. Tja, detta med slashasar och annat.

    Att många, flertalet nu sittande biskopar inte är "rätta lärare" det kan väl endast en BOD och hans gelikar av oklara anledningar förneka. Inte kan det vara så enkelt som bristande förmåga att jämföra den "officiella läran" såsom den hävdas vara i t ex KO med hur den utvecklas av flertalet biskopar där svammel och oklarheter blandas med ren heresi?

    Några nu sittande biskopar kan måhända inte anklagas för just detta -de väljer det enkla-att tiga och därmed förhoppningsvis ur deras position inte stöta sig med någon -framförallt inte deras "gynnare" dvs politrukerna som oftast och mot kyrkfolkets vilja trumfat igenom deras val till "biskop".

    Själva begreppet slashas används ju om personer man ser som odugliga och slöa i det de företar sig eller som oftast(?) aldrig kommer igång med och i vart fall inte fullföljer till glädje eller bara(?) nytta för någon.

    Utvidgar vi kretsen av slashasar till inte bara gällande nu sittande biskopar utan till prelaterna överhuvudtaget så visst finns det fog för att ifrågasätta viljan och kompetensen hos många av dem eller handlar det bara om slöhet?

    Folkbokföringen har staten tagit över. Det var annars ett vanligt argument när prästen indignerat talade om att han minsann gjorde mer än höll söndaglig mässa.

    Väl, idag har han/hon inget med folkbokföringen att göra och med den söndagliga mässan är det dåligt ställt. I min ungdom hade en "vanlig" präst två söndagliga mässor ofta även tre. Idag får man vara glad om prästen klarar av tre söndagliga mässor under en månad ofta känner sig han/hon utbränd och kräver inhopp av en pensionerad vikarie.

    Kyrkor läggs mer eller mindre ner. En församling har kanske fyra kyrkor. Mässorna arrangeras då så att det förhoppningsvis hålls en mässa i en av dessa varje söndag. Det gäller att hälla reda på vilken som är "aktuell".(En bekant till mig men boende i en annan församling bor bara några hundra meter från en vacker kyrka . Där har inte hållits mässa en enda gång under den tid han bott där däremot en del evanemang).

    Rent krasst. Politrukerna talar om prästbrist. Sanningen är att det i SVeKs historia aldrig funnits så många anställda "präster" samtidigt som det aldrig funnits så få kyrkor som hållit mässa som nu.

    Man kan fråga sig, vilka nya arbetsuppgifter har tillkommit och som är av sådan dignitet att själva kärnverksamheten försummas. Den gamla ursäkten-folkbokföringen har ju som sagt försvunnit och som även sagts / skrivits- då hölls fler mässor med långt färre präster.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dubbla antalet präster gör halva jobbet idag och får dubbla lönen för det. Och folkbokföringen försvann för mer än 30 år sen ...

      PP

      Radera
    2. På en middag härförleden i hufvudstaden berättade jag vad Svkys prelater tjänar, varpå två av tre som var medlemmar i Svky (högavlönade sådana) bestämde sig för att lämna det sjunkande skeppet. Om kvällspressen skulle köra en kampanj på temat blev det säkert mångdubbelt utträde än dagens 100.000 per år!

      Antony

      Radera
    3. Mången präst idag längtar säkert åter efter den tiden. Modet idag är att sprida tanken att måndag-fredag är arbetsdagar, förslagsvis kontorsarbetstid typ 8-5, medan lördagar och söndagar ses som obekväm tid. Läget är alltså det att mången präst tillbringar en massa tid med att göra inget, men på rätt ställe, medan mycket av det egentliga församligsarbetet sker på tillfällen som enligt löneutbetalaren är fritid. Resultatet blir att mindre händer, men risken att präster p g a det dubbla arbetet blir utarbetade och sjuka. Antingen det eller att de med liv och lust blir kontorsarbetare som någon gång gör ett sällsynt besök i kyrkan och dukar nattvardsbordet som om man knappt visste vad det var.
      Överdrivet? Ja, men tyvärr inte så mycket.

      86:an

      Radera
  5. Vad åsyftas med den upprepade kritiken?

    -En ny dag - och ny kritik mot handbokens handläggare, om ordet tillåts.

    Jag kan icke räkna dem alla. Dvs alla nedgörande och alltigenom kritiska, sarkastiska och ironiska anmärkningar mot tillkomstprocessen.
    Nu undrar jag, tydligt och klart, detta:

    -Vad syftar den återkommande, nästan dagligen synliga kritiken till? Varför slår bloggaren på larmtrummorna i text efter text? Boken är ju i praktiken klar, boken skall - enligt samstämmiga uppgifter, distribueras inom kort, boken är antagen av en bred KM-majoritet.

    Jag utgår ifrån att detta är kända fakta för bloggaren. Så vilken är hans avsikt? Ty en sådan finns naturligtvis bakom hans osannolikt omfångsrika kvantitativa i saken kritiska textproduktion.

    BENGT OLOF DIKE

    PS rörande signaturen HH:s karakteristik.

    Han kallar frekvent Svenska kyrkans förtroendevalda "gelikar". BOD och hans "gelikar".
    Vad menas egentligen? Skulle han kalla en busschaufför eller tågförare - de som sitter i förarhytten - för "föraren NN och hans gelikar"? DS.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har Dike aldrig hört talas om opposition?

      Radera
    2. Självfallet!

      -Absolut har jag det. Inte minst högkyrklig opposition. Den brukar vara lika konstant som den är dömd att förbli just opposition.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Förutom när vi bygger levande församlingar, förstås eller skriver kyrkoanalyser i artiklar och böcker och bakom kulisserna löser samtida kyrkoproblem. Eller när vi rör oss i det ekumeniska och känns igen som helt normala präster med en helt normal spiritualitet för församlingsbruk.

      Radera
    4. Opposition är överflödig efter att majoriteten fattat beslut.
      Speciellt efter kyrkomötets beslut 1957 varvid oppositione satte sig på avbytarbänken. Eller minns jag möjligen fel i det fallet?

      Radera
    5. Peter T - Skeendet vid ämbetsreformen 1957/58 var - såvitt jag minns (jag var tonåring) - renodlat och ganska brutalt sekulärpolitiskt. När det första beslutet (vid ett ordinarie kyrkomöte) inte avlöpte enligt regeringspartiets (och även en del andras) önskan, utlystes snabbt ett extra kyrkomöte, och inför detta bedrevs en intensiv sekulärpolitisk propaganda i syfte att få fram "rätt" svar. Ett typiskt maktfullkomligt övergrepp, således. Men man kan ju spekulera i vad en mindre brutal process (t.ex. att bara avvakta och återkomma med förslaget vid nästa ordinarie kyrkomöte några år senare) skulle ha lett till. Min gissning är att SvK ändå till sist hade givit vika inför det sekulärpolitiska trycket. Möjligen hade man kunnat uppnå bättre och mer långsiktiga villkor för minoriteten. Undras om inte anglikanerna hittade en sådan "mindre konfrontativ" modell./Paul

      Radera
  6. Just nu sitter jag och och tittar på de kyrkliga handlingarna. Vigselgudstjänsten kräver handboksbrott (eller kammarkollegiekorrespondens). Enligt detta är människan nog inte skapad till man och kvinna, äktenskapet varken instiftat av Gud eller välsignat i sig. Istället förväntas prästen lova att detta äktenskap (kommer att) välsignas! Det är inte instiftat till samhällets bestånd utan paret uppmanas istället att bidra till ett gott samhälle!

    "Att ingå äktenskap är att säga ja till varandra,
    till kärleken som gåva och uppgift,
    och att tillsammans bidra till ett gott samhälle."

    Den gud som främst anropas är "Kärlekens Gud". Antagligen åsyftas Amor, men jag är lite osäker därvidlag.

    Inför frågan hur vi ska fira den nya kyrkohandboken känner jag mig obekväm, men kanske kunde jag svara:
    - jag reflekterar över Mark 13:14
    - jag funderar över hur en gammaltestamentlig profet hade tolkat det osedvanligt kalla och ofruktbara vårvädret som råder i väntan på den nya kyrkohandbokens anammande.
    - jag ber för de oskyldiga bönder och andra som drabbas av straffet för vår synd. (om dessa profeters tolkning är rätt, vilket jag alltså befarar)
    - Vi firar i år pingst med askonsdagsmässa (vilket kanske kommer att förvåna dem som inbjudits att fira 50-års konfirmadjubileum lika mycket som de som förliden askonsdag i sin kyrka fann en mässa i kärlekens och förälskelsens tecken!)
    Askonsdagsmässan har jag dock inte diskuterat med arbetslaget ännu, och skam till sägandes har jag inte ens kollationerat huruvida (anständig) sådan alls finns i föreliggande handbok, varför denna plan kanske kommer att grusas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hedonistvigslarna i Svky (det må vara seriemonogami, sodomiförhållanden eller både och) firas väl i enlighet med en Eroskult?!

      Antony

      Radera
    2. Eros och Amor går väl rätt bra ihop.

      Radera
  7. BOD,

    Du kanske borde grunna över begreppet "gelikar"? Då kanske du slapp tjafsa dumheter.

    Skriver jag t ex BOD och hans gelikar så avses självklart alla de som agerar och argumenterar som han,dvs hr BOD. Det betyder inte nödvändigtvis samtliga "förtroendevala". Där finns faktiskt en del som gör sitt bästa i kristlig anda för att bevara det som en gång var ett SvK. Personer som inte bara söker arvoden och makt utan verkligen kämpar för att inom landet bibehålla en Kristi Kyrka och inte något PK-anpassat rotary som fof fungerar som försörjningsinrättning för politruker.

    //HH

    SvaraRadera
  8. Kyrie eleison! Herre, förbarma dig!
    Christe eleison! Kriste, förbarma dig!
    Kyrie eleison! Herre, förbarma dig!

    Just som BloggarDag skriver: Gud hjälpe Svenska kyrkan! För en tid sedan sade en präst i Kyrkans Tidning att frågan om frälsning inte är så viktig längre. Inte det? Det är ju det som alla dessa frågor kring kyrkan och teologin till syvende och sist bottnar i, välan?

    Kyrie eleison!

    Ung präststuderande

    SvaraRadera
  9. Jag har samma erfarenhet som Dag vad gäller 1942 års mässbok. Min företrädares företrädares företrädare som kyrkoherde i Sexdrega, prosten Lars-Olof Johansson, använde så vitt jag vet hela sin tjänstetid (han gick i pension 2002) Sursum corda och prefation i enlighet med denna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men halledudane då!

      /John

      Radera
  10. Polisanmälan tycks inte poppis i vare sig Akademien eller SvK. Men charmiga gossar är visst desto mer poppis:
    https://www.facebook.com/tino.sanandaji/posts/10155560063093231

    /Clemmentz

    SvaraRadera
  11. Om Artos bara kommer överens med dem som äger den ideella upphovsrätten, så kan de väl trycka vilken text som helst?
    Det borde väl gå att kontrollera om SvK har copyright, för det är väl inte automatisk så bara för att de säger sig ha det?
    Biskopsmötets beslut i sammanhanget är vanvettigt då det i praktiken blir ett förbud mot gudstjänstutveckling.
    Den nya handboken blir alltså liturgins eviga höjdpunkt för all framtid.
    Hur denna framtid ser ut avseende statistik på gudstjänstfirande och medlemsutveckling får åtminstone inte mig att sjunga Laudamus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med västeråsstiftsperspektiv tror jag faktiskt att åtminstone en del biskopar är mer bekymrade över den vildvuxna floran av hemsnickerier med tveksam dogmatisk och liturgisk halt, än sådant som firas enligt Artos e.d, och tror att krav på strikt handboksefterlevnad för alla kan räta upp den ganska vildvuxna gudstjänstfloran. Ger man dispens för ena sidan måste man behandla de andra lika. När jag var ung präst för ett par decennier sedan var biskopens hållning till oss yngre präster: "Gör som ni vill, bara jag slipper veta." Då denne vår tillitsfulle biskop fick verka i stiftet i 20 år hann det bli en smula yvigt här och var. Hade vi haft en stark läronorm och en utbredd djup liturgisk förståelse hade det kanske fungerat, men att nu kompensera svag lärogemenskap med krav på rigid handboksefterlevnad kommer nog inte vara särskilt fruktbart ur något perspektiv. (Och vår stiftsstad ligger förvisso mycket perifert - fast själv har jag faktiskt varit där flera gånger, bland annat när jag prästvigdes för 25 år sedan!) Prästerna häromkring torde fortsätta att knåpa som tillförne. Och vår biskops fokus på grundläggande och oinlindad kristen förkunnelse och undervisning är en mycket mer fruktbar väg framåt än påtvingat tuggande av konstlösa, tvetydiga eller moralistiska teser i gudstjänsterna.

      Radera
    2. Peter T. Det SvK hävdar sig ha upphovsrätt på är inte varenda bön i boken utan själva sammanställningen - jämför med om du skulle göra ett urval av svensk poesi från 1900-talet. Du måste fråga alla upphovsrättshavarna om lov, förstås. Själva urvalet anses dock också ha verkshöjd - det skulle ju inte bli likadant om någon annan gjorde det - och ingen annan får trycka din sammanställning utan ditt medgivande, ej heller en bearbetad version av den.

      Radera
  12. Svenska kyrkan är ju politiskt styrd så på ett sätt vore der väl bra om endast präster och biskopar stod på listorna..men att stå på riksdagslistan för AFS torde inte hjälpa prästkarriären.

    Jonas M

    SvaraRadera
  13. Påstå inte detta, Jonas M!

    -Jonas M påstår (ånyo) att Svenska kyrkan är politiskt styrd.

    Nej, nej och åter nej, Jonas! Kyrkan har KO som "grundlag". Där markeras kyrkans tro och uppgifter. Ingenstans i KO ser Du en rad om att politiska partier skall ge sina synpunkter eller att de skall ha vetorätt över kyrkans beslut.

    Ditt påstående är därför lika felaktigt som det vore att spänna kärran framför hästen och säga att den styr ekipaget.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och aldrig har någon partistyrelse fastslagit ett kyrkopolitiskt manifest inför kyrkovalet.
      En lögn är en lögn oavsett hur många gånger den upprepas. Undrar om BOD ser i föredöme i minister Goebbels?

      Radera
  14. BOD, vet du vad en grundlag är överhuvudtaget? Verkar inte så.

    Jonas M

    SvaraRadera
  15. BOD,

    att något inte är explicit uttryckt säger inte mycket. Vad gäller "vetorätten" så finns den ju redan. Samla 75 % av rösterna och politrukerna kan införa precis vad som helst.

    Det är det formella kravet som antagligen vid "behov" kan ändras till enkel majoritet. Behovet är knappast akut eftersom politrukerna mha sina anpasslingar och ett skämt, dåligt sådant förvisso till läronämnd där man tom medger att man där går emot skriften men ändock efter politrukiska påtryckningar släppt igenom dekretet.

    Du talar om KO som om det vore bibeln. Ett KO som i sin tillämpning alltså innebär att enda kravet för att bestämma i KM är att man är medlem(?). Om man sedan är uttalad ateist, anhängare av annan religion, gnostiker eller bara "namnkristen" med ingen eller högst rudimentär kunskap om vad kristen tro och lära innebär och utan minsta respekt för trosbekännelsen och dess ord där bl.a talas om en helig, allmännelig och apostolisk kyrka.

    Man lystrar enbart till ordet "allmännelig" och låtsas tro att det inte "bara" innebär att alla är välkomna utan att det också innebär att alla nu skall få bestämma vad som är Kyrkans tro och lära.

    Det apostoliska däremot struntar man helt i. (Den moderna människan vet ju mycket bättre om vad som är rätt och fel. Dvs vad som är i enlighet med tidsandan och PK att agera för.

    //HH

    SvaraRadera