onsdag 25 april 2018

Modéus II blir världslig

Bloggardag fortsätter – idog som alltid – sitt studium av ämbetsberättelsen.
https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/sagt-och-skrivet-av-biskopen   

Modéus II har kommit fram till att det är "viktigt att vara på sin vakt mot all ensidighet". Vän av ordning undrar då om någon präst eller diakon skulle hävda motsatsen? Ligger inte svaret i definitionen av begreppet "ensidighet" – och då är man emot.

Det skulle dock kanske kunna vara någon som ensidigt säger att Jesus är Herren. Eller någon undrande som anför Efesierbrevet där en är Herren och en är tron och allt det där enahanda. Nog är detta på sitt sätt apostoliskt ensidigt. Och det är precis sådan en sanning kan se ut. Finns det alltså en ensidighet vi inte ska vara på vår vakt emot eftersom den är sann?

Vad gör vi förresten om någon stimulerad av ämbetsberättelsen drar slutsatsen att han eller hon på vakt mot all ensidighet då och då tycker att bilkörning på vänster sida är ett sätt att stå den ensidighet som högertrafik innebär emot? Frågorna anmäler sig till tjänstgöring.

Modéus II manar till särskild vaksamhet "så att inte åsiktskorridoren smalnar".
Åsiktskorridoren är nog per definition smal, det är därför den är korridor och inte till exempel vestibul. "Åsiktskorridor" markerar ett annat förhållningssätt än det som präglar det öppna samtalet på torget, där demokrati utövas och sakfrågor om de olika budskapen ventileras (Apg 17) Varför pläderar då Modéus II för en "åsiktskorridor" – som alltså inte bör bli smalare än den är idag? Varför går han inte till strids för det öppna torget och mot alla korridorer? Varför säger han inte att torget, agoran, är idealet för ett demokratiskt samtal? Slutsatsen han slår fast är dock att det inte är farligt att tycka olika. Håll denna sats i minne, för det är en sanning som skulle kunna komma att visa sig användbar.

Så talar Modéus II klarspråk: "Jag delar inte kritiken att Svenska kyrkan lider brist på teologisk skärpa."
Detta är också ett överraskande tal.
Kritiken handlar sannolikt inte om skärpa så mycket som att det lärs ut sådant som är skräp, givet att Bibel och bekännelse ska vara norm. Vid disputationen påpekade opponenten att "teologisk kan betyda lite vad som helst" och menade att Modéus II använde ett oprecist begrepp i sin avhandling. Denna oprecisa och något pretentiösa hållning sitter i. Detta sagt vill Modéus II mana de religionsvetenskapligt utbildade lönearbetarna att hjälpa varandra med det teologiska självförtroendet. Det teologiska uppdraget är att tolka tro och liv, heter det. Tre saker behöver prästen för detta: gott om tid, sammanhang för respons och upptrampade stigar till de tysta gläntor där själen förnimmer det gudomliga. Den vanliga prästerliga erfarenheten är annars att tiden inte riktigt räcker till... Och några skulle kanske främst säga att deras uppgift är bibeltolkning, inte att tolka tro och liv, för det kan faktiskt var och en som på söndagen går från altarrunden göra själv. Att tolka tro och liv  är vad lärjungelivet går ut på.

Modéus II återvänder till samhället efter denna utflykt till det som uppenbart varit gläntor: "En ofta hörd åsikt är att Svenska kyrkan ska låta bli samhällsfrågorna."
Det är inte antagligt att präster och diakoner i Växjö stifttänker så, men några menar att det finns en risk när kyrkosystemet används för politisk aktivism och ser en fara att det statsbärande partiet vill använda Svenska kyrkan just så. Denna fara ser inte Modéus II. Förhållandet förklaras enklast (Occams rakkniv!) av att han är systemimmanent. Vi ska inte "låsa om oss i ovärdigt navelskåderi", heter det. Den uppmärksamme lyssnaren/läsaren  försvann ut i tankens oändliga universum och frågade sig: Finns det alltså ett värdigt navelskåderi? Vore det inte illasinnat skulle det förstås frågas vem/vilka i stiftet Modéus II åsyftar. Vilka är de inlåsta navelskådare som ägnar sig åt detta ovärdiga och som han identifierar?

När Modéus II talat om allt detta redovisar han "viss oro". Ordet var "viss oro". "Viss." Han ser "att kyrkans engagemang i samhällsfrågor ibland saknar kontakt med teologin." Opponenten hade återkommit, men kanske lugnat sig, för talaren säger, att vi inte får bli "en aktivist-kyrka" och att "reträtten är lika viktig som debatten". Blev vi så mycket klokare? Skulle en erfaren själasörjare kunna mena, att det är en skötesynd (en sådan vi har i knäet och månar om) att använda vackra ord med oklar innebörd?

Att avstå från orden är ibland den klokaste strategin", heter det när Modéus II blir värdslig. Strategin för vad? Utövande av makt?  Svaga chefers älsklingsreplik, när de är svarslösa, lyder ju "Jag hör vad du säger." Så fyller han på: "Kyrkan ska visa vägen till de tysta gläntorna." Då kan åhörarna lugnt andas ut, Modéus II tar emellertid ny sats och hävdar att "vi ska säga det som är sant. Vi ska ge ord åt det vi ser. Vi ska ta ställning också när det känns obekvämt och när vi själva är rädda." Minns detta inför den fortsatta läsningen och inför tjänsten i Växjö stift och eventuella domkapitelsanmälningar.

Integrationkraften "som ligger naturligt i kyrkans DNA" ska inte underskattas. "Glöm aldrig att försoning är vårt ärende. Inte minst viktigt är detta för oss i vignuingstjänsten." Minns också detta inför vad som komma skall. Inte minst när nu en politisk majoritet kör över Lagrådet och detta knappast kan sluta lyckligt. Den gamla insikten lyder: "Den som ska äta gröt ur samma grötfat som en centerpartist tar med sig sleven med långa skaftet."Modéus-pojkarna har en centerpartist till fader.

Modéus II ger ett enda konkret underbetyg. När församlingar börjat ta avgift för icke-kyrkotillhöriga vid barngruppens samlingar är detta fel väg att gå. Det sägs rent ut: "Det är fel väg att gå." Så föll hans ord. Några smålänningar torde då fundera över att de ska betala det som andra slipper och ändå få ut precis detsamma. "You get what you don't pay"-programmet kan knappast visa sig lyckosamt. Men Modéus Ii sa vad som var fel, inte hur ett verkligt problem ska lösas. Köpte präster och diakoner verkligen detta så blir Bloggardag orolig.

Nu går jag för dagen inte vidare. Tydligen behövs ett klargörande att Modéus II verkligen ville (önskade, längtade efter, avsåg, eftertraktade, hoppades på) att hans ämbetsberättelse skulle bli läst och funderad över. Bloggardag gör honom alltså glad och har gjort så i tre dagar nu, något annat kan inte tänkas. Men detta välgörande får nog fortsätta i morgon också.

25 kommentarer:

  1. Barnverksamhet går tydligen att gå utan att betala för Det, men inte begravningar?
    Vill SvK vara en förrättningskyrka för massorna bör den nog fundera på om det är massorna som ska betala.
    För om det bara är oro för den egna begravningen som hindrar ett utträde, så kan man säkert lägga pengar motsvarande kyrkoavgiften på hög och arvodera (frilansande?) präster etc för själva begravningsritualet.
    Som jag förstår det kan väl SvK inte hindra icke-medlemmar från att köpa en gravplats? Eller ska redan köpt gravplats tvångsförsäljas vid utträde?
    Nu kommer någon säkerligen att påstå att man ska vara medlem för att utnyttja sin rätt att rösta och därmed påverka. Men en vanlig medlem har långt mindre möjlighet att påverka SvK än vilken muslim som helst den partistyrelse som fastställer det kyrkopolitiker programmet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På alla de orter där Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten är den skyldig att tillhandahålla gravplats för alla. Det (och lite annat) finansieras via begravningsavgiften.

      Radera
    2. Lyckligtvis är sekulärpolitiska partiprogram rätt avlägsna i många församlingar, men vad gäller gravplats så kan de numera vare sig köpas, säljas eller reserveras. Genom att man betalar begravningsavgift har man rätt till gravplats inom det förvaltningsområde (församling eller flerförsamlingspastorat eller Stockholms eller Tranås kommun) där man bor; ofta finns också möjlighet att få gravplats någon annanstans.

      Radera
  2. Det är alldeles utmärkt att BloggarDag orkar läsa slikt struntprat (snömos går också bra) och låter oss ta del av detta. Själv skulle jag av hälsoskäl (blodtrycket) aldrig klara av att ta mig igenom drapan. Det är till och med så illa att jag måste läsa bloggposten i småportioner. Arma Svenska kyrka med sådana biskopar. Det är inte utan att man ställer sig frågan om en blind kan leda en blind. Nej, det går förstås inte, blir svaret. Både slika biskopar och Svenska kyrkan faller i gropen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dömen icke, Elisabeth, på det att Du själv icke må bliva dömd!

      En dom mot hela biskopskollektivet, utfärdar Elisabeth utan att darra på knytblusens armar.
      Varpå kyrkan beklagas med drastiska ord för att ha dem som stiftschefer.

      Även påföljande fortsättning är mig fullständigt främmande för att komma från henne: biskoparna och kyrkan faller, är hennes slutgiltiga dom!

      Nå, än har detta som bekant inte skett, även om hon - klokt nog i eländestexten - ej har satt något tidsperspektiv på pränt vad gäller de definitiva fallet.

      Här läser vi alltså återigen en text, som blott synes vara baserad på känslostyrd upprördhet och förutfattade meningar. Något som helst sakligt underlag för utfallet och slutfallet finns inte.

      Inlägget är därtill totalt i avsaknad av omtanke om Svenska kyrkan och uttryckt vilja till konstruktiv kritik mot fel och brister.

      -Nej, här är det spetsklackarnas hårdhet på kyrkan som signaleras. Utan pardon skall kyrkan förtalas, förnedras, förtrampas!
      -Stampa, sparka, döm ut Svenska kyrkan och dess odugliga biskopar!

      Uppriktigt skrivet förstår jag inte, att Elisabeth vill nedlåta sig till och låta sig personifieras av slik text. Vad har egentligen fått henne att frossa i direkt uttryckt hat mot vår älskade och demokratiska kyrka?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Svenska kyrkan faller i rasande fart bort från den kristna kyrkan. Det pågår nu. Det är bara det att du inte ser det.

      Och, allvarligt, vad brukar Svenska kyrkan göra med konstruktiv kritik? Jo, spotta på den som framför den. Men du, Bengt Olof, kan väl ge oss ett exempel på hur en konstruktiv kritik skulle kunna se ut.

      Och hat?! Nej, jag känner inget hat gentemot Svenska kyrkan; den sörjer jag bara och hoppas och ber för att den ännu en gång ska bli en del av Kristi kyrka.

      Radera
  3. Bloggardag i högform genomför ett veritabelt karaktärsmord på den intellektuellt klene och självgode MTD-stiftchefen Modéus II. Det är nästan plågsam läsning om den inte var så klockrent träffande och välförtjänt för "offret"!

    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ånej. Alls icke intellektuellt klen. Tvärtom med klar och realistisk blick för vad som tarvas för att i dagens situation rädda både apparaten Svenska Kyrkan och det egna självförverkligandet. Om någondera i mera objektiv bemärkelse skulle vara önskvärt, kan sedan diskuteras.

      Boende på Limhamn

      Radera
    2. Självgod, må så vara, men förklara gärna hur du kommer fram till att Modéus är intellektuellt klen.

      Radera
    3. Anders och Limhamnsbon kan väl läsa "ämbetsberättelsen" samt Bloggardags blottläggande av floskler och självmotsägelser, så kanske ni förstår den intellektuellt mediokert låga nivån hos stiftchef Modéus II?!

      Antony

      Radera
    4. Just så. Det är skickligt agerat och formulerat av Växjöbiskopen, och det som i nuläget behövs och premieras. Skulle någon i biskopsposition säga sanningen, skulle medlemstalen rasa och dop- och konfirmationssed falla än snabbare. Att med bibelhänvisning exempelvis hävda tvivel i äktenskaps- och ämbetsfrågorna är självmål, liksom att avvisa islams sannings- och primatanspråk. En biskops främsta plikt är att visa optimism. Även KD måste anpassa sig i abort-, vårdnadsbidrags- och pridedeltagandefrågorna. Det är ett hårt och svårt öde att i Sverige att inte framstå som god ...

      Boende på Limhamn.

      Radera
    5. BpL: Modéus II är helt korrekt en hal ål, men hans floskler och motsägelser visar inte bara på en anpassning till Världens Herre utan vissa stycken i hans pamflett är helt enkelt korkade!

      Antony

      Radera
    6. Boende på Limhamn har nog inte på fötterna i fråga om biskopars tyckande i äktenskapsfrågan. Minns att tre biskopar reserverade sig i läronämnden 2009.
      Men det kanske är dessa tre biskopar man ska beskylla för de ökande utträdestalen?

      Radera
    7. Jodå, Peter T. Jag vet. Men dagens biskopar är med eller mot inre övertygelse nog så konforma med de politiska och opinionsmässiga nödvändigheterna. Åtminstone på ytan. Erst kommt das Fressen.

      BpL

      Radera
    8. BpL, du har helt rätt, i führerinbunkern finns det bara plats för ja-sägare.

      Antony

      Radera
    9. Och hur ser då bevisföringen angående intellektet ut, Antony? Var god precisera dig.

      Radera
    10. Bäste Anders, har du inte läst Bloggardags förödande kritik av Modéus floskelpamflett?!

      Antony

      Radera
  4. BloggarDag som biskopens glädjespridare?

    Bloggaren sprider glädje för biskopen i hans stift?
    Tro det, den som vill - och jag vill inte. Fast vis av erfarenheten väntar jag mig flera texter om biskopen - och andra biskopar.
    De brukar inte vara särskilt snälla, som bekant.
    Tydligen har BloggarDag och jag - samt biskopen olika uppfattningar om vad glädje är. Men olika uppfattningar har vi ju också om kvinnliga prästers vara eller inte vara.
    Där står det först (av oss tre) 2-1 till biskopen och undertecknad.
    Räknat bland folket är 98 procent mot cirka 2, generöst räknat.
    Men detta faktiska konstaterandet betraktas säkert inte på detta bloggtorg som ett glädjerus.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här framgår tydligt vilken försvinnande liten verklighetsförankring herr Dike har att uppvisa. I stället för att vara stilla och begrunda väljer han ännu en gång blamerandets väg och hamnar i ett innehållslöst resonemang som inte leder någonstans än tillbaka till hästens mun. Sådant, herr Dike, kan vi definitivt vara utan. /John

      Radera
    2. Alternativt, John, är detta något viktigt att lära sig av. Dike vinner över Bloggardag med 2-1 eftersom han enrollerat Modéus II för sin sak. Så ser han verkligheten. Många skulle ha glädje av att uppfatta saken. Sedan får man bestämma sig var man vill placera sig, välja sällskap liksom. Och kanske fråga vart Jesus sällar sig om Han nu förväntas ha någon mening att förstärka en majoritet med eller inte.

      Radera
    3. I majoritetsfrågan är det väl självklart att Jesu åsikter är i samklang med Stora Rådets?
      Att prata om folkmajoritet låter ganska likt argumentationen från
      Kajafas.

      Radera
    4. Touché, Peter T, touché!

      Antony

      Radera
  5. Ärkebiskopsaspiranten Modéus skulle nog gärna se att BloggarDag avstode från all läsning, analys, kommentar och publicitet kring såväl herdabrev som annan biskoplig aktivitet. Den sympatiska biskopsbilden solkas!

    Skallagrim

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jäklar vad den antimaterialistiske sportbilsfantasten blev avklädd här, eller rättare sagt att Bloggardag visade oss alla hans ickemateriella "biskopsskrud", det har nästan varit smärtfylld läsning!

      Antony

      Radera
  6. Är det inte dags att be om urskillningens nådegåva?
    https://www.facebook.com/CelticChristianTradition/photos/a.191666774218514.56364.190712594313932/1898578496860658/?type=3&theater

    Nästa fråga blir vad vi gör med den kunskap och insikt vi fått? Det är också något att be över och handla efter. Vad är konstruktivt och behagar vår himmelske Fader? Prästänka

    SvaraRadera