måndag 23 april 2018

Modéus II visar sig from

Jag tänkte på anmaning av Modéus II läsa den ämbetsberättelse han gav till stiftet vid präst- och diakonmötet.
 https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/sagt-och-skrivet-av-biskopen   

Jag gör som han önskat, återkopplar. Han trodde, sa han, att ämbetsberättelsen är av den karaktären att vi läsare behöver återvända till den. Modéus II såg det som ett evangelium att ämbetsberättelsen fanns i tryck och tänkte att en dryg halvtimmes (eller hur lång tid det tog att föredra det skrivna) lyssnande av en pauserad och långsam framställning var för mycket för präster och diakoner. Så jag gör som det önskas. Återvänder till ämbetsberättelsen, läser och funderar.

Jga läser efter att ha inhämtat den visdom underlöjtnant Dub anförtrott den tappre soldaten Svejk. Lakoniskhet och enkelhet är just de dygder som varje präst bör tillägna sig, vilken med eller mot sin vilja älskar sin överordnade, som i hans ögon måste vara det största, mest fulländade, mest utkristalliserade exemplet på en fast och fulländad vilja. (Hasek, Den tappre soldaten Svejks äventyr under andra världskriget. Modernista , Stockholm utan år, s 664). Ja, Dub anförde inte just prästen som exempel, men man kan ju tänka själv.

Modéus II är uttalat from. Varje gång han tänkt på vad han ska säga och varje gång han satt sig för att arbeta med ämbetsberättelsen har han börjat med bön om att ha Kristus för ögonen och få Andens ledning med budskapet. Går det till så? Kringgärdar inte bönen dagen och natten och kommer inte tankar och går i strid ström när vi står i dagens mångahanda? Varje gång och innan tankeverksamheten? Detta är en mycket frommare och finare hållning än den biskop Bo Giertz redovisade i sitt herdabrev år 1949. När han skrev det, i omfång betydligt längre än en ämbetsberättelse, var han flera gånger redo att ge upp, se skrivprojektet som omöjligt och kasta pennan i väggen.

Modéus II är därtill "övertygad både om att biskopsuppdraget ger särskild utsikt". Det är inte utan spänd nyfikenhet man då vill höra mera! En särskild utsikt och Andens ledning med insikter, det är ansatsen. Detta blir så mycket mer upphetsande som det verkligen är utsikten från biskopssätet Modéus II redovisar. Några ämbetsberättelser från kyrkoherdarna har inte begärts in. "Kan själv" är hållningen och detta beskrivs alltså som en andlig hållning!

Åhörarna vid mötet måste ha varit nöjda. Redan i begynnelsen får de veta att "ni som är präster och diakoner i Växjö stift gör ett beundransvärt arbete. Men (sic! ska nog vara 'med') engagemang, uppfinningsrikedom och energi ger ni av era liv i ett uppdrag som är svårt och krävande. Ta emot min aktning och mitt tack för ett fantastiskt arbete." Anden leder Modéus II till beundran när han tänker på lönearbetarna.

Varför sa Modéus II så?
"För att den goda stämningen ska bevaras behöver vi hitta än fler sätt att ge varandra stöd, hålla ihop och berömma varandra." Givet detta stämningsskapande grepp, torde stämningen ha varit på topp. Men när detta fina var sagt styrde Modéus II över till frågan om övergrepp och maktmissbruk. Han sa att vi behöver bryta tystnadens kultur. #metoo och #vardeljus drog fram "som en befriande stormvind", fick präster och diakoner en påminnelse om. Prostarna kommer att om några veckor berätta för Modéus II om läget i stiftet, vad som görs och vad som behöver göras.

Ämbetsberättelsens rubrik påminner om något biskop Sven Lindegård uppehöll sig vid. "Längre ut & djupare in". Det var en ansats som dåförtiden väckte prästerskapets förtjusning. Därefter tog Modéus II upp området "Sänd för att världen ska leva". Han konstaterade att "världen påverkar kyrkans agenda".  Detta sagt sa han också att "vi människor har en benägenhet att förenkla" samt konstaterade att "det är svårt att förstå sin samtid". Fast hopplösheten får inte gödas:

"I vår tid måste vi erkänna rädslan för polariseringen, förstå omfattningen av flyktingkrisen och ta in hoten mot skapelsen." Kloka präster och diakoner bevarar frågornas komplexitet men ska samtidigt vara fromma. De ska dessutom ta kritik av kyrkan på allvar men skilja på det som är "populistiskt trams och det som verkligen kräver förändring av oss". Riktigt hur populismen kom med i sammanhanget är inte enkelt att förstå, men "när populismen rinner i vårt eget blodomlopp riskerar vi både arbetsglädje och kvalitet". Infektion i blodomloppet är allvarliga saker.

Här kan minst två frågor ställas: Vad säger han och varför säger han detta? Han är emot något han kallar populism, men populism kan vara precis vad som helst och populism just i en folkkyrka, ja, ni fattar själva. Är inte folkkyrkans grund just en populism? Modéus II uppfattar uppenbart för sin del en slags hotfull populism inuti ("i vårt eget blodomlopp") och kopplar samman denna med kyrkokritik. Varför? Är detta ett uttryck för den bildade medelklassens allmänna folkförakt? Om det inte är detta, vad är det då? En egen hotande insikt om att populasen kan visa sig ha rätt på skilda områden, däribland kritiken av Svenska kyrkan (om det verkligen nu finns just en populistisk kyrkokritik). De två frågorna kvarstår obesvarade men städse oroande. "I vårt eget blodomlopp" indikerar livsfara. Vad tänkte prästerna och diakonerna på mötet då?

När själva talets innebörd tycks dunkel, underlättas inte förståelsen av ett påstående som detta: "Som folkkyrka ska vi vara särskilt vaksamma så att inte åsiktskorridoren smalnar."
Modéus II vill tydligen hävda, att det inte är farligt att tycka olika och menar, att "olika ställningstaganden, olika livstolkningar, olika trosuttryck måste rymmas i kyrkan". Jaha. Men vad betyder det?

Är detta något annat än det apostoliska talet om enhet i Ef 4:3-4? Den som vill kan fortsätta läsa Efesierbrevet och se aposteln skilja mellan sanning och villfarelse/bedrägliga påfund. Alla olikheter tycks apostoliskt sett inte vara av värde och ska inte rymmas i Kyrkan. Efesierbrevet som sagt. Eller är det Confessio Augustana Modéus II syftar på, artiklarna VII och XV? I så fall är det skillnad på olikheter och olikheter. Det finns anledning att återkomma till denna rätt vidlyftiga plädering för olikhet när Modéus II blir mer precis.

Det finns alltså mer att skriva om ämbetsberättelsen, men I kunnen icke nu bära det, så fortsättning får följa.



44 kommentarer:

  1. +Fredrik hade varit tydligare om han exemplifierat vilka olika åsikter som bör rymmas.
    Äktenskapsfrågan?
    Ämbetsfrågan?
    Helbrägdagörelsens gåva?
    Jesus uppståndelse?
    Den narrativ ( i motsats till den biologiska) berättelsen om jungfrufödelsen?
    "Kristen utan Gud"?
    "Gnosticism"?
    Användande av HB86 efter pingst 2018?

    SvaraRadera
  2. Lite snällare, om jag får be!

    Denna dags utläggning om stiftschefen i Växjö var förvisso något mjukare att ta del av än ett stort antal tidigare utgjutelser.

    Redan i rubrikläsningen kunde man ju hoppas: biskopen "visar sig from". Som om inte en biskop skulle vara det!

    Men sedan kommer ju en del inpass, som avslöjar bloggarens märkvärdiga omöjlighet att någon gång helt avstå ifrån små stick och ironiska kommentarer.
    Jag hade ju hoppats, att Modéus åtminstone någon gång skulle få beröm och uppskattning på bloggen. Men den förhoppningen är nog from (i ordets andra betydelse).

    Jag har ett förslag: bjud biskopen på en lunch i en trevlig Växjörestaurang och inled samtalet med glädjen över Växjö Lakers förkrossande seger i SHL-finalen; en vinst för staden och för Kronoberg. Automatiskt leds så samtalet in på frågan hur kyrkan skall vinna fler människor för Herren. En konstaterad vinst här skulle ju vara oändligt större än den på isrinken i går. Diskutera öppet saken med biskopen, lyssna lugnt på hans åsikter och tips om vägarna dit.

    Sedan kan bloggaren presentera sina förslag till hur man (gemensamt) skall komma framåt. Det måste ju också vara i hans stora intresse att Svenska kyrkan får kraft att räta på ryggen, stärka sin (livs)kraft och på allvar intensifiera missionsbefallningen.

    Så är alltså - vid slutet av måltiden - båda överens om målet. En framgång i sig som inte skall underskattas.

    Fråga då biskopen, om han kan tänka sig ett engagemang av något slag för bloggaren, vilken i sin tur säkerligen och på motsatt sätt har någon idé om att kunna välkomna biskopens person och tjänster. Det kan vara en gudstjänst någonstans med efterföljande diskussion om hur man skall levandegöra församlingar eller (som är bloggarens återkommande förslag) plantera nya församlingar. Det senare dock lite svårt i en kyrka, där församlingar nu slås samman.

    Eller, som jag själv vurmar för, ett arrangemang om hur kyrkan skall bli betydligt mer synlig i samhället, i medierna, i debatten, i verkligheten.

    Sedan, då desserten har förtärts, går biskopen tillbaka till Östrabo och bloggaren tar bilen till Moheda, funderar ett slag till och kommer fram till att han nog har mer gemensamt med biskopen än hans hittillsvarande bloggtexter ger vid handen.

    Alltså, på flera plan, lite snällare mot biskopen, om jag får be!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. SvK har ju haft ett jätteprojekt som resulterat i oväntad stor massmedial bevakning, det s.k. handboksprojektet.
      Om det nu är att synas i media som är kyrkans viktigaste uppgift så får man väl tycka att de lyckats riktigt bra?
      Men nog skulle det bli ännu större medialt genomslag med en rejäl debatt i ämbetsfrågan om t.ex. en biskop ändrar ståndpunkt i frågan offentligt?
      Där kunde biskop Fredrik göra en rejäl massmedial insats.

      Radera
  3. DS redovisning gör gällande att biskopen är bode ointelligent och har inte mer än några floskler meningar att komma med för präster och diakoner.

    Men det framkommer också att han våndas att skriva ämbetsberättelser och ber för att få hjälp från Gud och Helige Anden för det.Så skall en sann kristen med insikt om sina svårigheter göra. Varför skall man förlöjliga honom även om han är en biskop? Han kanske kan inte bättre.

    Men är han inte en biskop med god vilja? Nu har stiftet en sådan biskop, skall man inte stödja hans verk och framför allt om han brister i talang att forma sina tankar på mer slagfärdig sätt?

    När man dissekerar hans tal och skrift mening på mening , blir resultatet , att här har vi en hopplöst bortkommen individ.
    Behöver inte en sådan ämbetsinnehavare vägledning och omärklig stöd för att han skall utvecklas i sitt svåra värv? Hur hjälper det med spydigheter på gränsen till förakt?

    Tror DS att vederbörande borde inser att han har hamnat fel och dra slutsatsen att han bör avgå?

    Eller använder DS biskopen som ett ytterligare exempel på hur hopplöst allting är i SvK ?

    DS, som är en erkänd skriftställare och därför är det inte ursäktligt att inte visa att visa respekt och ha en själavårdande attityd även mot dom, som har en position i hierarkin, i linje med hans kall som präst.

    Utskällning är utskällning och inte förståelse och hjälp.

    SvaraRadera
  4. Realismen igen, Peter T, var finns den hos Dig?

    -Är det då så svårt att förstå betydelsen för kyrkan av att NÅ människor via just medierna och delta flitigt i debatten där? En synlig och röststark kyrka, som via tidningar och digitala medier kan påverka människor är det mest, enligt min uppfattning, framgångsrika receptet för att stärka den och få medlemsavtappningen att upphöra.
    Har Du något bättre förslag?

    Tro dock inte ett endaste ögonblick att en biskopsreträtt i ämbetsfrågan till åren innan 1958 är en injektion för Svenska kyrkan. Tvärtom är det en dödsdito, som får ännu flera medlemmar att i en aldrig tidigare skådad omfattning lämna den i rasande takt.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och medlemsantalet är ju alltid det viktigaste av allt ja... Oavsett vad det kostar i fråga om avsteg från Bibelns ord. (Vilket jag då INTE säger om ämbetsfrågan där jag fortsatt tycker att det finns rum för olika tolkningar även i Ordet.)
      Jag skräms rejält av din o många andras attityd att "Gillar inte medlemmarna vad Gud tycker så får vi påstå att Gud inte tycker så! Bara medlemmarna stannar!" Mycket underligt sätt att "tänka kyrka" men ju tyvärr ack så vanligt i SvK. Och jo - jag ser givetvis de ekonomiska konsekvenserna. Men då får vi tänka om då! Då får vi "rätta mun efter matsäcken". Att lyda Gud måste vara det viktigaste o Han förser, det får vi lita till.
      Herre förbarma dig o ge oss mod stå för Ditt ord!
      Eva H

      Radera
    2. Då den insiktsfulle BOD sent omsider insett att det inte är ATT det skrivs i media om SvK som kan vara till nytta, utan VAD som skrivs, återstår att även dra slutsatsen att handboksprojektet - inlusive mediebevakningen därom - hittills kanske mer skadat än gagnat SvK.

      Om det mera är VAD som sägs än VAR, så kan man ju även tänkt sig att skriftutläggning i enlighet med bibel, bekännelse och tradition mycket väl har sin plats väl så mycket i predikan och biskopsbrev som i mediespalterna.
      Förtroendevaldas medieproduktion har nog föga positiv inverkan, även om jag är beredd att ompröva denna ståndpunkt om motsatsen bevisas.
      Edgarssons korta mediala alster snarare motbevisade biskopens tes om att kyrkan kan hysa många åsikter och åsamkade inte någon direkt nytta vare sig för kyrkan eller honom själv.
      Det är väl tur då att partipiskan kunde vina så att dylika misshagliga uppfattningar styrde bort personen som gav uttryck för dem?
      Där och då visades ju med all önskvärd tydlighet att det var partiet som innehade mandatet, inte individen.
      Behövs det tydligare bevis på att partiväldet styr de förtroendevaldas åsikter i det kyrkliga?

      Radera
    3. "Har Du något bättre förslag?"

      * Fira en mässa som man utan att skämmas kan bjuda med grannen till. Rejäl söndagsskola. Rik liturgi.

      * Predika ett rent och klart evangelium där man varken överskattar gudstjänstfirarnas faktakunskaper eller underskattar deras intelligens. Utmana och undervisa.

      * Öppna kyrkan för regelbunden bön, morgon och kväll. Varför inte tideböner så att man får hjälp med struktur och ord som hållit att be i tusentals år? Ett arbetslag i en normalförsamling borde utan problem (och utan att ens begagna frivilliga krafter) kunna bära dessa böner. Om präster och diakoner inte ber - vad skall vi då ha dem till?

      * Engagera lekmän, barn och konfirmander i mässan. Allt fokus skall ligga på söndag förmiddag och andra gudstjänsttillfällen. Där blir församlingen till, där får den kött och blod. Kringaktiviteter kan man både ha och mista. Om man har dem skall de riktas mot mässan. Varför inte avsluta alla samlingar i veckan (även kyrkorådet!) med tidebönen i kyrkan?

      Som lekman är detta vad jag önskar av "vår kära folkkyrka" som du brukar kalla den. Detta bygger församling. Församlingborna blir evangelister och bjuder med grannar och arbetskamrater. På sikt kan en sådan församling påverka ett helt samhälle.

      /Laikos

      Radera
  5. BOD,

    citat: Tro dock inte ett endaste ögonblick att en biskopsreträtt i ämbetsfrågan till åren innan 1958 är en injektion för Svenska kyrkan. Tvärtom är det en dödsdito, som får ännu flera medlemmar att i en aldrig tidigare skådad omfattning lämna den i rasande takt. " Slut citat.

    Antar att tom Du inser att Du här uttrycker en förmodan. Kan Du säga vad Du grundar denna förmodan på-knappast empiri. Har du frågat kyrkfolket eller nöjer Du dig med att lyssna på de andra politrukerna som likt Dig aldrig erkänner ngt eget ansvar för SVeK´s kris?

    Självklart ser inte politrukerna och deras utvalda anpasslingar någon anledning att ägna sig åt apologi. Det riskerar ju deras ställning / position då den ju baseras på följsamhet till tidsanda och vad som är PK idag.

    Personligen tror jag inget händer förrän SVeK´s rikedomar är förödda och politrukernas intresse och andvändbarhet av SVeK som plantskola och reträttplats för politikens B -och C-lag.

    //HH

    SvaraRadera
  6. En ämbetsberättelse är i varje fall inte vad stiftschefen i Växjö har knåpat ihop. Ett linjetal kan man kanske kalla den – och ha olika synpunkter på det.

    En ämbetsberättelse skall skildra vad som hänt i stiftet sedan förra ämbetsberättelsen (för sex år sedan var det förr i tiden). Och som Dag säger – en sådan kan inte skrivas utan att stiftets präster har meddelat hur det står till i de församlingar där de tjänstgör.

    Om man inte har klart för sig hur verkligheten faktiskt ser ut i olika delar av stiftet, har man ingen fast grund för att teckna visioner för framtiden. Men det är väl så – de som leder Svenska kyrkan bryr sig inte om verkligheten, utan hänger sig åt att drömma. Någon hållfast beredskap att möta framtiden byggs inte på det sättet.

    SvaraRadera
  7. Inget ämne är för litet - inget för för stort för papegojan BOD. Har man så mikroskopiskt lite att komma med bör man knipa tjeft.

    ANTONIUS BLOCK

    SvaraRadera
    Svar
    1. ANTONIUS BLOCK - och har man inget vettigare att säga än det du kan krysta ur dig bör du hålla flabben för evigt. Speciellt när seriösa kommentatorer bemöter den alltid okunnige BOD med sakliga argument, och du växlar ner alltihop till att vara ett personangrepp på BOD. SÅ skrev inte vettiga kommentatorer före dig, utan tog tag i hans villervalla med sakliga argument. Så lägg ner, och ta tag i sakfrågorna i stället om du där kan tillföra någon substans. Och skruva inte ihop din gamla soppa med för var dag nya signaturer.

      Radera
    2. -Varför gör Du inte det då, Antonius Block?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Här fick vi ett utsökt exempel på den vedervärdiga sur-jante-protestantismen från sin avgjort mest motbjudande sida.

      Sakfrågor? Har herr bloggkaparen Dike någonsin framställt några sakfrågor möjliga att kommentera? Herr kverulanten och tjafsmajan har mig veterligen aldrig på bloggen kunnat formulera ett inlägg som intellektuellt sett har gått ihop. Herr Dikes syfte är i stället att som manisk bloggterrorist och på välkänt moderat-fifflar-vis störa och förstöra diskussionen så mycket som möjligt. Han slänger in sin hundskitpåse tidigt på morgonen och tjafsar sedan med så länge han tycker det roligt och försvinner sedan efter att ha erhållit dagens bloggterapi.

      Den 23 april relaterar i stort sett ALLA inlägg till herr Dike. Var det verkligen avsikten med dagens ämne, herr Sandahl? Varför sticker herr Sandahl huvudet i sanden och applåderar den “mångfald” som han påstår uppstår när “den store tydliggöraren av Svenska kyrkan” tillåts papegojera obegränsat i all sin ömkliga begränsning?

      Så ömkansvärt det är med dessa tvångsfjärtande låtsasdemokratiska köpta svartfötter som träder fram till försvar för den stora dumhetens apostel i sitt instängda pörte.

      /John

      (som OBS: alltid skriver ut sin signatur och OBS: inte är katolik)

      Radera
  8. Eva H, Peter T, Laikos och HH!

    -Eva H har konstruerat min attityd, som naturligtvis inte alls stämmer.

    Peter T:s och Laikos inlägg faller omedelbart platt till marken på grund av det fåtal, som tyvärr finns i gudstjänsterna. Via medierna når kyrkan tusenfalt fler adressater, dvs människor av kött och blod.

    HH undrar vad jag grundar min framförda åsikt om massflykt från kyrkan, därest klockan i ämbetsfrågan vrids tillbaka till 1957 och tidigare.

    Svaret är enkelt: på folkets/allmänhetens närmast totala motstånd mot att prästämbetet skall vara förbehållet endast män.

    Inse denna en gång för alla dokumenterade verklighet någon gång, HH och andra bloggkommentatorer!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan uppfatta dig, BOD, som att kyrkan för dig är allt annat än de som samlas runt Herrens bord. Det är kyrkobyggnaden (sedd på håll), det politiska beslutsfattandet från kyrkoråd till kyrkomöte, ett kulturarv i den svenska folksjälen, abstrakt andlighet, prästers insändare i moraliska och etiska spörsmål, gudstjänster som skall hållas, men inte nödvändigtvis besökas.


      Då är det inte konstigt att du inte förstår många som kommenterar här. Den kyrka du målar upp är inte Kyrkan med stort k. Den vill jag inte ha för den hjälper mig inte till mitt eviga väl och den skapar inte lärjungar. Den är ytterst inte en kristen kyrka så som den beskrivs i Bibel, bekännelse och kyrkohistoria.

      /Laikos

      Radera
    2. Det tog inte lång stund för BOD att återgå till att VAR budskapet förmedlas än VAD dom förmedlas.
      För egen del anser jag att Guds ord predikat klart och rent för en människa är viktigare än floskler till massorna.
      För inte anser väl BOD ens själv att hans många insändare i dagspressen förmedlat evangelium i enlighet med bekännelseskrifterna?

      Radera
    3. Laikos,

      -Vad är det då för kyrka, om den inte är kristen? Läs KO:s portalparagraf och de fyra huvuduppgifterna för kyrkan.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. "-Vad är det då för kyrka, om den inte är kristen? Läs KO:s portalparagraf och de fyra huvuduppgifterna för kyrkan."

      KO:s portalparagraf är läpparnas, men inte hjärtats, bekännelse. Man lever inte efter den i praktiken. Som läget är nu är jag beredd att säga att Svenska kyrkan, bortsett från några öar, inte längre är en kristen kyrka. Vad är den då, frågar du. Ja, det får du fundera över. Är kyrkan inte kristen finns det bara ett alternativ. Hör den inte Kristus till så hör den till Hans motpart...

      Oh, vad jag önskar att det gick att nå dig.

      Radera
    5. Det är den attityd som jag uppfattar att du Bengt Olof framfört här igen o igen o igen. Ditt mål verkar ständigt vara att så många som möjligt ska vara medlemmar, kosta vad det kosta vill i form av anpassning o politiskt korrekt styrning av kyrkan.
      Jag skulle själv gärna se att varenda svensk medborgare också var medlem i SvK men, o det är ett oerhört viktigt men, bara om de själva så önskar o det är för att de tror, ser Jesus som Herre i sina liv.
      Tyvärr är vi kanske inte ens en majoritet svenska medborgare som gör så längre.
      Eva H

      Radera
    6. Vad kräver Du för bevis, Elisabeth?

      -Bevisfrågor är väl en specialitet för jurister? Tydliga och klara bevis i domstolen för att dom skall kunna utfärdas i negativ riktning för den tilltalade.
      Jag vet inte, Elisabeth, vad som mer kan krävas för att inga tvivel skall uppstå om kyrkans kristna grund är det jag påminde om jämte gudstjänstordningen, trosbekännelsen, överlåtelsebönen, Herrens bön och Välsignelsen. Lägg därtill också dagens evangelietexter!

      Är bevisläget fortfarande oklart? Vad kräver Du då - och vad får Dig att gå så långt som till att snudda vid tanken att Svenska kyrkan skulle ha något med Herrens "motpart" att göra.

      Jag är förvånad, lite förbluffad över att få läsa detta av just Dig. Vad har hänt?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    7. Visst kan Elisabeth nå herr Dike! Han står i telefånkatalogen. /John

      Radera
    8. Bengt Olof, jag kräver inga bevis, de ligger nämligen i öppen dager om man ser till vad som verkligen försiggår i Svenska kyrkan. Jag kan bara beklaga att du inte ser det som är uppenbart.

      Radera
    9. Hur skulle Elisabeth, på den tiden hon var aktiv domare, ha ställt sig till någon som var anklagad för stöld, om han/hon till sitt försvar angav: Men jag har i mitt vardagsrum en bonad som jag fått av min farmor, där det står: 'Du skall inte stjäla' ?

      Radera
    10. +Göran,
      då hade vi givetvis fått ogilla åtalet. Hahaha!

      Radera
    11. "-Vad är det då för kyrka, om den inte är kristen? Läs KO:s portalparagraf och de fyra huvuduppgifterna för kyrkan."

      Nu var det inte Svenska kyrkan jag syftade på utan den "kyrka" du för fram som ideal. Den som ses bäst på håll, inte irriterar någon, underställd folkflertalets åsikter.

      Svenska kyrkans bekännelse och självförståelse är ju mycket närmare min kyrkosyn: Guds folk, alla döptas gemenskap kring Ord och Sakrament.

      Sen är det en annan sak att dagens ledning i Svenska kyrkan bryr sig lika mycket om bekännelsen som Brezjnev om Helsingforsavtalet.

      /Laikos

      Radera
    12. Herr Dike bör åtalas för andligt högmodsbrott!
      /John

      Radera
  9. Citat:

    När man dissekerar hans tal och skrift mening på mening , blir resultatet , att här har vi en hopplöst bortkommen individ.
    Behöver inte en sådan ämbetsinnehavare vägledning och omärklig stöd för att han skall utvecklas i sitt svåra värv? Hur hjälper det med spydigheter på gränsen till förakt?

    Slut citat.

    Tja, nu var det ju riktat till DS så detta är bara min egen fundering.

    Nej jag tror inte att det hjälper. Han har ju "valts" av politruker och för sin anpasslighet till det PK:a och totala avsaknad av apologiskt tänkande eller ens vilja därtill.

    Jag är övertygad om att han är ointressserad av all vägledning som går emot det PK:a och tidsandan. Jag betvivlar att hans vackra ord om bön är sanningsenliga då det knappast verkar vara den Helige Andes vägledning som styrt.

    Att han frivilligt skulle avgå ser jag som helt uteslutet. Därtill är nog positionen i sig och mammons fröjder för starka.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH
      Bara en detalj. Vals inte biskopar av de röstberättigad i stiftet och inte av "politruker"? Det är inte längre statsmakten som utse biskopar utan präster,diakoner och elektorer från församlingar plus stift och domkapitlets ledamöter.Det blir så pass många fria personer att det är svårt att kalla dom politruker ( av den statsdominerande partiet). Är det inte nästan demokratiskt?

      Radera
  10. BOD

    "Svaret är enkelt: på folkets/allmänhetens närmast totala motstånd mot att prästämbetet skall vara förbehållet endast män. "

    Tja, det är ju dessa du aldrig ser i kyrkan. Tror Du att det primära är betalande medlemmar? Tror Du frälsningen sker automatiskt mha medlemsavgifter. I såfall har Du knappast läst bibeln ivartfall inte förstått vad evangelisation innebär och kräver.

    //HH

    SvaraRadera
  11. Speck och spekulationer! Stopp och belägg i källor. Köttet ger alltid näring åt äran i toppen oavsett det är köttslig relation eller endast spekulativ interaktion.

    Här i kattrumpan i ponerat Calmar, vilar lilla söta ja, ja ja-ja, jamande vid spisen.

    Långfärd i skymningen i helgens aftnar, sittande under askar, tagande kafekaskar, tröttade kattakräkets tassar.

    Vilar in.
    Spejar ut.
    Skvallerspegeln.

    I morgon tar jag tåget. Snålskjuts.

    Varthän?

    Svart katt är salt katt.

    Inte stor och inte nätt. Tar mig fram, lilla söta ja. Ingen tog väl del av Birgers analys som lilla ja, lilla söta ja, föreslog. Ingen idé att spekulera över det. Bränt kött frågar inte efter när passningen togs i Exegeternas årsbok efter 1987.

    Aktar mig för gnistorna ur spisen, gör ja, lilla söta ja, som inte vill ha annan svans än egen när jag spinner, om hur man än vänder sig har hen kattrumpan bak.

    / utan signatur

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du, utan signatur,
      sluta att kränka katter. De har uppenbarligen mer förstånd än du. Det finns ingen katt som skulle nedlåta sig till vettlöst pladder.

      Radera
    2. Drottning Elisabeths ömma tår har överbelastats. Med användandet av formuleringen "vettlöst pladder" öppnar den trist-protestantiska över-jantinnan nu otvetydigt för möjligheten att herr Sandahls hyperkänslige gunstling, prinsessan på ärten i Mörrum, i själva verket kan vara en katt.

      Hujeda-oss! DET tycker jag om något är att kränka katter! /John

      Radera
    3. Och där fick vi besked om vem "/ utan signatur" är...

      Radera
    4. Fick "vi"?

      /John
      (som OBS: alltid sätter ut signatur och OBS: inte är katolik)

      Radera
    5. Vi kan även notera att John aldrig nämner sin kyrkotillhörighet, om det ens finns någon.

      /Peter T, som inte heller är katolik, eller ortodox, pingstvän, svenskkyrklig, missionsprovinsare etc.

      Radera
    6. Älskar att sitta i centrum och stå i periferins ponerad kattrumpa. På tåget och i vagnen hem till Calmar.

      Underbart att få vara lilla söta ja, men även svart katt blir av äventyr i dansk stad så trött att lilla ja, söta ja, inte orkar pladdra men i morgon dag, uti kattrumpan skall söta lilla ja pladdra.

      Nu skall jag inte nyttja mitt lilla batteri mer då ja, lilla söta ja, inte ponerat mig genom Blekinge än.

      Lite blek om nosen är ja, lolla ja, efter kongens by.

      Om ja ändå haft vett att stanna i Konga kontrakt. Då hade ja, lilla söta lolla ja, minst varit huspladdrare hos någon besutten änkenåd. Jamande och jagande möss. Kanske haft halta löss?

      Carlscrona nästa säger min hatt!

      Som överrock svare ja, lille söta ja

      " Calmar är hemma så lyft oss förbi"

      Varför tog ja inte med stövlarna?

      / utan signatur

      Radera
  12. Markku,

    Elektorerna är huvudsakligen politrukiskt valda och knappast delar av kyrkfolket.

    Visst, tidigare hade statsmakten rätten att utse biskopar men innan det chanserade helt var det mellan tre förslag. Förslag som inte kom från politruker.

    //HH

    SvaraRadera
  13. B E N G T O L O F D I K E ! ! !

    Du vill ju gärna ha huvudrollen här oavsett blogginlägg och köra ditt eget race:

    EN sak vill jag att du ska klargöra en gång för alla, eftersom den saken tangerats många gånger i dina långa inlägg med identiskt innehåll, men inte retts ut av dig ordentligt, då det kanske inte passar i uppfattningen att du företräder Folkkyrkan, den som har folket/majoriteten, de röstberättigade som högsta norm:

    Finns det NÅGON som INTE bör accepteras som medlem i Svenska Kyrkan - om de faktiskt är beredda att erlägga medlemsavgift? - om INTE, - varför?

    Innan du börjar med ditt tugg om evangelisation för att lägga ut rökridåer och därmed komma bort ifrån min fråga kan jag ge dig några exempel:

    Är det i Svenska Kyrkan OK med avgjorda ateister som medlemmar? Med en Hindu? Med en Buddhist? Med en Sverigedemokrat? Med en dömd och inte rehabiliterad pedofil? Med en muslim kopplad till IS? Med en medlem i Humanetiska Förbundet vars syfte är att ta livet av de sista resterna av kristendom inom Svenska Kyrkan? Med en präst som idkar trolldom? Med en präst som vägrar förrätta nattvard för det är "kannibalism" att dricka Jesu blod och äta Jesu kropp, och undervisar sina konfirmander så? (Hände i Blekinge).

    Alltså: Har du Bengt Olof Dike - över huvud taget någon absolut gräns för att säga som det står i någon bok: HIT, men INTE LÄNGRE?

    Det hade varit coolt att få ett direkt svar av dig - antingen att ALLA är välkomna, och ska då självfallet också få njuta Svenska Kyrkans välsignelser t ex i lönekuvertet och få en betald tjänst i Svenska Kyrkan, - eller nej, jag har faktiskt en gräns då jag börjar tycka det är obekvämt och fel och de bör inte vara aktiva delar av Folkkyrkan!?

    Nu är ju det att accepteras som medlem och accepteras som anställd i Svenska Kyrkan lite olika saker, - men säger man ja till någon som medlem - vad ska då hindra att de skulle få en anställning i Svenska Kyrkan oberoende av vilken det än är - präst, musiker, diakon, biskop, kyrkvaktmästare...?

    Nu vill i varje fall jag ha ett klargörande svar. Och inget skitsnack tack!!!!

    X

    SvaraRadera
  14. Efter att ha läst dagens BOD-ande undrar man om inte Sandahl som släpper igenom stolligheterna från sin gunstling är den mest rubbade av de bägge. Berit

    SvaraRadera
  15. På förekommen anledning.

    Detta med att begagna medier såsom radio, TV och dagstidningar mm, mm för att sprida evangeliet.

    Väl, jag är inte principiell motståndare till detta utan kan hålla med om att alla medel som främjar evangelisationen omöjligt kan vara fel. Däri ger jag tom en BOD rätt men och det är ett stort men- det väsentliga och det som man samtidigt tycks bekymra sig minst om är att det man då sprider verkligen är evangeliet och inte floskler och anpassade tirader vars enda syfte är att inte stöta sig med någon så att de i vredesmod lämnar -i vårt fall SVeK.

    Det verar som man inom SVeK mest har "politiken" väck inte den björn som sover. Dvs säg inget som får de "namnkristna" , de som sedan gammalt blivit medlemmar och mera av tradition kvarstår utan att fråga sig om de verkligen delar Kyrkans tro och bekännelse utan bara ser den som en institution för lite "trevliga" och högtidliga riter vid t.ex bröllop. (Vi ser ju hur tom uttalade ateister propsar på att vigas i kyrkan med motiveringen att de ju betalat kyrkoavgiften ja det lär tom vara så att man kan t.ex kan vigas inom SVeK trots att man inte är kristen och inte ens "medlem". Jag ser det som ett hån mot begreppet kyrklig vigsel.

    Nåja, jag rekommenderade tidigare att de som har så många åsikter om hur kyrkan-här SVeK- skall styras borde läsa boken "Genom evangeliets kraft". Eftersom jag misstänker att den jag då först tänker på knappast gör det vill jag därför unna mig att åtminstone citera några rader. Se nedan.

    " Vi möter starka varningar i bibeln mot att försöka vinna människor genom att anpassa vår förkunnelse och vårt budskap efter världsliga människors önskemål och förväntningar. Guds kallelse till oss är inte att få många att bekänna sig som kristna och att bygga upp en stor kyrka här i tiden. Guds kallelse till oss är att ställa oss till hans förfogande, så att han genom oss kan bygga en kyrka, som består eldprovet på den stora dagen. (1 Kor. 1:18-25, 3:10-15; 2 Kor 4:1-6)
    Citatet från sidan 122 näst sista stycket.

    Det kan vara skäl att påpeka att när han skriver;

    "Guds kallelse till oss är inte att få många att bekänna sig som kristna och att bygga upp en stor kyrka här i tiden."

    menar han inte att det är fel att -bekänna sig som kristen- eller att bygga en -stor kyrka. Det är bara det att det måste mer till än att med läpparna kalla sig kristen eller som nu mha anpasslighet och kravlöshet bygga upp alternativt behålla en stor kader av betalande medlemmmar. Man kan här jämföra med BOD´s ständiga men tomma argument när han bl.a hänvisar till KO och dess portalparagraf. Det krävs mer än vackra ord- det krävs efterföljelse. Det krävs förvisso mission något som SVeK överhuvudtaget inte bedriver re portalparagrafen och de fyra huvuduppgifterna men som jag också påpekat. SVeK har de facto inget att missionera om innan de har reformerat sig självt och återgått till att vara en Kristi Kyrka med allt vad det innebär. Innan dess är det bara en stilla nåd att be om att de inte börjar missionera sina gnostiska, synkretistiska ibland rent profana läror- de leder bara till avgrunden.

    //HH

    //HH

    SvaraRadera
  16. Visst kan man kvickt ögna förbi alla stolligheter i kommentarsfältet, men dagens skörd av påhopp lämnar en obehaglig känsla. Vissa kommentarer bör aldrig släppas fram!
    /Reinhold

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, uj uj uj!!

      Stort plask i värdegrundsankdammen!
      /John

      Radera
  17. Markku,

    man skulle kunna tillägga att domkapitlets roll vid val av ledamöter mest tycks vara att gallra ut kanditater som inte är PK och anpassliga. Dvs i praktiken att se till att kyrkfolkets önskan till rättrogen prelat, en apologet inte uppfylls.

    //HH

    SvaraRadera