12 september - en märkesdag i domkapitlet

Det är inte säkert att det blir en märkesdag i domkapitlet denna dag - men mitt "fall" ska upp. Nu har jag ju för kapitularerna i skrift visat hur kampanjen hänger ihop - från start till anmälan och jag har hämtat hem detta att de enda som begått brott - rättegångsfel - är domkapitlet. Själv är jag vit som en lilja i dagsläget. Jag är anmäld för vad - tyska uttryck ryckta ur sitt sammanhang i fyra bloggposter en enda vecka - och det finns kring 2300 bloggposter att välja och vraka bland. Varför just dessa? Varför inte klandra mig för att jag i väldiga mängder druckit alkoholhaltiga drycker med överstarna Olofsson och Salander i Högby prästgård. Det är ju faktiskt ombloggat!

Av den bärande anklagelsen att jag på något sätt kopplat samman ärkebiskopen - som vid tiden för detta påstående hette Anders Wejryd - och nazismen återstår inget. Jag frågade flera gånger. Detta var just nu INTE anklagelsen. Inte heller var anklagelsen att det på bloggen återfanns en mängd kvinnoförnedrande uttryck, vilket är rätt uppseendeväckande att domkapitlet inte tar upp. Det betyder, förklarade advokaten, att denna anklagelse inte finns. Vad ger ni mig för det? Och vad ger domkapitlet mig för det? Ska jag dömas för att ha använt det tyska språkets rika möjligheter så borde granskningen utsträckas till samtliga blogginlägg - de som skrivits sedan 2007 alltså. Vid ett flertal tillfällen torde jag ha missfirmat den tyska rasen genom att understundom skämtsamt ha nyttjat detta kulturellt högstående språk.
Som under kriget vid ett tyskt artilleriregemente:
-Rudolf, sind wir bereit?
-Jawohl, Herrn Hauptmann!
-Gut. Dann scheissen wir.
Så roligt var väl inte detta. Bara lite. Och som en illustration vad man kan göra med vokalbyten.

Nå, jag borde nog tilldelas en skriftlig erinran anklagad för att ha återgett sunkiga gamla skämt om Das Vaterland.

Men vad är en blogg. En weblog, kan man säga, alltså en dagbok eller loggbok på webben.
Vari finns denna öppna dagboks föregångare?
I breven som under 1800-talet alls inte var privata utan brev avsedda att läsas upp. När biskop Johansson alltså vid middagar på Östrabo läser passager från biskop Tegnérs brev, samlade och utgivna, är det den tidens blogg. Och skulle biskop Tegnér kunna klara sig undan klander. Han skriver t ex till biskop Agardh att han i varje fall kunde stänga dörren innan han sätter på pigorna. Var inte detta ett för en biskop olämpligt uttryckssätt - för att inte tala om handlingen som kan vara verklighet eller fiktion, vad vet jag. Frågan nu gäller inte Agardh i Karlstad. Den gäller Tegnérs uttryckssätt. Borde det inte föranleda en skriftlig erinran och inte muntrationsuppläsningar av biskopen Tegnérs oförskämdheter om Växjöbor och prästerskapet i Småland? Jag undrar.

Och aldrig kan man vara riktigt glad för nu sägs det mig att ärendet ska bort från listan och inte behandlas idag. Domkapitlet kan inte samla sig till beslut. Det borde vara enkelt men är det alltså inte. Enklast är väl att domkapitlet läser samtliga blogginlägg och i förbifarten lär sig ett och annat om det kyrkliga livet. Också en blind kan få korn på en höna.