Nazismen mitt ibland oss

I Expressen fanns en uppräkning av basfakta om nazismen, som vi aldrig får glömma. Bilder och korta texter. Fast egentligen yta och inte innehåll. För saken är värre.

Det sas att nazisterna vill att vi ska glömma att sex miljoner judar mördades. Men det handlar väl mer om en förnekelse att detta alls inträffat? Det finns liksom inget att glömma.

1.1 miljoner barn beräknas ha mördats. Saken upprepas. Jag tror den siffran är inte underkant i vart fall om man med barn menar barn/ungdomar så som vi talar om ensamkommande flyktingbarn. Då talar vi nog två miljoner. Siffran 1.1 miljoner träffar mer antalet aborterade i Sverige sedan den nya abortlagstiftningen. Den siffran vill de att vi ska glömma. För på något sätt är de aborterade inte barn. Några aborteras på indikationer som vi strax återkommer till.

En halv miljon judar sköts ihjäl av nazisterna precis som den här familjen, heter det vid en bild. Det är en skattad siffra men det är bra att Expressen berättar. Nu sköts många fler familjer i Ryssland än judar.

Symbolen för grymheterna är Auschwitz. Om nu industriell utrotning ska förstås i termer som grymhet. Det värsta är väl rationaliteten. Det finns somliga människor som är som virus på samhällskroppen. Vi måste få bort smittan. Det var tankemodellen. Och den tanken är vi ju inte helt främmande för i Svenska kyrkan, där jag senast hörde förvåningen över det hat och den lust till att kränka som mött en medkristen i ett stift söder om Växjö just i det kyrkliga.

Under kriget mördade nazisterna närmare en kvarts miljon psykiskt och fysiskt handikappade personer, berättar Expressen.
I den verksamheten återfinns också Dietrich Bonhoeffers pappa, det brukar vi inte tala om. Och hur är det hos oss. Vad gör vi med foster som diagnosticeras med handikapp?

Adolf Hitler startade ett världskrig som ledde till att 78 miljoner människor förlorade sina liv, heter det i Expressen. Tveksamt. Hitler fortsatte det första världskriget och räknade med att han skulle få gå österut och att engelsmännen inte skulle bråka om den saken. Hitler startade ett krig mot Polen efter en överenskommelse med Stalin.

Under Kristallnatten 1938 dog 400 judar - de mördades eller så tvingades de begå självmord. Expressen vet. Jag tror siffran satts ifråga och sådan exercis kan man alltid ägna sig åt. De som tog sina liv gjorde det därför att de förstod vilken tid som kommit och inte ville leva i den. Det var få andra som ville förstå. Därför att dessa många andra inte ville förstå, vägrade tro att den tyska kulturnationen kunde förfalla till barbari, dog miljontals.

Expressen fortsätter. 6 av 10 homosexuella som förts till förintelselägren dog - och det var tiotusentals i förintelselägren. Fast många homosexuella sattes i koncentrationsläger, inte förintelseläger. Där dog de. 1.8 miljoner polacker, 2-4 miljoner ryssar, hundratusentals romer och tusentals Jehovas vittnen dog också när Hitlers terror och mördande tog livet av folk. Vartill tjänar uppräkningen? Mängder fler dog. Mängder med ryssar och mängder med tyskar. Varför ska vi bara minnas effekter av nazismen men inte minnas själva grundidéerna och förstå nazismen i sitt sammanhang - drömmen om det stora Tyskland, kravet på upprättelse efter freden i Versaille, nödvändigheten av en ny start efter finanskollapsen.

"Gör lögnen stor, gör den enkel, fortsätt säga den, och så småningom kommer de att tro den", sa Hitler enligt Expressen. Är inte problemet att Hitler alldeles korrekt beskriver villkoren för oss?

Jag ogillar förenklingarna om nazismen. Många av nazismens grundhållningar är hållningar mitt ibland oss, i vårt sätt att tänka. Nazismen är en farlig idealism. Och den är mer än Svenskarnas Parti. Den är nationell. Som på Arlas mjölpaket, som man kan studera. Vi vill dricka svensk mjölk, ser jag och helst äta potatis från Öland samt svenskt kött. Jag hajade till när jag i London såg en distributionsbil med en slogan om att här fraktades engelsk potatis. I Tyskland såg jag reklam för tyskt kött. Hur är det, oss nationalister emellan? Och säga vad man vill om Führern, han rökte inte, drack inte alkohol och gick in för en vegetarisk livsstil. Han var omtänksam mot sin personal också. I hans samhällsbygge såg man också till att de olämpliga inte fick plats och att det olämpliga inte fick sägas. What's the problem?

Till det kommer oviljan att försöka lära något av det som dömdes i Nürnbergrättegångarna. För där dömdes hållningen att göra som man blir tillsagd, hållningen att hålla käft och lyda order. Beslut fattade i sin ordning ska efter Nürnberg aldrig utan vidare följas. Det kan jag lugnt konstatera är en hållning som inte uppskattas i vårt fina Sverige år 2014. Här gäller mer att "der Führer denkt für uns" och så får vi till oss distribuerade den sanning som gäller för dagen.
Dess viktigaste känntecken är att den är enkel.

"Inga nazister i vår stad", sa en demonstrerande kvinna i Stockholm. Några är alltså inte önskvärda. Det hette "Juden raus" och nu är det alltså ut med nazisterna. Skillnad? Jude är man, politisk åsikt har man och detta kunde vara skillnaden. Men åsikten blir en personmarkör: nazister. Och slutsatsen blir att de inte ska få vara här. Det ska ett antal andra inte heller, definierade utifrån det dagspolitiska läget. Och så är det igång. Är abortmotståndare och homofober önskvärda i Stockholm?
Tänka sig att antinazister kan tänka som - nazister!