Förvunnen till brottslighet

Texten hade jag tänkt att ni skulle få rätt utförligt, inklusive bakgrunden också. Ni minns att Överklagandenämnden röjde undan beslutet att ge mig en skriftlig erinran, men domkapitlet är ihärdigt och drar resonemanget en gång till.
Dessvärre levererar inte Växjö domkapitel en fil jag kan kopiera. Vi får se om jag under dagen kan få till det - Svenska kyrkan ska ju stå för transparens. Någon enkel sak kan dock enkelt konstateras.

För den som gillar juridiskt finlir konstarerar jag enkelt att i domen upprepas nu resonemanget om koppling mellan ärkebiskopen och nazityskland.
Jag frågade vid den muntliga förhandlingen om detta fortfarande var anklagelsen, eftersom den inte upprepats i den text från kapitlet som jag fått att besvara efter Överklagandenämndens beslut - och det var det inte. Sa biskop Johansson själv! Så var det så likväl. Domkapitlet i Växjö gör om det trick som Överklagandenämnden avvisade det tidigare fattade beslutet för.

Advokaten Andreas Stenkar Karlgren försökte ge kapitlet en utväg, nämligen att i största allmänhet lamentera över bloggen/bloggvärlden/sociala medier utan att kritisera mig.
Den chansen försatt domkapitlet.
Så då får vi överklaga och en gång till säga att det i domen hävdas sådant jag inte fått ta ställning till - för det man dömer mig för är något som "kunde komma att uppfattas".
Vad i all världen kan inte kunna komma att?
Men vi har på papper att det jag nu dömts för inte var en anklagelse riktad mot mig i senaste omgången, dvs i det papper jag skulle besvara.

Hur jag känner mig?
Antagligen som mannen som stod inför rätta åtalad för tjuvjakt. Han hade påträffats i skogen med gevär på axeln. Han dömdes för tjuvskytte och begärde då att också bli dömd för våldtäkt. Domaren blev konsternerad och förstod inte. "Jo", sa gubben "jag har ju redskapet med mig."

Vad Växjö domkapitel egentligen borde ägna sig åt är helt andra och viktigare ting. Den kyrkliga kollapsen i Växjö stift, till exempel. Och ska jag jagas för att ha varit ute efter någon ärkebiskop, så ska jag jagas för att ha varit ute efter KG och Anders. Det har jag nämligen under årens lopp varit. Men inte fått skriftlig erinran (varning) för det.

Arma domkapitel, vad ska kapitlet ta sig före, när jag fortsätter blogga?
Läsa dagligdags för att kunna klippa till nästa gång eller bara sitta lugnt vid bordet och vänta på nya anmälningar i uppgjorda kampanjer?

Och jag då?
Ska jag säga att präster uppenbarligen inte få delta i fri debatt och allra minst satirisera över de bästa av kyrkliga förhållanden och därmed lägga ner Bloggardag?

Men vad sker om Överklagandenämnden än en gång nödgas konstatera att jag fällts för en anklagelse som inte återfanns i det dokument jag anmodades svara på (och som kan företes Överklagandenämnden!) - det som biskop Johansson vid den muntliga föredragningen försäkrade inte fanns kvar?
Han narrades, lurades eller ljög rakt av - väl själva. Eller säg att han inte kollat vad som stod i dokumentet. Och så döms jag. Kafka hade gillat läget.

Naturligtvis blir jag dömd så fort någon nu anmält detta blogginlägg och hävdat att vad jag skrivit "kunde komma att uppfattas" som att jag kopplat samman Växjö domkapitel med rena idiotin. Och om vad jag skrivit kunde komma att uppfattas så, måste jag medge att det kunde komma att uppfattas vara rätt snappat.

Nästa vecka skulle jag gått på stiftsmiddag och suttit ihop med biskop Johansson, ledamoten Andersson och ledamoten Lindén. Jag ringde återbud till biskopssekreteraren Elisabeth som åtgärd två efter att jag av stiftsjuristen fått beslutet.

Jag äter middag hos mina vänner i stället. Ram-Boo i Uppsala. Om inte någon i Uppsala kvickt bjuder in mig på middag med en mängd alkoholhaltiga drycker. Det tarvas nu. Då kan stiftsgruppen sitta där med sina två glas...

Återstår att se om jag under dagen kan få beslutet på ett sådant sätt att ni kan få läsa det. Annars får ni begära det själva. Jag gör vad jag kan. Och till Johansson, Andersson och Lidén återstår att hålla distansen fortsättningsvis. Har biskop Johansson, min vän, handen på hjärtat gjort något annat än glidit fram hela sitt liv? Vi andra slet i församlingar. Han satt vid skrivbord och bar portfölj - eller är jag njugg i överkant? Men hur skulle det jag nu skrev kunna komma att uppfattas? Som att jag förhåller mig distanserad till biskop Johansson?