Den romerska faran i Tyresö

Hemma igen kastar jag mig självfallet över Kyrkans Tidning, vår viktigaste kyrkliga nyhetsförmedlare. Den anonyma insändaren som uttryckte rädsla för att tala mot den kommandokultur för tänkande som /menades!/ råder i Svenska kyrkan. Lena Bohman, som är biskopsmötets sekreterare, kan "inside": "intyga att ingen av biskoparna säger nej till en kandidat" av det skälet att en präst eller diakonkandidat har "fel" uppfattning i fråga om, som det heter, "homosexualitet och äktenskap". Verkligen? Betyder det att biskoparna hittar ytterligare något skäl eller vad betyder det? Eva Brunne gav dock ett annat besked och då uppstår frågan varför jag inte ska lita på Eva.

Anonymiteten skaver. Malin Strindberg uttrycker det. Men viktigare är hennes konstaterande: "Jag upphör aldrig att förvånas över hur somliga anställda i Svenska kyrkan anser sig ha en mer korrekt förståelse av evangeliet än biskopsmötet och kyrkomötet."

Detta är den romerska hållningen när besked kommer att somliga i norra Tyskland, Wittenberg, anser sig ha en mer korrekt förståelse av evangeliet när det handlar om boten än påven och kardinalerna. Det är någon professor som efterhand också menar att kyrkomöten kan ta fel och att Skriften måste vara auktoritet. Det betyder inte att alla kyrkomöten, koncilier, tagit fel. Men när det gäller, är Skriften norm. Så är han också bibelprofessor - men det upphör inte förvåna Rom att han anser sig ha rätt. Svenska kyrkan beskriver sig vara en kyrka just i denna ifrågasättande tradition.

Tillbaka till Malin Strindberg som är präst i Tyresö församling och i Regnbågsmässan:
"Svenska kyrkan är en progressiv kyrka. Vi gör ständigt nya tolkningar av evangeliet, liksom Guds skapelse ständigt förnyas och förändras. Evangeliet ges oss i varje tid, för varje tid."

Reformation betyder kravet att Kyrkan ska tillbaka till sin egen form. Ad Fontes" - till källorna! Reformation är inte revolution och ordet "progressiv" är lurigt. Det kan betyda att gå vidare men också att förkovras. Visst är Svenska kyrkan progressiv om hon går ut i missionsuppdraget för att förkunna den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga - men var det detta som avsågs med Malin Strindbergs ordval?

Gör "vi" nya tolkningar och är "vi" detsamma som Svenska kyrkan? Det är väl här vi är oense. Kanske upptäcker vi evangeliet på nytt men det är uppenbarligen något annat. För i Strindbergs värld gör "vi" ständigt nya tolkningar liksom Guds skapelse ständigt förnyas och förändras. Joho. Men är inte detta Andens verk - och inte vårt. För skapelsen förnyas väl inte av sig själv? Och hur mycket förändras den? Är inte smultron på ett grässtrå en sommardag detsamma sommaren 2014 som sommaren när jag bara var fyra år gammal? Jag frågar så för det tycks som om den progressiva Svenska kyrkan förändrats mer än skapelsen när allt kommer till allt. Och var detta verkligen Andens verk?

Jag läste Malin Strindberg noga. Hon upprepar det grundläggande att biskopsmötet och kyrkomötet är överens om så "tusentals församlingsarbetare" skulle mena något annat och hon drar på det nytotalitära sättet fram frågan om lojalitet mot arbetsgivaren. Med arbetsgivaren avses inte Kyrkans Herre som gav ett uppdrag i vigningen utan arbetsköparen, den som anställde. Det är viktigt med distinktionerna om man ska förstå.

Det kunde möjligtvis vara viktigt med orden också. Strindberg undrar vilka bibelord vi får lämna ut. Resonemanget förvirrade för Bibeln är inte hemlig, heter det. Vad menar hon? Jag läste om och fattade att med "lämna ut" avses "utelämna", som är något helt annat.  Somligt går "utmärkt" att utelämna, menar hon alltså. Tja. Eller utlägga, förklara? Är det inte den sysslan de lokala teologerna har betalt för att göra?

Tillbaka till Lena Bohman. Hon är en snäll och vänlig person. Det förvånar mig inte att hon inte uppfattar att det finns en rädslans kultur i Svenska kyrkan. Hon har inte haft någon anledning till det. Det betyder inte att det inte skulle finnas anledning. De som kräver lojalitet med arbetsköparen, brukar inte lägga fingrarna emellan. Jag säger ett: Var rädda om er! Men var rädda om tron också - för den dag tron inte påverkar era liv, har ni förlorat den.

Vad det med det progressiva? Hebr 6:1-3

Men frågorna om de läromässiga oenigheterna i Svenska kyrkan ska nog borras i. Somliga av oss är oeniga med läran så som det så kallade kyrkomötet fastställt den. Det har vi goda skäl för. Vi är dock  rätt eniga med Svenska kyrkan, så som hon skapats historien igenom och med de referenspunkter för sitt liv som hon angett i samklang med vad kristen tro bekänner. Där har ni problemet. Så vad lärde oss söndagskolfröken?