fredag 19 september 2014

Sandahl är en fin präst

Inte jag. Förstås inte. Men kyrkoherde Bo Sandahl i Burlöv.

Jag läste honom i Kyrkans Tidning, vår viktigaste kyrkliga nyhetsförmedlare i går. "Sverigedemokraterna som parti kan vi strunta i, men dem som har röstat på dem måste vi ta på allvar." Jaha. Varför det? Hur tänker du nu? Om du tänker alls! Ponera, ordet är ponera, att det i Burlöv dyker upp en kvinna och säger sig inte bara vara gudstjänstdeltagare utan partimedlem och frågar: "Är jag välkommen här? Jag har medvetet och eftertänksamt kommit fram till att SD är partiet för mig, Inte M, inte KD, inte C eller S - partier som i historisk tid samtliga haft gamla nazister i sina led. Jag vill inte solidarisera mig med den blodbesudlade vänstern. Är jag accepterad som en god kyrkokristen i Burlöv nu?"

Vad svarar kyrkoherden? Går han igenom det klassiska att skilja kommunismen som idé från det som verkställdes för att säga att det finns en fin, icke våldsbejakande, vänster? Eller säger han att detta är ett ställningstagande där varje kristen är fri och präster har inget ställföreträdande politiskt förnuft? Kyrkoherden kanske svarar som i Kyrkans Tidning: "Vi måste mötas kring konkreta frågor, som att mottagandet av flyktingar inte går ut över välfärden. Annars riskerar det här att barka iväg åt 40 procent."

Då frågar förstås SD-medlemmen varifrån pengarna tas - och det är en fullt rimlig fråga. Kanske anför hon nationalekonomer som pekat på att välfärdsprojektet är nationalstatligt - och då får kyrkoherden problem. För det är det, förstås. Men SD-medlemmen blir påstridig och vill ha besked om varifrån pengarna till mottagandet av flyktingar kommer. Varifrån! Vad säger den fine kyrkoherden då? "Som församling måste vi agera: föra samtal med dem vi möter och vara tydliga med vår värdegrund."

Då frågar SD-medlemmen förstås vad som i Svenska kyrkans värdegrund som gör det omöjligt att vara med i SD, som ju företräds i kyrkomötet och som ungefär 13% röstat på. Några präster bland dem! Vad kan kyrkoherden då svara som inte i ett slag förvandlar Svenska kyrkan till en sekt för dem som tycker likadant? Och varför har vi med vår värdegrund inte markerat mot de politiska partier som iscensatt den nuvarande abortpolitiken, som de kristliga tog avstånd från när lagen kom till? Bland dem väl Anders Wejryd, om jag minns rätt.

Antje Jackelén säger: "I en församling där 30% röstar på SD möter vi dem i vår verksamhet." Ja, i Hjortsberga var det 25%. Eller möter vi dem?
"Då måste vi föra samtalet rakryggat och öppet och stå upp för alla människors lika värde, av teologiska skäl."
Men då svarar förstås den som gärna röstar på SD att "1. de andra partierna vägrade tala om den verklighet jag ser - är det kristligare och 2. det handlar inte om alla människors lika värde, vad nu detta skulle kunna vara, utan om vi har en fungerande integrationspolitik. Och det har vi inte. Vad har detta med människosyn att göra?

Jag vill inte ha den situation som beskrivs i Alvesta - utanförskapets människor som söker sovplats i trappuppgångar i Rönnemyrområdet." Vad svarar Antje då? Det är inte lätt när orden stigit som såpbubblor mot skyn och det är inte lätt att i detta läge bevara Kyrkan från att bli en sekt för likasinnade.

Nu kommer kanske ingen SD-medlem och anförtror sig för en präst. Vikarierande kyrkoherden Filip Stenman fick till det: "Jag tror att många håller inne med sina åsikter, byter karaktär när de talar med oss från kyrkan eftersom de vet att vi är så starkt profilerade mot rasism." Vi från kyrkan är en storhet till skillnad från kyrkomedlemmarna - vi är rätt långt från ett rimligt sätt att tänka kyrka. Men så sas det. Ska inte gudstjänstbesökarna i början av gudstjänsten hälsas välkomna som på SAS: "Välkomna till oss i kyrkan idag...." Jag ställer inte frågan om själavården i vikarierande kyrkoherdens församling - men brukar inte prästen få höra hur människor tänker och har det? Undrar jag. Är folkkyrkan inte så folklig som det sägs, alltså?

Fast så långt i tankegången slår det mig. Vad ska prästensäga om någon med ängsligt samvete kommer och säger sig ha läst Kyrkans Tidning och fattat att han som röstat SD, röstat fel och därför vill gå till bikt, bekänna sin synd och få syndernas förlåtelse? Vad gör prästen? Vad tycker biskoparna att prästen ska säga?

Nu gräver vi för dagen inte mer i detta.

Sandahl är en fin präst. Minns det. Upprepa det. Säg det till dem ni möter!

24 kommentarer:

  1. Sandahl är en fin präst.

    SvaraRadera
  2. Ja, vem vågar numera riskera att uppmuntra någon att byta läggning?
    Då kommer Bulldoggen Berntsson på Kyrkogatan farande!

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
  3. Jag säger som den fine Sandahl fast tvärtom: "De enskilda medlemmarna kan vi strunta i men Sverigedemokraterna måste vi ta på allvar". (Det beror naturligtvis vad vi lägger i begrepp som "strunta i" resp. "ta på allvar."). Se även http://www.stefansward.se/2014/09/17/jag-vandas-och-bavar-over-vaxande-kristen-framlingsfientlighet/ och "Skända inte din ras"-artikeln http://www.expressen.se/kronikorer/niklas-orrenius/niklas-orrenius-sd-ledningens-arbete-betalar-sig/

    Jag är ju gammal nog att själv ha varit med på 80-talet och i början av 90-talet när Sverigedemokraterna definitivt var ett rasistiskt parti och jag skrev en uppsats om den ideologiskt ytterst grumliga men av allt att döma ganska närstående 30 november-föreningen i Lund. Och jag fattar fortfarande inte varför enligt egen uppgift övertygade antirasister - och t.o.m. kristna! - valde att engagera sej i ett rasistiskt parti för att göra det rumsrent (det låter som värsta konspirationsteorin!). Att man håller med även ett extremistiskt parti i vissa frågor är väl inget skäl att gå med i partiet eller ens rösta på det (i så fall hade jag ju kunnat rösta på Arbetarpartiet Kommunisterna i Luleå som hade en del vettiga förslag lokalpolitiskt åtminstone!!!).

    Naturligtvis är Sverigedemokraterna ett hot och ett skäl att fortast möjligt köra ut ALLA politiska partier från kyrkans beslutande församlingar. Och ja, jag tycker nog att en ångrad röst på dem kan vara värd att lägga fram i ett biktsamtal. Vill man inte precis ge avlösning för detta kan man ju alltid i ett själavårdssamtal erbjuda förbön mot högerextremism - var det inte en Frimodig Kyrka-präst som sa att han alltid erbjöd förbön för sånt konfidenten ville bli av med, oavsett om det nu var homosexualitet eller något annat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. När nu SvK identifierar sig med eliten i samhället, en elit som redan i hög grad inte är medlemmar i kyrkan och står främmande eller avvisande till kristen tro, är det då klokt, att driva bort en god del av dem som fortfarande betalar kyrkoavgift?

      Innehåller SD:s partiprogram något förgripligt?

      Hur är det med rötterna i de flesta partier? Centern? M? S? V? Några gröna, katastrofala samhällsomvandlingar har världen ännu inte skådat, men de kommer kanske? Är FI så obefläckat av totalitarism?

      Hur var det när M började röra sig mot 10%-strecket? Och KD mot spärrgränsen 4 %? Larmade inte eliten om att de bruna var på väg att ta över? Skrämdes inte de små svenska barnen med Schlüter, Thatcher och Reagan? Så blev M statsbärande och KD till nöds accepterat. Sverige kopierade så småningom både Schlüters, Thatchers och Reagans idéer. Blev Sverige alltså brunt?

      Kanske bör vi börja med att läsa SD:s partiprogram, och sedan få perspektiv på det svenska genom att logga in på Den Korte Avis, Berlingske eller Jyllandsposten och söka på Sverige?

      Bilden av svenskerne är inte smickrande.


      GG

      Radera
    2. Orrenii artikel i Expressen är tankeväckande om än bitvis överspelad.

      Skulle det vara något "kvinnofientligt" med att sänka (den ovillkorliga) abortgränsen till 12 veckor? Är det då mera kvinnovänligt att höja (den ovillkorliga) abortgränsen till, låt säga, någon dag före förlossningen?

      Språkbruket hos våra eliter är intressant!

      Radera
    3. Andreas Holmberg med flera. Jag anser att vi måste sluta svänga oss med antiintellektuella uttryck som rasistnazist och annat av samma slag, t.ex islamofobhomofob. Det senare är säkert lättare för kristna att genomskåda. Alla dessa uttryck har en gemensam källa eller ursprung, sovjetkommunismen och marxismen, idag kulturmarxism som utgår från journalistkåren och expo, därifrån har detta gift trängt vidare in i samtliga gammelpartier och till en stor del av allmänheten som blivit hjärntvättad enligt känt mönster.

      Att vilja sitt lands väl är annars helt naturligt, Gud har skapat folk och nationer (Apg. 17:26-27) och nedlagt nationalkänslan i folken på jorden. Fosterlandet är en dyrbar gåva från Gud.

      Lennart

      Radera
    4. Härligt Andreas, preach the Gospel!

      Radera
  4. Detta var en "klockren" blogg, dr Sandahl, men jag tror att den intellektuella kollapsen bland nomenklaturan i Svky, inkl din namne, nu har nått sådana nivåer att dom inte begriper att de blivit hycklande charlataner?!
    /Antony

    SvaraRadera
  5. Varför talar ingen om Vänsterpartiets bakgrund?
    PÅ 1980-talet var väl knappast de flesta i SD ens födda!
    Och så undrar jag en sak; Kan man kallas rasist om man tar avstånd från sverigedemokrater?
    Jag tror att åtminstone danskarna skrattar åt oss!
    Och återigen- ärkebiskopen ska inte ta ett så klart partipolitiskt ställningstagande som hon gjorde i Kyrkans Tidning igår! Det mejlade jag till henne! Hur var det med de där fariséerna som tackade sin Gud för att de inte var som de andra syndarna...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra, nya tant lila! Håller helt med dig.

      Och passar sig inte dessa damer och herrar utan fortsätter sitt hetsande skulle det inte förvåna mig - och detta trodde jag aldrig att jag skulle skriva, eller ens tänka - om nästa statsminister heter Jimmie Åkesson. Det är definitivt inget jag önskar, utan räds, så nu får "etablissemanget" skärpa till sig.

      Radera
    2. Vi skulle ständigt kunna påminna högern om dess motstånd mot allmän rösträtt, eller sossarnas tvångssteriliseringar, centerns bruna 30-tal och V:s stalinister och leninister.
      Historierevisionism verkar vara högsta mode hos etablissemanget, både i politiken och i Svenska kyrkan!
      /Antony

      Radera
    3. Bra skrivet! Tack för att du mailade dina/våra synpunkter till ÄB!

      Jag i Halland

      Radera
    4. ÄB är med största sannolikhet omgiven av Ja-sägare som rensar undan slik kritik i ÄB:s inkorg. Och så nickar dom och säger att Allt står väl till.
      Lille John

      Radera
    5. Jag fick-omedelbart faktiskt- svar från en handläggare som lovade att framföra synpunkterna. Han kunde föreställa sig vad ärkebiskopen skulle svara, så det svarade han. Jag skickade ett mejl till med förtydligande, och då fick jag också veta att han visste att jag var tant lila och han kände till min blogg! Det var troligen inte meriterande! :-)

      Radera
    6. Jag är besviken på Antje Jackelén! Hon fick genom vänligt mejlbemötande mig tillbaka till Svenska kyrkan efter det att jag varit ur i 1,5 år sedan Anders Wejryd hade blivit ärkebiskop. Nu vet jag inte riktigt vad hon sysslar med! Vad är det för en kyrka med en massa offentliga, partipolitiska ställningstagande och ding-dongande hit och dit i kyrkklockor när folk ska framträda?Ovärdigt, anser jag!

      Radera
    7. Tants blogg är faktiskt lite småtrevlig och tänkvärd. Tittar in då och då;-)

      Tocke

      Radera
  6. Prästen måste väl rimligtvis säga ungefär så här:
    "Jag kan inte lösa dig, eftersom det du anger som synd inte är någon synd.
    Gå ut i den härliga höstsolen och ha en bra dag!"

    LG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror verkligen LG, att så värst många präster har dels den klarsynen, dels det modet?

      Radera
  7. Svenskarna tycks besatta av kollektiv socialreligiositet. Kristendom som motkraft existerar knappast längre. Det är svårt att stå oanfrätt av sitt samhälles värdegrunder. Kyrkan framstår som minst lika infekterad av tidens tankar som andra institutioner, och prästerskapet som andra professioner.

    Kanske bör man då trots allt känna viss förståelse för exempelvis makarna Myrdals vurmande för rashygien, Aleksander Radlers IM-tjänst, kanske rent av prosten Ivar Rhedins nazistvänlighet under kriget, och varför inte idag för domprosten i Visby, som utan att darra på manschetten berömmer sig av att vara pekå?

    http://blogg.svenskakyrkan.se/domprostmats/2014/09/11/kyrkan-och-valet/#comments

    Mats for bishop!

    SvaraRadera
  8. -Sandahl är en fin präst, utropar Mohedabloggaren med illa dold förtjusning över sin namnes åsikter. Men officiellt menar han förstås sin egen person, vilket Antony med samma förtjusning instämmer i och förstärker med sitt grova och orättvisa utfall mot hela Svenska kyrkans ledning. Ingen i den kommer ju ens i närheten av Sandahls nivå och kapacitet.

    Ett stilistiskt smart knep av Mohedaprästen som Antony formligen faller i trance för!

    Det är tur att vi andra håller huvudet kallt efter såväl den humoristiska egotrippen på bloggen som ryggdunkarens ryggmärgsreaktion.

    Ty sensmoralen är ju att realism, verklighetsförankring, klokhet och ödmjukhet i den kyrkliga debatten alltid skall sättas främst, medan egenrättfädighet, förhävelse och dömande av medmänniskor alltid hör hemma i debattens skräpkammare.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  9. DIKE, för övrigt; ingen doa-kör men statlig kyrka. Uppfattat?

    SvaraRadera
  10. Andersson vill tydligen distansera sig från doakören. I så fall det klokaste han har gjort under sin kommentatorstid på denna blogg.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  11. LÄNGE LEVE STATSKYRKAN! DÖD ÅT DOA-KÖRERNA!!!

    SvaraRadera