onsdag 16 september 2015

Insani sunt Romani, del I

"Dom är inte riktigt kloka, dom där romarna" heter det i Asterixhäftena. Insani sunt Romani, på latin. Nu är inte romare i detta avseende romare, som attribut till det katolska, utan beteckningen på den härskande klassen och den härskande klassens lydiga redskap.

Vad ser vi nu?
Det är väl enklast att ge sig in i några kyrkoherdars tankevärld. Vi börjar med den bäst betalde.
http://malmo-pastorat.smrt.se/news/282

Anders Ekhem vet att berätta att det i Ungern sätts upp taggtrådsstängsel för att stoppa människor som söker frihet och ett nytt liv. "Motiveringen är att bevara det kristna." Samma motivering anar Ekhem i Finland.

Nu är väl detta faktiskt inte riktigt sant. Det är Dublinförordningen som Ungern följer. Och den har antagits också av Sverige, om jag fattat saken rätt, och i går kväll fick jag lära mig om hur en regering kan sätta förordningen ur spel. Avsikten med förordningen var att skapa några gemensamma regler för invandring till Europa. Ungern sätter inte förordningen ur spel. Därför blir det som det blir. Men förordningen är gemensamt anstagen, av våra politiker också. De ville Festung Europa med ordnade möjligheter att ta sig in i fästningen. De kunde inte föreställa sig det som nu är.
Att Orban talar om skillnader mellan islam och kristen tro är inte särskilt förvånande. Det gör Imre Kertész också. Men det är inte detta Dublinförordningen går ut på.

Nu kan vi bortse från triviala upplysningar som dessa i sammanhanget.
Anders Ekhem avlägger sin antibekännelse:
"Är taggtråd som stänger ute den som är på flykt att vara kristen? Är selektion av människor av olika tro att värna det kristna? Då vill jag inte vara kristen. Då vill jag inte heller leva i ett land som kallar sig kristet. Då har jag inte längre en kristen tro."

Det var en bekännelse!
Är inte kristen tro något som har med Kristus att göra? Bortsett från Dublinförordningen, som ska stänga ovälkomna ute, det som alls inte var en ungersk specialitet utan en europeisk. Och vad är det som händer vid den yttersta domen om inte just en selektion av människor av olika tro? Det är väl därför de kristna talar om tron på Kristus och hur avgörande den och inte våra gärningar eller missgärningar är?

Jag tar Ekhem på orden. Han vill inte vara kristen. Han har inte längre en kristen tro.

Eller har han?
Ekhem skriver: "Den kristna tron berättar att det lilla barnet bär Guds väg genom liv och död."
Är det intellektuellt fattbart? Bär Guds väg? Eller ÄR vägen?
Det slirar, minst sagt, i detaljerna.

Vi fortsätter:
"I sitt djup är därför den kristna tron inte en objektiv sanning som vi säger ja eller nej till. Det är livet som drabbar oss, utmanar oss, och kallar på oss som människor."
Barnet som ropar på oss är Gud. Är barnet Jesus?
Inte självklart:
"Den människa, oavsett tro, åsikter, språk och ursprung som genom sitt liv och sin övertygelse berörs av barnet som ropar och vågar gå över gränser, är på den väg som Jesus säger leder till Gud."

Det är fint skrivet. Men det är faktiskt inte kristen tro utan ädel moralism eller, på gammalt språk, gärningsrättfärdighet.  Det är en i religion draperad gärningsrättfärdighet, ty världen är numera religiös vorden. Till och med Morgan Johansson prisar t ex Svenska kyrkans flyktingarbete och få har vett att skratta åt denna teatro ecclesiastico.

Så vad ser vi?
Grundläggande oenighet om vad kristen tro är.

För somliga av oss är den avslöjad sanning/uppenbarad sanning.
Jesus är vägen, sanningen och livet och han har sagt det själv, inte fått orden lagda i sin mun.
Tron är i denna mening objektiv och något man kan säga ja eller nej till att växa i.
Tron hämtar livskraft i söndagens eukaristi, i Ordet, i insikten om nåden som möter i förlåtelsen och i gemenskapen, de kristna sammanfogade till en gemenskap vi inte själva valt. Den gestaltas i vardagen för dit skickas vi av Kristus själv: "Gå i Herrens frid", säger prästen och skickar ut församlingen till vardagens vedermödor och strider.

Vad ser andra?
De berörs av barnet, barnet i Bodrum eller något annat barn, och vågar gå över gränser. De berörs "genom sitt liv och sin övertygelse" och det handlar inte om tro, åsikter, språk eller ursprung, är på den väg som Jesus säger leder till Gud.
Det är något annat, det. Sentimentalt kanske. Moraliskt, definitivt. Högtstående, antagligen.
Bäst är om vi alla i varje fall kunde vara överens om den saken, att vi ser två olika hållningar. Två slags rättfärdighet, om ni vill. Trons rättfärdighet contra en rättfärdighet oavsett tro.
Ekhem är med sin antibekännelse något på spåren. Ska insikterna få några konsekvenser för en kyrkoherde som bekänner att han inte är kristen? Ellr var antibekännelsen bara ett retoriskt grepp?

Vi kanske borde tala om dopet också.
Ärkebiskop Antje Jackelén talar om hur dopet binder samman alla kristna världen över. Det är så. "Men just i dopet ligger också den här förpliktelsen och kallelsen att leva i tro och kärlek och ta sig an människor i nöd, oavsett deras hudfärg, medborgarskap, tro eller kön. Man kan inte diskriminera om man vill bära Guds kärlek."

Oavsett vad detta det sista kan betyda konkret, tror jag att Antje har fel.
Förpliktelsen till medmänskligheten ligger inte i dopet. Den ligger i detta att vara människa. Det är inte för att Kain är döpt som han får frågan och besvarar den med motfrågan om att ta vara på sin broder. Dopet är en gåva. Om nu ordet "förpliktelse" alls ska in, är det med psalmformuleringen: Dopets gåva förpliktar, livet helt åt Gud" men inget tal om förpliktelser får skymma att det är en gåva vi får. Bra så.

Nu vill väl läsa på, antar jag, särskilt ni som tror att det är Antejejakt att diskutera vad hon säger och försöka förstå det.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/vagen-framat/

Det kommer en del II om Insani sunt Romani också, hade jag tänkt. Ty det gives fler kyrkoherdar i den bransch som brukar betecknas som "snällism".
Jag har alltså mer att säga, men ni kan inte bära det nu.

16 kommentarer:

  1. En kh som ställer villkor på den kristna Tron? Det enda "villkor" som finns är att Tron kommer av Ordet (Jesus Kristus ). Ratzinger föreläste om det "irrationella" i muslimsk teologi där Allah skulle kunna gå emot sitt eget ord. Det är fullständigt otänkbart i kristen Tro. Kristologiska och Trinitariska dogmerna borde även kunna vägleda välbetalda kyrkoherdar eller är det penningbegäret som förleder till antikristna antydningar?

    SvaraRadera
  2. Kan vi inte bejaka förintelsen också, Dag? "Och vad är det som händer vid den yttersta domen om inte just en selektion av människor av olika tro?" som du skriver. Om någon bara för att den har en annan tro än kristendomen, vilket vanligen beror på att den är född i ett sammanhang eller land med en annan tro, ska väljas bort av Gud efter döden så gjorde väl nazisterna inget fel som föregick det hela lite (förutsatt att judarna hade en judisk tro)? Och hur tänker du dig att det går för judarna som gasades ihjäl? Gick de vidare till något ännu mycket värre, att plågas i evighet i en kremationsugn eftersom de inte insett att "Jesus är den enda vägen"? Osmaklig kan min fråga tyckas vara, men eftersom du försvarar sortering av människor utifrån tro p g a de i alla fall kommer att "selekteras" efter döden så borde du kunna svara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag deklarerat tidigare: Detta är ingen frågelådespalt. Jag tar in kommentaren därför att den på ett devot sätt tycks tänka att just jag har insikt i Guds hemlighetsfulla rådslut. I övrigt bestämmer Gud. Men Kyrkans lära är just att det är fråga om tron. Som en rykande veke, men i alla fall.

      Radera
    2. Ja förlåt. jag vet. Det är en spalt bara. Men ingen frågelåde- sådan.

      Jag tror inte alls att du har insikt i Guds hemlighetsfulla rådslut, det var lite poängen med min kommentar. Poängen var också att kritisera att du skrev som om det inte alls var hemlighetsfullt, utan att just du i princip visste vilka som skulle "selekteras". Och att vi därför var i vår fulla rätt att påbörja denna selektering redan under jordelivet. Vad kan ett sådant förhållningssätt leda till? Det har vi sett.

      "Kyrkan" lär lite olika när det gäller detta, kan man också finna om man googlar runt. Mest aptitlig var väl katolska kyrkans webförklaring när det gäller detta tycker jag. "Allt om Bibeln" svarade också på ett annat sätt än ditt, om än lite flummigt.

      Radera
    3. Låt oss lämna detta till Gud!
      Men är det inte lite trösterikt att, som en tillfälligt vikarierande yngre präst sa en gång i vår församling, "Kom ihåg att det är samme Jesus som kommer tillbaka för att döma!"

      LG

      Radera
    4. Ska Annas kommentar "Om någon bara för att den har en annan tro än kristendomen, vilket vanligen beror på att den är född i ett sammanhang eller land med en annan tro, ska väljas bort av Gud efter döden så gjorde väl nazisterna inget fel som föregick det hela lite " få stå oemotsagd?
      Det samma pedagogiska finess som den som lär att just eftersom det var (tyska) (kristna) (soldater) som sköt bl.a. judar så kan man vare sig vara soldat (som skjuter) eller kristen (som lär dubbelt) (eller i grunden tysk men där blir det ett problem med Antje - hur svensk är hon egentligen) utan vi måste lägga till med de senaste retoriska klargörandet som med detta just bevisat påståendets sanning.
      Nej, för att jag undervisar om den dubbla utgången så betyder det inte att alla som inte tror som jag hamnar i helvetet den dag det gäller utan att jag menar att inte ens du som läser detta kommer undan frågan. Hur möter du Kristus?

      Radera
    5. Jaså, menade du när du undervisar att inte ens den som läser detta kommer undan frågan? Jaha. Men det var tydligen inte vad Dag menade eftersom han skrev som han gjorde ovan och det var detta jag kritiserade. Och du verkar inte riktigt ha förstått vad jag skrev.

      Men du, när jag ändå har dig på tråden, hur möter DU Kristus?


      Radera
  3. "Och vad är det som händer vid den yttersta domen om inte just en selektion av människor av olika tro? Det är väl därför de kristna talar om tron på Kristus och hur avgörande den och inte våra gärningar eller missgärningar är?"
    Tänker på detta.
    Gud, vad svårt det är.


    SvaraRadera
  4. Tja, våra gärningar verkar ganska avgörande i Jesu skildring av yttersta domen. Då, om inte förr, sker ju verkligen "en rättfärdiggörelse (ett frikännande) genom gärningar." Också enligt luthersk lära. Eller hur?

    Oavsett Ekhems läror i övrigt kan jag i det sammanhang saken gäller inte annat än instämma i följande: "Är selektion av människor av olika tro att värna det kristna? Då vill jag inte vara kristen." Det handlar ju inte om yttersta dagen, utan om utsagd beredskap att idag ta emot KRISTNA flyktingar, men inte muslimska. Och hur kristet är det, om man får anknyta till Jesu liknelse om den barmhärtige samariern? (

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Andreas för ett sant ord i rätt tid. Själv blev jag stum av förtvivlan av denna bloggpost. Tur du och Anna finns som inte förstummas.

      Radera
    2. Bra så Andreas! Som kristna är det vår skyldighet att hjälpa den person i nöd, som råkar hamna i vår närhet. Yttersta dagen är Herrens och ger inte svar på vilka som är en av dessa Jesus minsta bröder i en dagsaktuell krissituation.

      Radera
    3. Så då menar du kanske att Raoul Wallenberg var en fascist, som räddade ungerska judar? Om han hade inriktat sig på någon annan grupp koncentrationslägerfångar, t.ex. tyska kommunister, hade han kanske kunnat rädda många fler. Och då hade hans kredit i himlen kanske varit ännu större?

      Har inte godhetscharlatanen Hans Rosling jämfört de nutida människosmuggjarna med Raoul Wallenberg, och t.o.m påstått att han var kriminell mätt med samam måttstock som vi fördömer smugglarna med? Och har inte vice statsministern Åsa Romson liknat Medelhavet vid Auschwitz? Mördades koncentrationslägerfångarna inne i Auschwitz eller omkom de undrer försök att fly från Auschwitz?Dessa två exempel är flagranta exempel på RELATIVISERING. Som är den förhärskande "filosofin" i Svenska Kyrkan idag.

      I denna relativisering skulle det alltså vara ett tecken på fascism och rasim (eller "etnocentrism") att rädda kristna och yasidiska flyktingar, men inte muslimska?

      Vad som mer skulle kunna läggas Raoul Wallenberg till last är att han inte räddade vilka judar som helst. När han inte kunde rädda alla, skulle han väl ha räddat slumpvis utvalda judar (och vanliga ungrare). Men han valde ut dem, som vid ett hastigt påsteende föreföll relativt unga och fertila, de som kunde antas ha förmåga att föra den judiska "rasen" vidare.

      Mig veterligt hotas inte vanliga muslimer i Syrien och Irak av något folkmord, däremot av massmord. Men det är inte samma sak. Här har vi återigen ett exempel på relativisering.

      Man kunde tro att relativisering av folkmordet på judar vore detsamma som historierevisionism, men som det sistnämnda ordet används inom vissa borgerligar och "antikommunistiska" debattörer, skulle själva påståendet att Hiterls brott var värre än Stalins, eftersom antalet offer för Stalin-terrorn var högre än antalet judar, som dog i de tyska koncenrationslägren.

      Eftersom ett folkmord syftar till en hel ras', etnisk eller religiös grupps utdöende är ett folkmord alltid värre än massmord, oavsett antal dödade individer. Men kan man då inte alls tänka sig att även muslimer kan drabbas av folkmord?

      Jo visst, det har hänt i ex-Jugoslavien, då bosnien-serber verkställde massmord på muslimska män och begick massvåldtäkter på muslims kvinnor för att de skulle föda "serbiska" barn.

      Den svenska kristenhetens agerande är skamligt, när man inte har hörsammat de syriska och irakiska biskoparnas vädjande om skydd. Visserligen kan kristna och yasidier räddas fysiskt, genom att komma som flyktingar till andra länder, men likväl hotas de av utplåning i sina hemländer. Det är då fråga om etnisk rensning, som är en mildare form av folkmord.

      Så det skulle vara "okristet", att hjälpa hotade nationella och religiösa minoriteter i en situation, då man inte kan hjälpa alla? Så det spelar ingen roll, när alla vägar bär till Gud. om den kristna minoriteten utplånas? Kan en fallen kyrka sjunka ännu djupare?

      Radera
    4. Det eskatologiska talet handlar inte bara om filantropi. Utan Kärlek (Kristus) frälser inte våra gärningar.

      Radera
    5. Men det är väl ändå en väl snäv läsning?
      an

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  6. Rimligen är superherden Ekhem - föga förvånande - präst i civilreligionen, en i 'Volkstum' välförankrad form av samhällelig påbyggnad.

    Kanske hög tid att skilja kristendom från civilreligion? Fast det blir väl i slutänden en sortering av tankar och människor? Något som kan komma att uppfattas som stridande mot den heliga värdegrunden om alla människors lika värde?

    Men sorterar inte civilreligionen redan bort de kristna? Ajaj!

    Civilreligionen tycks vara överlägset störst och ha mest stöd. Förmodligen väljer Ekhem rätt i sin satsning på civilreligion. Åtminstone tycks han ha hittat den mest lönande nischen i religionsbranschen.

    Lars Jensen

    SvaraRadera