söndag 13 september 2015

Pastoratsadjunkten

Valter Bratt (1868-1961) var chefredaktör för liberala Nerikes Allehanda. Om han var släkt med den Bratt som gav oss motboken, vet jag inte. Denne förekommer i en populär visa, som man kan sjunga när det behövs sång till dryck:
"Bratt den token
införde boken.
Ingen skål för Bratt"

Den 29 april år 1948 publicerade tidningen NA ett inlägg av den åldrade redaktören. Han hade kommit på att striden om kvinnliga präster blossat upp på nytt, när ett antal unga studentteologer i Uppsala "samt en del smålänningar - som bekant världens mest konservativa folk - har tagit sig till" att skriva brev till biskopen i Odense. Biskopen manades skjuta upp prästvigningen av en kvinna i väntan på ett ekumeniskt avgörande.

Bratt upprörs.
Det är ett "oförsynt tilltag" att lägga sig i ett annat lands göranden på detta område. Saken gäller, som ärkebiskopinnan Söderblom påpekat, att kvinnorna i Danmark haft fulla prästerliga rättigheter "utom att dela ut nattvarden samt att förrätta vigsel eller jordfästning, och det är således blott dessa ceremonier som nu tillkommit."

Bratt redogör så för vad han uppfattat som argument i sakfrågan.
Kvinnan skulle se löjlig ut i prästskrud, prästhemmet skulle inte ha någon prästfru, hennes röst är inte så mäktig som mannens. Bratt vet besked. Allt kan lösas. Också de svårigheter som "t. ex är orsakade av kvinnans könsförhållanden". När Bratt gått igenom dessa omständigheter får han fram två mer principiella religiösa skäl.

Det första är traditionen. Men en reform, "om denna uppbäres av nyare tiders åskådningar och önskemål", kan inte få hindra. "Då skulle inga framsteg kunna göras."
Det andra är ordet i 1 Kor 14 av Paulus. "Något verkligt religiöst skäl för tigandet anföres inte. F. ö. var väl inte ens Paulus ofelbar, ingen gud och man kan ha rättighet att nu använda andra metoder." Bratt citerar så Friedrich Heiler, som menar att ordet i 1 Kor är ett senare tillägg.

Valter Bratt drar ihop sin framställning: "Det tycks f. ö. att kvinnorna i vissa avseenden genom sin i regel mildare, vekare och för medmänniskor ömmande natur, skulle vara t. o. m. mera lämpliga som själasörjare än männen." Dessutom är motargumenten "som synes små, snävt begränsade och nästan som ett uttryck blott för Krångelsverige" ingenting att komma med för de svenska statsmakterna har erkänt kvinnas lika värde. Bratt undrar "hur kan man då vilja undantaga halva mänskligheten, kvinnorna, från detta människovärde."

Det är roligt att se argumenten, Inte för att de är varken begåvade eller bärkraftiga, men de är kära på sitt sätt ändå. Och 67 år gamla. Pensionsmässiga på något sätt. Att Nerikes Allehanda kallas Närkes Elände, noteras nu mest i förbigående.

Pastoratsadjunkten Thomas Ehde (1920-2015) svarade i NA den 8 maj, fortfarande i nådens år 1948.
Han fick till det. Inte bara med bibelord, som han anför. "Redaktör Bratt låter inte en döv recensera musik och en blind konstutställningar." Jag anar att under exemplifieringen finns en känga mot Bratt. Han har inte fattat vad frågan gäller. "Men det är ju också typiskt för vår sekulariserade och religiöst urvattnade tid, att osakligheten aldrig firar sådana triumfer, som just när det gäller kyrka och kristendom. Där kan vem som helst uttala sig i vad som helst.."

Paulus uttalade sig om saker han begrep och hade ämbete till.  "Det kan man tyvärr inte säga om våra nutida utvecklingsprofeter, allraminst när de talar om nattvarden, vigsel och jordfästning som 'blott dessa ceremonier'."
Pastoratsadjunkten polemiserar mot den, som har en så hög uppfattning om sig själv och tror sig begripa kyrka och kristendom bättre än Paulus och nitton seklers kyrkomän.

Valter Bratt kommenterade i anslutning till insändaren.
Den biskop som invigt i Odense samt pastor Niemöller "kan vara minst lika goda auktoriteter på detta område som pastoratsadjunkt Ehde."

Men Bratt gav upp:
"Jag lämnar f. ö. dessa teologiska, ofruktsamma och för en lekman ganska meningslösa spetsfundigheter åt sitt öde och vidhåller blott ur allmänmänsklig och medborgerlig synpunkt att kvinnan principiellt är likvärdig och likställd med mannen, vilket erkänts även av de svenska statsmakterna, och att hon därför även bör få tillträde till prästämbetet, liksom redan i praktiken skett på alla andra områden."

Vad ska man säga?
Att vi enkelt kan fatta hur en fråga blir många. Säg legio.
Om Bratt?
Vi sjunger: "Ingen skål för Bratt". Men för Thomas Ehde! Han sa i alla fall något.

Den som under idogt sjungande vill fundera över red Bratts etatistiska begrundan av ämbetsreformen (Kyrkans ämbete!) är fri att göra det. Så här tänktes det för 67 år sedan. Och för 57 år sedan bar tankarna frukt. Borde vi inte tala mer om den oheliga alliansen på det som sägs vara majoritetssidan? Bratt och dr Sahlin står ju i sakfrågan inte samman - men i praktiken.
Det hade Bratt inte sett som något problem.
Margit Sahlin kunde nog se problemet men kunde inte erkänna det som ett problem. Det ska man inte begära heller.

Ingen skål för Bratt i alla fall!

24 kommentarer:

  1. Det är intressant och upplysande att Bratt såg frågan som rent inrikespolitisk och inte som en fråga för Kyrkan. Den som tänker så har inte fattat något, för att tala med en känd ÄB.

    Mot bakgrund av sådana tankar, som Bratt säkerligen inte var ensam om, är utvecklingen inom Svenska kyrkan förklarlig. Hon "går före". Jo, nog går man före alltid men det är det ingen nytta med så länge man går på fel väg.

    SvaraRadera
  2. Om man alltid skuylle tycka att vad de svenska statsmakterna beslutat är rätt så blir som sagt all argumentation därefter onödig.

    Men innan statsmakterna beslutar behöver det ju ske opinionsbildning.
    Besluten om det könsneutrala äktenskapet 2009 är ett utmärkt exempel på sådan opinionsbildning där man efter beslut visar en anmärkningsvärd oförståelse för de som motsatte sig beslutet, d.v.s. den majoritet som rådde innan beslutet fattades.
    Det finns många historiska exempel på att statsmaktens beslut varit direkt skadliga.

    SvaraRadera
  3. Kom att tänka på det för vår tid avskyvärda ordet "kvinnan tige i församlingen" och att det är den "motsägelsefulle" aposteln som yttrar det. Men Jesus själv anbefaller ett tydligt tigande i Mk 7 och att man inte lyder Honom. Var det inte en biskop som nyligen predikade att det var bra att man inte visade Jesus lydnad? Och nu i vår informationstyngda tid åker vi på retreater och tiger. Tänk om Paulus djupast menar att det är ett priviligeium för kvinnan att tiga? Männen får "förnedra sig" att i sin apostoliska tjänst bli betraktade som världens avskum (perikathärma) när Ordet förkunnas och sakramenten förvaltas. Den moderna lösningen blir då att försöka göra "apostolisk tro" anpassad och begriplig för nutiden. I den aktiviteten blir det i själva verket den omgivande ideologin som bekräftas. Med många små steg sekulariseras kyrkogemenskaper inifrån genom att bara vara relevanta i nutiden. Nu säger någon att detta är alldeles för "hyperboliskt" eller "bygga halmgubbar" osv. men som sagt är inte denna kontext vår arbetsmiljö i västerlandet (aftonlandets kyrka)?

    SvaraRadera
  4. Apropå Bratt: Om Bloggaren skulle skriva en bok om alla dessa turer och redovisa sina argument, vet jag i alla fall boktiteln: MOTBOKEN.

    LG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dag Sandahl har redan skrivit den boken. Titeln är "Kyrklig splittring" och den renderade honom en docentur.

      Radera
  5. Nu är väl den egentliga formuleringen/betydelsen att 'kvinnan ska tiga i gudstänsten'. Vilket är en rätt annorlunda sak, med tanke på att det utnyttjats som att kvinnor ska tiga i alla sammanhang.

    Sedan är det faktiskt struntprat att tala om att männen får förnedra sig och betraktas som avskum i sin apostoliska tjänst och att kvinnorna slipper. Ingen slipper undan här och att förkunna ingår väl hur som helst i det allmänna prästadömet.

    Min tro är att kvinnor har del i jungfru Maria på ett sätt som män inte har och därför inte behöver bli präster. Att det är en skam för en kvinna att bli präst på samma sätt som det är en skam för den med friska ben att sno kryckan från den som behöver den. Jag gissar att den tanken inte är särskilt populär hos det manliga släktet vad det beträffar ...

    den Lea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Märk väl att det är Gud själv som enligt aposteln sätter apostlarna sist precis som den korsfäste är utanför lägret. Varför inte lyssna till profeten Jeremia som talar om att skapa något nytt i landet (femina circumdabit virum). Allt gott Lea hälsa Rakel!

      Radera
  6. Kvinnor eller ej för högkyrkligheten anno 2015?,

    Bloggaren tar ofta upp kvinnoprästfrågan utifrån äldre texter och kyrkobeslut och ej sällan då emanerande från det högkyrkliga perspektivet, dvs att kvinnor ej skall äga tillträde till prästämbetet.

    Därför är det befogat att nu rikta en fråga till den högkyrklighets många företrädare, som - med namn eller under anonymitetens skugga -framträder på kommentarsfältet om deras syn på kvinnoprästfrågan 2015:

    -Är det deras åsikt att kvinnor i dag inte skall kunna få bli präster i Svenska kyrkan?

    Samtidigt med denna enkla och lättbesvarade fråga - den kan besvaras med ja eller nej - bifogar jag en liten bön, avsedd för oss alla:

    Gud, stärk Din och vår kyrka på jorden;
    ge oss kraft och vilja att gemensamt tjäna den,
    att alltid med tacksamhet ta Dig på orden,
    Du som går vid vår sida som en trogen vän.

    Ditt redskap är kyrkan, led oss då tryggt dit,
    Du är sanningens och rättens starka röst,
    låt oss därför förmedla den med mod och flit,
    Dig till ära, kyrkan till framgång och oss till tröst.

    Lyft av oss bitterhetens osunda destruktivitet,
    som blockerar glädje, kärlek och skadar varje själ.
    låt oss i teologisk,tolerans och äkta solidaritet,
    tillsammans verka för Ditt ords och kyrkans väl!

    Ty Ditt ord går före mänsklig inskränkthet,
    står långt över egocentrerad individuell polemik,
    Vad är väl sådant mot allt vad Du, Gud, vill och vet?
    För oss därför till Din, och vår gemensamma kyrka rik!



    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste BOD! Om och om igen ser jag dig förtala vår älskade svunna gamla högkyrka! Och jag frågar dig om igen - vad är det för fel på en manlig, högkyrklig präst? Har du inte något gott att säga om kvinnoprästmotståndarna? Är de inte nästan lika bra som de kvinnliga prästerna? Bloggpappan själv har upplyst oss om att en nioåring klarar av prästens sysslor i gudstjänsten - varför ska vi då inte tro att en kvinnoprästmotståndare gör det?

      Nej, min uppmaning är: Låt oss tillsammans vända om och värna det manliga motståndet! Låt oss stå upp för den kyrka som i nästan tvåtusen år har förtryckt kvinnorna liksom det omgivande samhället har gjort det, men som vägrar se sin kyrka som en del av tidsandan som rådde då! Nitton seklers kyrkomän kan ju inte ha fel!

      Låt oss sluta skymfa och förtala dem som skymfar och förtalar någon bara för att hon är kvinna och präst! Låt oss inse att det är ett privilegium för kvinnan att tiga, så hon slipper förargade svarskommentarer på bloggar och bli betraktad som världens avskum! Och tänk på Dags fru - om hon bara tiger som Muhren skulle hennes känsla av privilegium knappast veta några gränser.Så glad skulle hon bli - unnar du henne då inte det?
      Svara gärna på min fråga!

      Radera
    2. Bengt Olof, högstämd dikt! Vad är det för versmått?

      Radera
  7. Fast Bratts åsikter är de enda rimliga. Allt annat är helt oacceptabel diskriminering. I en statskyrka alltså. Vad många missar är just detta att ämbetsfrågan då den avgjordes handlade om kvinnors rätt till en viss typ av statlig tjänst. Att vissa la en annan djupare betydelse i prästvigningen ändrar inte på detta.

    Ämbetsfrågan kunde alltså endast få en av två lösningar: den den fick eller kyrkans skiljande från staten. Eftersom motståndarna till en ändring inte vågade alternativet så blev det som det blev. Ett tredje alternativ, dvs en statskyrka med enb att män som präster, skulle bara kunnat fortleva i ett Sverige som närmast varit en teokrati. Varje öppning mot religiös pluralism och en statsmakt som är sekulär måste leda till att en statskyrka annamar den sekulära demokratins syn i vissa frågor. Allt annat är en omöjlighet.

    Jag hade hellre sett den andra lösniningen men det är ju av akademiskt intresse eftersom jag inte ens var född.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är intressant att Populisten binder samman beslutet om kvinnor som präster med frågan om statskyrkan. Efter beslutet var vi inte så få (jag var student i Uppsala då – satt f.ö. på läktaren i riksdagshuset då kyrkomötet tog sitt beslut) som omedelbart insåg att Svenska kyrkan måste skiljas från staten, om den skulle ha någon framtid som en del av den allmänneliga, världsvida kyrkan. Det blev ju sedan aKF:s hållning direkt efter bildandet 1960.

      Bengt Olof och andra i den doakör han tillhör höll emot, så det tog 40 år innan det skedde. Då var det för sent. Därför kan jag på sätt och vis hålla med Bengt Olof att det skulle vara bättre om statskyrkan fått bestå. Då skulle vi ha haft en kyrka, som styrdes med ämbetsansvar enligt förvaltningslagar, inte som nu av politiker med partiprogram.

      Radera
  8. Betänk också att gifta kvinnor inte blev myndiga förrän 1921 - skulle tiotals sekler av kungar och politikermän ha kunnat HAFT FEL? Och betänk käre BOD, att om kvinnan inte var gift skulle vi dragits med OMYNDIGA PRÄSTER! Hur skulle det sett ut? Men samtidigt så fick ju inte ens kvinnliga lärare vara gifta. Är nästa steg att vi får se dagisbarn i präststolen, då du tydligen tycks förorda omyndiga präster?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast tvärtom. Vi skulle dragits med omyndiga präster om hon var gift.

      Radera
    2. Javisst, dagisbarn som präster (och helst biskopar) är framtiden! :/ http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/atta-sma-och-en-stor-biskop-nar-mikael-mogren-togs-emot

      Radera
    3. Skrämmande! Och i Italien är väl kyrkorna redan fulla med "småpåvar" kan man tänka!

      Radera
  9. Till BOD
    Svaret är Ja, men även som är emot detta skall erhålla prästvigning. RK

    SvaraRadera
  10. +Göran och Anonym,

    -Versmåttet är mitt eget.

    Och till Anonyms svar denna kommentar:
    -Då vet vi svaret, som i praktiken innebär en mycket liten isolerad kyrka endast för de "rättroende".

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  11. Detta, BOD, är väl en helt felaktig slutsats. Se på våra nordiska grannkyrkot o Anglikanska kyrkan! Där klarar man av både kv pr o kvprmotst i samma kyrka. BOD du måste tänka om!/RK

    SvaraRadera
  12. BOD: Om storleken och isolationsgraden är de mått med vilken man mäter så är svk ute i blåsväder oavsett kvinnliga präster eller inte....( Eller har jag missat nått? )
    Om antalet medlemmar är måttet på en lyckad församling föreslår jag att svk ger högre pension till alla medlemmar, bostäder till alla samt gratis iPad, glass o större lekparker till alla barnen. Då lär det bli en lyckad kyrka med en enorm tillströmning av medlemmar.

    .... eller så är det nog så att Kyrkan i en vidare mening,alltså Kristi kropp, just är en kyrka för "rättroende" i en något mer traditionell mening samt att en sådan genom historien blivit utsatt för isolation och förföljelse och ibland enorm tillväxt, av somliga kallat väckelse. Åtminstone om man är en kyrka där Jesus är överhuvud. (En person som f.ö. sällan nämns på denna blogg med olika kommentarer men vilken borde stå i centrum för en kristen kyrka. "Vad hjärtat är fullt av talar munnen"...?)
    // Lekmannen

    SvaraRadera
  13. Anonym och Lekmannen,

    -Felaktig slutsats??? Då, käre Anonym, har Du dålig förankring vad avser folkopinionens inställning i frågan.

    Lekmannen försöker i första stycket ironisera och i det andra låta kvinnoprästmotståndarna och deras (icke ännu presenterade) kyrka spela martyrroller.

    Båda ansatserna lika dåliga och lika orealistiska. Ty vad kan en kyrka betyda, om den inte har bredd, kraft och styrka i land och folk?
    Jo, bara vara en kyrka för inbördes beundran gällande dem, som an ser sig "rättroende" och ej har mycket till övers för den breda folkkyrkan.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. "... om den inte har bredd, kraft och styrka i land och folk?" BOD tycks ha tappat bort hela (alternativt inte förstått) tredje artikeln i den apostoliska trosbekännelsen.
      /Per H

      Radera
    2. BOD: Vad kul att du känner igen ironi. Mindre kul att du inte förstår den.
      Jag är ny läsare (o nu skribent ) på denna blogg sedan Dag börjat skriva här igen efter sitt uppehåll o vet inte alls era tidigare förehavanden. Dock läser jag det du skrivit och jag har faktiskt inte sett dig bemöta en enda relevant sakfråga och tror ju inte att du lär göra det nu heller. Läsarna har dock Språklig logik och det är för dessa jag skriver inlägg.

      BOD:s sakargument, så som den får förstås, den 14/9 08:50 ovan:
      -framgång i en församling mäts i storlek.
      Detta, kära läsare, var vad jag ironiseradeöver och för tydlighetens skull lyfte jag även ur frågan om kvinnliga präster. Kvinnoprästfrågan är mindre än frågan om vad kyrkan , i större mening, är och hur kyrkan är framgångsrik. Här reflekterar jag över" ..gå därför ut o gör alla folk till lärjungar och..." Osv och jag uppmanar läsaren att göra detsamma.

      Mitt andra stycke, käre läsare, berör något som är betydligt allvarligare:
      En halshuggen kyrka är inte kristen, per definition . Jesus är huvudet i kyrkan och meningen med livet. Han gör under och skapar mening. ("Utan mig kan ni ingenting göra" etc Kommer dock ej ihåg bibelstället på rak arm). Käre läsare... BOD berör synen på en kyrka utan Jesus som en kyrka för alla med kraft o bredd från folket. Min poäng: En kyrka utan Jesus är en annan religion. Paulus ville exempelvis inte veta av någon annan kraft än den från evangeliet och därmed från Jesus via den helige ande. Tex Rom 8:26

      Jag berör inte frågan om kvinnliga präster alls. Det ser Du, käre läsare, men inte BOD. Jag förtydligar detta här för hans skull och inte för er.

      BOD: vad hjärtat är fullt av talar munnen. Lär känna Jesus så kommer du prata mer om honom o därmed bygga upp kyrkan. Kanske får du även se konkret frukt i både ditt o andras liv, både Andens frukter o människor som lär känna Jesus?

      Med hopp om en underbar dag och frid från vår Herre:-)
      //Lekmannen

      Radera
  14. Jag är lite kluven. Beslutet var ett politiskt övergrepp. Men just nu är jag rätt nöjd med att det finns kvinnliga präster i Svenska kyrkan - bara sådana vågar vara härligt högkyrkliga nuförtiden!

    SvaraRadera