söndag 20 september 2015

Tillfälle

Kapitalismen betyder att lagerhållning av böcker blir en besvärlig och dyrbar affär. Böcker får kort livslängd och biblioteken rensar. Vart ska detta barka vart? För egen del har jag inte böcker. Jag har ett bibliotek, dvs en sådan ansamling där böcker hakar i varandra och ger sammanhang. Det betyder inte att böckerna håller med varandra, som den begåvade allmänheten inser.

Jag har förstått att somliga stör sig på oss som läser böcker och refererar till dem. De tror vi prålar. Vi gör alls inte det. Vi riktar uppmärksamheten bort från oss själva, vi som bara hållit liv i de färdigheter småskolefröken gav oss. Detta skrivet finns det goda skäl att skaffa sig böcker.

Jag stod hos en bouquiniste i Uppsala.
Docent H kom förbi, kollade raskt boklådornas innehåll och slog fast att "detta var ingenting att ha" samt vandrade vidare. Eftersom docenten H av mig uppfattades som rätt dum, korkad, vad ni vill i genren, omprövade jag mitt beslut att också vandra vidare. Om docent H säger så, måste det finnas något viktigt bland böckerna! Jag gjorde ett fynd. För 10:-. Jag är docent H stor tack skyldig.

Den bok jag nu ska skriva om hör till den kategori som docent H med säkerhet skulle avfärda som "ingenting att ha". Och då vet ni hur det egentligen är.

Jonathan Baker, då rektor vid Pusey House och senare Bishop of Fulham, skrev boken Consecrated Women? (2004)
På svenska blev det Kvinnor i biskopsämbetet. Ett bidrag till debatten om Kyrkans ämbete, Församlingsförlaget 2005.
David Hope, ärkebiskop i York skrev förordet och biskopen John Broadhurst skrev inledningen. Engelsmännen konstaterade, att den svenska boken utformats snyggare än den engelska.

Del II kan man nog hoppa över, tänkte jag, men är beredd att ompröva.
Blädderläs i alla fall. David Hope gör några viktiga markeringar men avsnittet styr in på hur det var i Church of England. En del av det är historia nu.
Del III behöver man kolla lite översiktligt. Där finns några intressanta bidrag som påverkat texten i del I.
Det är del I som är den som är den teologiskt principiella delen (s 27-112) och som inbjuder läsarenatt reflektera.

Saken gäller alltså Kyrkans ämbete och Baker ställer den sortens frågor som i Svenska kyrkan avfärdas som "icke-frågor". Somliga av oss blir som mest intresserade av frågor som avfärdas, jfr docenten H. Det är i det avfärdade som det intressanta döljer sig, det borde varje kristen vara medveten om. Jag säger bara Jesus!

Baker tar inte bara upp teologiska frågor om Kyrkan (ecklesiologi) utan funderar också över skapelsen och människan (antropologi). Lite kyrkohistoriska utblickar får läsaren också. Biskopsämbetet ger anledning till utblickar alldeles bortsett från prosten Edwalls ord att "Kyrkans största problem har alltid varit dess biskopar". Han var på sin tid det svenska biskopsmötets sekretarare.
En läsare skrev:
"Intressant (i boken) är att 1 Kor och 1 Tim bara nämns i förbigående men att de engelska författarna djupdyker och lyfter fram vad ämbetet är i (hela) Skriften."
Varje teologisk debatt måste förstås utifrån sitt sammanhang och de olika sammanhangen är bidrag i ett pågående ekumeniskt samtal.

Jag ska denna söndagsmorgon inte referera boken. Ni ska få ett erbjudande. Jag känner mig som en marknadsknalle, men kastar inte in en knivslipare till ett knivset och därtill en knivhållare och en fantastisk potatisskalare i paketet.
Ni får boken.
Helt enkelt.

Jag hör smålänningens klentrogna "Gratis?" och stockholmarens marknadsanpassade "Det finns inget sådant som gratis lunch". Må vara. Men boken får ni.
Det ni inte får är postage and package, det vore att ta i. Fast bokinpackaren jobbar gratis. För dig. För ditt bästa. Du vet väl om att du är värdefull?

Vad bör göras?
Jag frågar så, för att kunna göra litterära referenser av det slag som brukar hetsa upp dem som på Facebook upprörs över Bloggardag.
Vad bör göras? är en roman av Nikolaj Tjernysjevskil (1863) som Vladimir Ilitij Lenin läste på nytt när hans bror avrättats. Romane gav titeln till en pamflett med samma titel som Lenin skrev (1902). Den populära romanen var mer revolutionär än man kunde förmoda och det var det Lenin förstod att dra nytta av.
Har de lätthetsade fått sitt nu?

Vad bör alltså göras?
Maila info@kyrkligsamling.se och uppge namn och adress.
Med boken kommer ett följebrev om hur man betalar in, låt oss säga minst, för det kan ju finnas folk som vill vara generösa, 49:- till Kyrklig Samlings pg 559905-5.
Men boken är gratis.

4 kommentarer:

  1. Redaktör Baker har sammanställt en mycket läsvärd bok. Likaså Sara Butlers "The Catholic Priesthood and Women".

    SvaraRadera
  2. Lyssnade på radiogudstjänsten idag. Är det Kristus som förkunnas? Pastorn sa att olika religioner leder fram till samma Gud. För hans del är vägen till Gud via Kristus men för andra kan man nå Gud på ett annat sätt. Han säger också att vi har olika religioner men samma Gud. Som kristen är man inte religiös. Djävulen är religiös.
    Vart är Sverige på väg?

    Jack London

    SvaraRadera
    Svar
    1. Givetvis är Sverige på väg åt ... ?

      J

      Radera
  3. Dostojevskij svarade med Anteckningar från källarhålet, Notes from Underground 1864. Den tål också att läsas och samtalas omkring, kanske mer än Shto delath. Dostojevskij hade mist sin fru och sin bror efter att ha kommit hem efter andra(?) turen med extra kvinnligt sällskap.an

    Many aspects of Notes from Underground--and especially, as Dostoevsky himself noticed, the tone--seem strange, sharp, and even bitter. To some extent, the bitterness of the novel is traceable to the many personal misfortunes Dostoevsky suffered while the novel was being written. Much more important, however, was the influence of his maturing world-view with its ever colder and more distant attitude toward the European liberalism, materialism, and utopianism of his younger years. Dostoevsky had begun his career as a writer in the 1840s as a romantic idealist, even a dreamer. (See his portrait of the young dreamer in his early story "White Nights.") At that time he had devoted a great deal of attention to utopian socialism and its vision of a perfectly satisfying, perfectly regulated life for humankind. This perfection of life was thought to be achievable solely through the application of the principles of reason and enlightened self-interest. In fact, it was maintained that given the dominance of the rational and the spread of enlightenment, perfection of life must necessarily follow.

    SvaraRadera