Biskopsmötet om 10 Guds bud

Det finns en del i samlingarna å lantegendomen.
På Biskopsmötets uppdrag arbetade biskop Gert Borgenstierna ut Ett brev om tio Guds bud till präster och församlingar. SKDB 1960. Det är väl det senaste vi fått från Biskopsmötet i ämnet, så jag läser det  på nytt med viss spänning.

Först slår biskopen (Biskopsmötet?) fast om buden att "de är icke produkten av majoritetsbeslut" utan har givits direkt av Gud.
"Uttalade av Guds mun är evigt giltiga befallningar, avsedda att lydas av varje människa i varje kultur.
Buden är sålunda beklädda med absolut giltighet och högsta auktoritet."

Biskopen (Biskopsmötet?) driver temat.
Buden är rätta därför att de är Guds och befallningar som ska åtlydas. "Gud vill inte ha diskussion, utan efterlevnad av sina bud." Gud vet bäst vad som behövs för att skapelsen ska fungera som den skall. "Underskattning av dessa bud, betyder, att man underskattar det ondas makt med människan."

Biskopen (Biskopsmötet?) talar om "övergrepp mot spirande människoliv" men också om bilstöld och pressens sensationsiver. Femte, sjunde och åttonde buden, kan vi förstå. Exploatörer "på vilka inga krav på ansvar syns bli ställda får också sitt när de river ner det som mödosamt byggts upp av ansvarig ungdomsfostran.

Det finns i samtiden två falska uppfattningar om vem människan är. Det ena är en överskattning, som ensidigt driver tanken på människans inneboende godhet och den andra en underskattning, av människans ansvar och frihet. Människan är något mer än en produkt av arv och miljö. För den som överskattar människan är Guds bud obehövliga och för den som underskattar människan är de omöjliga. Men kampen mellan ont och gott kommer ingen ifrån. Och "underskattning av dessa bud betyder, att man underskattar det ondas makt med människan."

Nu är, menar biskopen (Biskopsmötet?), lagen ingen salighetsväg. Saligheten handlar om tron på Jesus och så kommer evangeliet till syndare. Detta ger en ny lust att hålla buden.

Det är en del överraskande omläsning man hittar å lantegendomen.
Rätteligen borde nu studier i Biskopsmötets arkiv genomföras liksom en studie av den så kallade receptionsprocessen. Hur kom brevet till och hur togs det emot. Året var 1960. Ett märkesår. Visar detta var biskopen Borgenstierna och Biskopsmötet kunde dåförtiden och är det något som är passé?  Hur skulle ett biskopsbrev om Tio Guds bud formuleras idag? Kan det hjälpas, att jag skrattar lite?

Det var en annan tid men därmed inte, som somliga tror, en annan Kyrka. Politiska partier kan byta skepnad. Kyrkor kan inkultureras - vilket betyder att ta färg men inte innehåll av sin samtid och sitt samhälle.

Man kan om man vill göra ett tankeexperiment.
Låt oss tänka oss att vi betraktar Svenska kyrkan idag med glasögon från 1960, 55 år tillbaka. Vad ser vi då som ter sig överraskande? Inte det vi tycker var märkvärdigt då, förstås, utan vad vi då skulle se som märkvärdigt nu. Ni förstår. Fram med papper och penna och lista märkvärdigheterna! Inte de märkvärdigheter vi inte ser idag eftersom vi ser så mycket som tänks vara självklart utan det som vi ser med glasögonen från 1960 och därmed kan upptäcka något, säg, informationsbärande i vår situation.

Jag vill sluta med en biskopsbild från nuet, biskopen av Gloucester tar under applåder plats i överhuset. Är det egentligen en lyckosam position för den engelska kyrkan, att vara etablissemang? Men det ska tydligen applåderas.

Hade jag varit på uselt humör hade jag påmint om den kurs i England där jag - utan skymten av bevis - utslungade den dystra satsen: "Det finns inga vackra engelska kvinnor." När kursdeltagarna rörde sig i den engelska miljön hördes - om inte oavlåtligen så ofta - ropet: "Men Dag, hon är väl rätt snygg!"
Manschauvisnism av värsta slag - eller bara pojkbus. Man väljer själv.
Och i detta stycke återfinns sanningen i betraktarens öga. Men ska jag nu gälla för att vara misogyn är jag det helst när det handlar om biskopar. Det är denna i Överhuset placerade kvinna som bestämt hävdar att Gud inte är en "han". Nå, Gud är ande. Jh 4:24. Och Fader. Frälsaren själv talar om att vi får be till Fadern och  "det skall han ge er". Jh 16:24. Säger Frälsaren "han" om Fadern och "du" till honom, gör jag det också, och finner att biskopen i Gloucester likväl på sitt sätt kan vara konsekvent. Ska det vara modersrepresentation krävs det nog egentligen en Modergud. Moder vår. Låt oss alltså vara oense, rejält oense.
Har inte manliga biskopar också understundom egendomliga utseenden.?Obetingat.
Jag säger som Hägerström: Värdeomdömen endast livar framställningen.

Men vad hade Borgenstierna sagt om denna könsstrid om Gud, som är ande? Hade han sagt att det är en logisk avveckling av tron efter 1958 års riksdagsbeslut? Hade han sagt de kärva orden: "Anders Nygren hade rätt!"  och ett "det visar sig nu att också detta bud är Herrens, med den giltighet och den auktoritet bud har"-?
Detta är i vart fall ett omdöme som inte livar framställningen.

För att fördjupa dysterheten bara ett ord om Phytophtora austrocedrae.
Det är den svampsjukdom som drabbar enbuskar i Argentina men nu också i Skottland. Jag läste Plantlifes studie. Allt verkar dystert. 2/3 av skörden av enbär har denna lömska svampsjukdom gjort obrukbar. Vår gin är i fara. Och jag som redan skrivit in Gin&Tonic Monday den 8 februari 2016. Bunkra!
Kan den organiserade nykterhetsrörelsen misstänkas ha fört smittan från Argentina till Skottland? Vilka skulle det annars vara?
En lågkyrklighet utan förståelse av ämbetet som vill komma högkyrkligheten till livs genom att angripa en högkyrklig livsnerv?
GT-krisen närmar sig Europa.