fredag 23 oktober 2015

Efter gårdagen

Jag hade tänkt skriva om min svenskkyrklighet, hur det där med att fira gudstjänst kan få kyrkopolitik som följd och hur självklart det är att föra fram kritik när kyrkosystemet gör Svenska kyrkan illa. Jag väntar lite med det efter gårdagens erfarenheter av händelserna i Trollhättan och nyhetsförmedlingen.

Vad som hände var, sas det ,något som försatte Trollhättan och Sverige i chock. Det var inledningen till nyhetsförmedling. Då undrade jag i all stillhet om detta var sant. Somliga hade inte hört vad som hänt, och kunde följaktligen inte vara chockade. Själv var jag inte chockad. Kanske överraskad men, vid närmare eftertanke, inte ens det. Skolbränder och skolskjutningar eller knivöverfall är inte några nya fenomen. Min första fråga var vem som kunde vara gärningsman. En som fått ett avvisningsbeslut (typ IKEA i Västerås) eller en politisk gärningsman (typ Breivik)? Långt om länge stod det klart att det var Anton, 21. Motiven kan vi väl bara gissa oss till.

Själva nyheten var alltså att en man kommit in på en skola beväpnad med något som kallades svärd och skadat och dödat. Han hade själv skjutits av polis. Nu satsade media stort för att berätta om allt det som ännu inte gick att veta. Experter intervjuades. De kunde mestadels bara prata i största allmänhet, men i alla fall. En del blev besynnerligt.

Nu var det ett problem att skolor var allmänt tillgängliga. Särskilt, tydligen, den där attentatet inträffat, Kronan. Ska skolor förses med kasernvakt eller hur tänker man? Och en attentatsman kan väl lika gärna slå till på ett varuhus? Psykolog inkallades för att prata om hur man pratar med barn om det som hänt. Uppfostrings-tv, alltså. Det var säkert godsint tänkt men själva projektet att bre ut sig om händelsen i Trollhättan när det egentligen ännu inte fanns så mycket att säga, kan man fundera över. Snabb nyhetsförmedling förmedlar föga av insikter, tänkte jag.

Ändå var detta inte det intressantaste.
Jag märkte att skilda experter inte svarade på den ställda frågan. De skulle först dra en vers om vilken tragisk händelse detta var och hur de beklagade. Sedan kunde de svara på frågan - om de nu kunde det.
När jag först hörde tekniken, tänkte jag att det var väl bra. Empatiskt och så. Sedan upprepades det av samtliga. Då förstod jag att till den utbildning sådana här personer genomgått, hör instruktionen att göra precis så här. Det blir en besvärjelse mer än uttryck för medlidande. Det ska sägas. Det är inte säkert att det som ska sägas, blir så mycket till tröst.

Sedan lyssnade jag för att höra vilka det var synd om. Det var offren, de som skadats och dödats. Och så var det väl synd om skolans elever på ett mer övergripande plan. Men offren är ju så många fler. Ingen hörde jag säga att också gärningsmannen är ett offer - och hans familj, anhöriga, vänner. Ingen sa att poliserna som sköt är det synd om. Statsministern gjorde inte det här bättre än någon annan. Det kunde man förväntat sig, kanske, när han nu lämnat allt han hade för händer i Rosenbad för att komma till Trollhättan för att visa sitt deltagande. Det betyder att han också tog resurser från polisarbetet och från de kommunala förvaltningarna. Överhetspersoner kanske ska ha vett att inte göra så. Tänkte jag. Men stackars Löfven satt i saxen. Hade han inte åkt, hade han anklagats för att inte visa tillbörlig respekt.

Några intressanta händelser i går antyddes bara. Det var "stökigt" vid skolan eftersom föräldrar och andra ville in bakom avspärrningarna och det var tydligen stökigt vid lasarettet också. Vad hände då och hur reddes situationen upp? Var det en kulturkrock vi bevittnade - fast vi förstås inte fick bevittna den?
Det andra intressanta var skolledningens beslut att ställa in denna dags undervisning. Ledig fredag och så höstlov därefter innebär att skolan inte kan stötta eleverna som skolan skulle vilja, begrep jag. Men var beslutet riktigt då? Jag är väldigt osäker. Skolan är en brottsplats. Kunde elever och lärare samlats på annan plats denna fredag för att prata om det som hänt och hantera sin sorg och sina frågor tillsammans? Om tio dagar ska alltså såret petas upp igen? Hur tänkte man?

Självklart var det kyrklig uppställning. Man kunde inte säga så mycket, men man kunde vara närvarande. Det var som det brukar vara i kris-sammanhangen.

Bevakningen i Trollhättan med få hårda fakta betydde, att vi inte fick så många hårda fakta om situationen för Migrationsverket. Färre volontärer i Malmö var det, så mycket begrep jag. Det överraskade inte heller. Men jag funderade i går kväll över om det kan finnas ett samband med det Anton gjorde och en ovilja att tala om de problem som han såg och tydligen ville åtgärda. Ett samhälle kännetecknas av samhörighet. Brister samhörigheten, brister samhället. En mångfald värdegrunder kan vi inte hålla oss med, tror jag. Då får vi parallellsamhällen, stammar som - kanske antagonistiskt - agerar på eller utifrån skilda territorier.

Nog är jag kritisk mot journalister.
Det beror på att jag tror att de och deras insatser är samhälleligt viktiga.
De ska hjälps oss förstå och därmed kunna uppträda som ansvarsfulla medborgare.
Och så funderar jag över den mänskliga beredskapen att hantera att livet ibland gör oss illa. Obegripligt illa.

93 kommentarer:

  1. Thorsten Schütte23 oktober 2015 kl. 09:12

    Jag tänker på helvetet som gärningsmannens syskon och föräldrar nu genomlever...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Personligen tänker jag mer på vad de dödas syskon och föräldrar nu genomlever. Var och en lägger sitt fokus där det känns mest ömmande, antar jag.

      Radera
    2. Men det finns alltid situationer där många väljer att fokusera på gärningsmannen och dennes anhöriga. Våldtäkter på universitet i USA, t.ex. Tänk så synd om de stackars pojkarna som fått sina framtider förstörda!

      Det är väl inte fel att säga så, iofs. Men när hela mediauppmärksamheten handlade om att det var synd om tonårspojkar var något åt h-e.

      Radera
    3. Thorsten Schütte24 oktober 2015 kl. 19:02

      Om man är anhörig till ett oskyldigt offer får man med rätta all sympati och får sörja. Men om ens anhörig är gärningsman utan att man själv har ett pillekvitt med brottet att göra - då får man inte sörja i fred, måste frukta hämndaktioner och kanske flytta samt få hemlig identitet. Det är det jag tänker på och detta är inte att förringa brottet eller brottsoffren!
      Ibland finns dock ljusglimtar av hopp i denna situation:
      http://www.svt.se/nyheter/utrikes/amish-deltog-i-mordarens-begravning

      Radera
  2. Vad betyder det att alla tycks så oerhört överraskade över en sådan här händelse?

    LG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svar till LG: Att vi ännu inte mist tron på att de flesta människor inte vill skada varandra till vardags.

      Radera
    2. Nej det vill inte en stor majoritet.
      Men vi ska inte inbilla oss att det inte finns andra.
      Och i Trollhättan räckte det med en.

      LG

      Radera
    3. Det var vackra ord Alma. Tack.

      Det finns människor som är goda, riktigt goda.
      Det konstiga är att det mesta av deras godhet
      har producerats av andra. Det är således andras
      möda som skapat den godhet de bjuder på.
      De kräver millimeterrättvisa för egen del.
      Mobbning, förakt och allehanda glåpord bjuder
      de frikostigt på. Det är en del av garneringen på
      den enorma egna godheten.

      De flesta av dessa goda kämpar om utrymme i den
      grupp där vi även finner tjuvar, rånare, väskryckare,
      knarkare, skojare, bonusdirektörer och en ansenlig
      mängd med erfarenhet av riksdagsarbete.

      Det finns en annan sorts människor också.
      De kan också vara goda, riktigt goda och ger
      sina medmänniskor raka och ärliga goda råd.
      De har dock en hel del farliga egenskaper.
      De ser saker på ett annat sätt, fel sätt.
      Är det så ? Nej, helt fel.
      De ser saker från många olika håll och i
      varierande belysning.
      Det värsta av allt är att de är ärliga och kan
      tänka rakt och klart. De är vidriga varelser.
      De kan se runt knuten, se bortom horisonten
      och se vad som kommer att hända.
      De har ett litet helvete när de bär denna börda.
      De är inte ensam om att bära den.
      Deras familj drabbas också mer eller mindre.

      I bästa fall slutar det riktigt bra. Men, för vem ?
      Det är inte så konstigt du fick rätt, så jävla
      negativ som du är.

      Karl-Alfred
      .

      Radera
    4. Ja LG, en tokig rasist räcker, men jag vill nog fortfarande bli förvånad och inte förvänta mig illdåd vart jag mig i världen vänder.

      Radera
  3. Men Dag! Nog för att du beskriver en trött och ritualiserad offentlighet och medievärld på ett sätt som i många stycken väl låter sig göras. Men - mitt stora men - brist på hårda fakta, skriver du, och konstaterar samtidigt att gärningsmannen, som polisen nu på morgonen beksriver som förmodat driven av rasistiskt hat, såg och ville åtgärda "problem" som ingen vill tala om..! Att den skrämmande råe gärningsmannen också är ett offer är inte enligt min mening särskilt angeläget att poängtera innan liken av hans offer hunnit kallna och ytterligare två genomgår intensivvård efter att han svingat sitt svärd. Om vansinnesdådet Anton valde att kröna sitt liv och röva andras med än hade sin utgångspunkt i något slags integrationspolitisk talträngdhet, är denna hans välvilligt gissade utgångspunkt under alla omständigheter så tydligt perverterad till en svart och hatisk fasa som inte förtjänar att omtalas som annat än just svart och hatisk fasa.

    Undrande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det förtjänar att omtalas som något mycket mer och svårare än svart och hatisk fasa - om inte, är det det svarta och hatiska som väntar oss i allt större format. Vi mot dom. Kyrkan har ett ansvar att fira gudstjänst så att "vi och dom" blir en familj på platsen.
      Förövaren?
      Förövaren måste vi lära oss förstå. På något vis finns i hans agerande en logik, skrämmande just därför att den för honom måste ha tett sig logisk. Hur ser tankemönstret ut och hur ska det brytas? Är det fler som tänker så?

      Radera
  4. När Lasermannen for runt i Stockholm och sköt folk på 90-talet bodde jag där och jobbade med invandrare, bland annat med somalier vars klubb, om jag inte missminner mig, han hade varit på. Vi levde på AMU vid Liljeholmen i en otäck rädsla då. I morse när jag vaknade med ångest förstod jag att den gamla skräcken fanns djupt förborgad i mig. Detta var på 90-talet, men vi följer en utveckling nu som gör polariseringen ännu värre.
    Sedan tycker jag att det är oerhört löjligt med psykologer som lär ut vilka ord vi ska använda när vi talar med varandra. Minns hur det en gång var att vara psykologhustru när lärarna ringde och ville ha råd på kvällarna när våra barn skulle sova. Är vi totalt handfallna i kontakten med varandra?

    SvaraRadera
  5. Jag undrar om någon från kyrkan tog kontakt med anhöriga till gärningsmannen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ytterst troligt, polisen brukar kontakta präster eller diakoner, i händelse av våldsam död, för att framföra dödsbudet. Jag har haft den tråkiga erfarenheten när en närstående mördades på julafton.

      Radera
  6. Jag undrar verkligen om du Dag, hade varit lika snäll om detta var en vilsekommen själ med invandrarbakgrund och inte en äktsvensk med främlingshat på agendan? Tycker du egentligen att hans åsikter är helt okej? Varför så synd om honom? Brottslingen har alltid ett val, det har inte hens offer.

    Du som annars är snabb till att döma för betydligt smärre förseelser-hur tänker du nu?

    SvaraRadera
  7. Får jag först undra varför du undrar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det framgår av det du skriver att du har en enorm förståelse för gärningsmannen och de åsikter som låg till grund för hans illdåd. Det framgår också att du inte har den minsta lilla barmhärtighet att visa någon som exempelvis skriver på Dagens Seglora eller använder glutenfria oblater. Båda sakerna ser jag som diminutiva förseelser i jämförelse med mord på oskyldiga barn och vuxna. Hur kan du som kristen svälja kamelen i Trollhättan men hosta så ilsket av knotten i SvK?

      Jag citerar dig: "Sedan lyssnade jag för att höra vilka det var synd om. Det var offren, de som skadats och dödats. Och så var det väl synd om skolans elever på ett mer övergripande plan. Men offren är ju så många fler. Ingen hörde jag säga att också gärningsmannen är ett offer - och hans familj, anhöriga, vänner. Ingen sa att poliserna som sköt är det synd om. " (implicit tycker du att vi borde tycka mer synd om mördaren Anton, som du nämner vid namn, medan offren är namnlösa: Ahmed Hassan, 15, var den elev som dog, Lavin Eskander, 20 år var elevassistenten som gav sitt liv för att rädda barnen på skolan, du nämner inte deras namn trots att namnen var kända när vi fick veta mördarens namn.)

      "Men jag funderade i går kväll över om det kan finnas ett samband med det Anton gjorde och en ovilja att tala om de problem som han såg och tydligen ville åtgärda."

      Är frågan mer begriplig nu?

      Radera
    2. Det är väl, i alldeles objektiv mening, meningslöst att skriva för den som läser text med ideologiska glasögon på. Jag hade inte några namn på offren när jag skrev i gryningstimmen (innan tidningarna kommit) men jag funderade över gårdagens inslag där många offer, de namnlösa också, hade glömts bort. Jag hör till den lilla minoritet som menar att det gäller att lyssna ordentligt till de kritiska rösterna. Det är knappast en underlig hållning när nu ett antal partier ägnat sig åt problemlösning.
      Att Lavin hav sitt liv för att rädda elever, vet vi. Det var fint. Men kan vi vara säkra på att detta inte är mediatolkningen. Hann han själv fatta vad som var i görningen? Det kan förstås vara så, att han inte kunde fatta det där ofattbara att någon kommer för att döda på min arbetsplats - och vill döda mig på grund av min härkomst och hudfärg. Misstro nyhetsförmedlingen. Fråga hur de kan veta det de säger oss. Och fråga hur någon vid sunda vätskor kan läsa in en "enorm förståelse" för gärningsmannen och de åsikter som låg till grund för hans illdåd. Den personen går på något starkt. Jag menar förstås ideologiskt starkt. Undvik bilkörning i den situationen.

      Radera
    3. Nej du Dag, denna gång är det bara din trogna fan club som inte ser vad du insinuerar. Och den enda som borde fundera på att nyktra till i detta sammanhang är du som aldrig tar en tillrättavisning men med glädje slickar i dig det mest underliga beröm från de mest grumliga källor.

      Jag läser med de ideolgiska glasögon Jesus gett mig och mord är mord liksom främlingsfientlighet är främlingsfientlighet. Din ideologi blir tydligare och tydligare dock. Du ogillar lågkyrkliga nykterister som inte hatar främlingar, din högkyrklighet kritiserar jag inte trost mina lågkyrkliga glasögon, Gud har en stor familj med många olika inriktningar, vi behöver varandra.

      Jag kritiserar dina insinuationer om att mördaren i Trollhättan hade rätt i sak. (måhända tycker du han handlade fel, det framgår dock inte av texten). Citat dig själv: "Några intressanta händelser i går antyddes bara. Det var "stökigt" vid skolan eftersom föräldrar och andra ville in bakom avspärrningarna och det var tydligen stökigt vid lasarettet också. Vad hände då och hur reddes situationen upp? Var det en kulturkrock vi bevittnade - fast vi förstås inte fick bevittna den?"

      Vad har kultur att göra med den skräck en anhörig känner i detta läge? Dessa utsatta människor är inte din ärkebiskop. Du slår inte från din omhuldade underdog position. I detta är du en top dog som slår på den som redan ligger och det är avskyvärt av alla och oacceptabelt av någon som kallar sig kristen.

      Radera
    4. Och vad jag pekar på är komplikationer läsarna inte får närmare kunskap om. Mina frågor gäller journalistiken och det politiska system som medvetet alienerat frustrerade unga män. Av olika slag, för den delen. Måste jag påpeka att motionen om flyktingstöd, den som avslås men i sak bifallsdubbelt upp, skrevs av mig? Fatta!

      Radera
    5. Dag, vad man väljer att misstro säger något om ens inställning, även om man motionerar. Var var ditt kritiska granskande när du återgav Expressen-rubriken att ärkebiskopen "hade samröre med Stasi-spion"?

      Den låg inte så nära till hands, verkade det som. Men nu vill du kritisera påståendet att elevassistenten, som vi väl ändå kan tro är död - eller ska det också misstros? - angrep enligt vittnen gärningsmannen vilket han måste förstått var livsfarligt om denna hade ett svärd. Vittnen bland eleverna hade sagt att han försökte skydda dem - men just detta ska vi MISSTRO?!

      Jag menar att om man väljer att misstro just detta bland allt som vi serveras oss i medierna så har man "grumliga motiv".

      Radera
    6. Jag läser inte motioner i riksdagen dagligen inte till kyrkomötet heller, det är din blogg jag läser nu. Det är den bloggposten jag citerar, men det gläder mig lite i mitt lågkykrliga hjärta att du blir så arg på lilla mig. Då tog visst kritiken vilket jag hoppas får dig att tänka över det du skriver här likaväl som du verkar göra med dina motioner. Det vore skönt att slippa insinuationer om "kulturkrockar" och "Men jag funderade i går kväll över om det kan finnas ett samband med det Anton gjorde och en ovilja att tala om de problem som han såg och tydligen ville åtgärda." även i denna blogg. Insinuationer som du antagligen undviker i dina motioner.

      Radera
    7. Anna, detaljer men det är inte säkert att den som avvärjer en attack just i det ögonblicket varsnar faran. Fråga mig som obeväpnad avväpnat en pistolman

      Radera
    8. Anna pratar inte om psykologin i dödsögonblicket utan varför nu detta ska ifrågasättas medan ÄBs stasi-kontakter inte faktagranskades inte de påstådda kontakterna skvallrades vidare om i denna blogg. Detta ifrågasättande följer ett mönster av förminskande av människor som utsatts för ett allvarligt brott som du visat bloggposten.

      Dina kommentarer liknar Lega Nords uttalande efter Breiviks massmord där de skyllde dådet på "det mångkulturella samhället" inte på Breivik eller rasismen.

      Radera
    9. Nej, då hinner man inte reflektera så mycket men vad VILL du med att påstå detta? En ung man dog på sin arbetsplats när han försökte skydda andra - vill du ta ifrån hans anhöriga och vänner den hjältegloria som ändå i alla fall senare skede måste trösta lite, med att tala om för dem att "det är inte säkert att han visste vad han gjorde"? Just detta?!

      Hur tänker du om alla ord om dem som "gav sitt liv för fosterlandet" (t ex fransmän och engelsmän) när de stupade i kriget mot Hitler? Kanske trodde många att de inte skulle behöva dö? Sabba alla hyllningsord över deras minne är därför mitt råd.

      Det var fint att du obeväpnad avväpnat en pistolman, på riktigt, även om jag inte vet hur situationen såg ut riskerade du troligen ditt liv då. Om det gått illa och du strukit med hade det varit absurt och fullkomligt oanständigt att ifrågasätta att "du offrade ditt liv" om det funnits andra i närheten som kunnat råka ut för pistolmannen och som vittnade om att du försökt rädda dem. Jag tror på något sätt att du inser detta själv och håller med.

      Jag motsäger inte att arga unga män också ska få hjälp, oavsett vilken vidrig ideologi de bekänner sig till, men man ska akta sig för att lägga ansvaret för deras gärningar på det i det här fallet invandringspolitiken (om jag uppfattat rätt) och jag anser att du till viss del gör detta med tanke på hur du formulerar dig. I amerikanska södern var rasismen och våldet mot svarta uttalat, trots att de vita var i solklart överläge. Att de som lynchade och senare till exempel band fast svarta i rep bakom bilar så att de släpades till döds tydde säkert på en störning och ett problem någonstans hos individerna som utförde dåden, men enligt dig "såg de ett problem som andra inte ville tala om" och ville "åtgärda detta".

      Radera
    10. Detta är så obeskrivligt dumt, Alma. Och dina tolkningspåhitt kränkande. Du läser inte ens in. Du hittar på. Som vi säger söderöver: Das trifft uns nicht.

      Radera
    11. Förklara då, Dag,i stället för att endast skriva att det är "obeskrivligt dumt" det Alma jämför med. Eller förklara någon annan, som uppfattat annorlunda. Förklara varför jämförelserna inte duger.

      Förklara om du ser de islamistiska terroristernas illdåd i Frankrike och Danmark som att de "såg problem som vi inte vill tala om som de ville åtgärda".

      Radera
    12. Precis så. I Paris såg terroristerna ett samhälle de inte var en del av med en kultur de stod främmande för. Den är depraverad och ogudaktig men Allah kallar till stordåd och dessa de nu men inte fortsättningsvis maktlösa kan göra skillnad. De är inte precis ensamma. Res till St Denis. I Köpenhamn gällde det at komma åt det depraverande genom att markera mot de utmanande - journalister och Vilks. De tänker logiskt - det måste vara utgångspunkten. Kom åt den logiken, annars kan det demokratiska och öppna samhället inte stå emot. Utgå från det värsta. Folk vill verkligen det de gör styrda av rationella skäl. På annat sätt uppfattar de själva inte situationen. Den som vet detta och handlar därefter värnar öppenheten och motverkar tillkomsten av extrema miljöer med egen logik. Minns svenskläraren som tog debatten med den unge gym-nazisten. Efter några månader kom killen och sa: "Jenny, jag är inte nazist längre." Där mitt ideal om öppenhat och demokratiskt samtal.

      Radera
    13. Dag: är alltså svaret på Charlie Hebdo-attackerna att införa Sharia i Frankrike, eller hur menar du? Jag är uppriktigt intresserad av ditt svar.

      Om samhället redan innan terrorattackerna anpassar sig till extrema budskap och totalitära åsikter, har verkligen demokratin vunnit? Var det verkligen så du menade eller var det bara så du skrev?

      Eller menar du att vi ska beväpna oss till tänderna, något jag tyckte du motsade (och jag tycker inte heller att vi ska bygga fästningar av skolor), eftersom vi ska vänta oss det värsta hela tiden?

      Jag är också lärare som ständigt tar debatten med mina elever, men om jag skulle vänta mig det värsta skulle jag inte göra det. Och om jag skulle visa den minsta förståelse för morden i Trollhättan skulle mitt uppdrag bli förvridet till oigenkännlighet. Dessa mord är helt oacceptabla och ingen ursäkt finns för dem, liksom för alla terrorattacker överallt.

      Nåja, jag framhärdar iaf och problematiserar rasismen utan skyddsväst på. Jag väntar mig nämligen att Jesus är starkare, att kärleken segrar och att de allra flesta människor vill leva i fred och frihet.

      Radera
    14. Svaret stavas integration, att människor blir sedda och lyssnade till, inte marginaliserade i syfte att de ska elimineras eller ghettoiseras. Det finns ett antal sociologiska rapportböcker om Frankrike och om hur parallellsamhällen växer fram, ett vi och ett dom. Så är det på många håll i Europa. Jag har sett det i Frankrike, i England och i Tyskland. Och de s k 55-områdena i Sverige ska kanske räknas till den kategorin? Vad är det Jens Lapidus skriver om i Sthm delete för den delen?
      Lärare presenterar du dig som. Det förklarar kanske något. Det är så någon professionellt kan få för sig att saken gäller att försvara mord. Alls inte. Saken gäller att förstå hur det kunde bli så här för att det fortsättningsvis inte ska bli just så.
      Du kanske har rätt. Jesus är svaret. Då börjar domen på Guds hus när mördaren går lös.

      Radera
    15. Dag. det du skriver i båda dina kommentarer ovan håller jag med om, det har framförts många gånger i debatten i olika massmedier, men är inte det som argumentationen i går handlade om. Formuleringen "vilka problem såg gärningsmannen och ville åtgärda" är något annat. Människor kan hamna i olika slags onda ideologier p g a till exempel det populära ordet utanförskap. Men det "problem islamisterna SER" är att Lars Vilks målar rondellhundar och att detta tillåts betyder att "väst för ett krig mot islam". De ser inte att de inte själva är "integrerade". (Och ibland går dragningen till onda ideologier inte bara att förklara med brist på integration.)

      Om man frågar "vilka problem SER gärningsmannen" så har man på något sätt köpt gärningsmannens syn på vad problemet är. Eller det framstår som om man har gjort det.

      Radera
    16. Sedan är jag lite pessimistisk när det gäller att komma åt hatbrott med logiska argument, men vill gärna tro att det går. Självmordsterroristen på Drottninggatan hade inte varit mottaglig för när imamen i hans moské hade fördömt terrorgärningar. Han hade rusat ut och inte kommit tillbaka. Han ville inte störas i sitt hat.

      Radera
    17. Håller med Dag och Anna i era ovanstående mycket kloka kommentarer.

      Radera
    18. Och ja, Jesus är svaret!

      Radera
  8. Svenska journalister har längtat efter det här, som kom mycket lägligt när förhandlingarna mellan regeringen och oppositionen hade kört fast. Hittills har nästan inga likheter framkommit mellan den här gärningsmannen och Breivik. Den svenska journalistkåren var snabb att köpa Åkessons förklaring att Breivik var en "ensam galning". Den här gärningsmannen kan kanske beskrivas så, men det skulle vara mycket intressant att veta - om han i likhet - med andra skolmördare hade psykiatriska mediciner i kroppen. Det hade ju även Anna Lindhs mördare. Breivik hade planerat och förberett sitt dåd under lång tid, och hade rikliga kontakter med den internationella nazismen. Han var varken ensam eller galning.

    Den här gärningsmannen avrättades på plats av polisen. Helt enligt den rätt, som svensk polis anser sig ha att avrätta personer, som förmodas vara psykiskt sjuka. Det sköts ju två skott, varav ett träffades. Enligt polisens vokabulär "oskadliggjordes" gärningspersonen genom "verkanseld", varigenom mångas liv räddades., Enligt polisens informatiör hade gärningsmannen gått emot polisen med ett svärdsliknande föremål. Man avancerar väl inte beväöpnad med ett stickvapenmot en polis, som är beväpnad med skjutvapen, om man inte tror att man är odödlig, alternativt vill dö?

    Vilket talar för medicinhypotesen.

    Var polisen så trängd, så att han måste skjuta för att döda för att rädda sitt eget liv? Möjligt.

    Polisen kan också ha felbedömt situationen, men jag vill inte lasta polisen för det. Det fanns kanske ingen betänketid. Men mot bakgrund av alla avrättningar, ungefär en varje år, av knivbeväpnade personer under flera år, är det en skam och skandal att ingen översyn har skett beträffande polisens beväpning och skyddsutrustning.

    En lika stor skandal är den vanligtvis så poliskritiska svenska journalistkårens snabba ställningstagande, att det var rätt att döda i detta fall.

    Det utlåtande kunde man ha väntat med. Man kunde också ha väntat til dagen efter (tills idag) med extrasändningen under en hel timme, när det ändå inte hade framkommit särskilt mycket att rapportera.

    Hur kriget i Syrien utvecklas får vi inte heller veta, om den ryska inblandningen är en upptrappning till ett ännu värre och långvarigt krig, eller börjatn till slutat för IS' terrorvälde. Under förhandlingarna om tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd, ville svenska medier absolut inte ha några diskussioner om hur länge till kriget kan förväntas pågå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Polisen avrättar aldrig någon, det skulle vara ett mycket allvarligt brott. Polisen sköt ihjäl galningen, punkt slut.
      Antony

      Radera
    2. "Avrättningsliknande",.då? Tycker att du märker ord. Det är mycket vanligt att svenska journalister skriver om ett mord att det var "en regelrätt avrättning", trots att det inte finns några regelrätta avrättningar i hela Europa, sedan dödsstraffet har avskaffats. Ofta sker dessa regelrätta avrättningar, utan att några regler alls har följts. Polisens dödsskjutningar har större likhet med regelrätta avrättningar, eftersom ett regelverk ha följts, bl.a. har varninsskott avlossats. Och det är just därför att regler har följts, som mordåtalade poliser har frikänts.

      Själv skriver du att den dödade mördaren var en "galning". Är det en ursäkt? Det borde vara lättare att gripa en galning levande än en kallsinnig mördare, som är vid sina sinnens fulla bruk.

      Varken du eller jag var närvarande på platsen, utan har bara polisens egen knapphändiga information att gå efter. Denna information ger inte underlag för att vara sig fria eller fälla, den polisman som sköt.

      Dödandet kan bara försvaras om någon (ev. polismannen själv) svävade i omedelbar livsfara. Likväl har man haft tid att följa regler, vilket talar emot "omedelbar livsfara". Sak samma att den skjutne mördaren var beväpnad med stickvapen och inte med skjutvapen.

      Detta är inget plötsligt tyckande från min sida, eftersom jag har sökt information om polisens dödsskutningar. Det har påfallande ofta varit personer, som har varit eller av polisens trotts ha varit psykiskt sjuka (när de i själva verket har varit drogpåverkade), som har varit beväpnade med knivar eller liknande. Poliser har inte alls lika nära till att döda, när de möts av personeer, som de vet är missbrukare, även när dessa har haft skjutvapen.

      Det tycks råda mycket allvarliga fördomar om psykiskt sjuka bland svenska poliser. Till detta bidrar naturligtvis svenska läkares ansvarslöshet vid utskrivning av psykiatriska mediciner, och totala förnekande att detta kan framkalla ett våldsbeteende hos vissa patienter. Detta gäller bl.a. Anna Lindhs mördare.

      Detta avslöjade försvararen, advokt Peter Althin, under tingsrättsförhandlingarna. I hovrätten teg han om samma sak. Jag gissar att det var, eftersom han i egenskap av KD-riksdagsledamot deltog i en kampanj för utökad psykiatrisk tvångsvård (som i praktiken är detsamma som tvångsmedicinering).

      Hittills har såvitt jag vet inget framkommit om skolmördaren var påverkade av mediciner eller andra droger. Jag misstänker att han kan ha varit det på grund av polisens beskrivning av hans beteende, när han mötte beväpnad polis. Jag medger dock att detta är en svag grund för misstanke att han var drogpåverkad.

      Vi får hoppas att den fortsatte utredningen av både hans egna gärningar och av polisens dödsskjutning ger svar. Dödsstraffet har varit avskaffat i Sverige sedan 1921. Om ingen svävade i omedelbar livsfara, var det ännu en onödig dödsskjutning, en "regelrätt avrättning".

      Naturligtvis är det synd om polismannen, som avlossade det dödande skottet. Var det en onödig dödsskjutning, ska inte bara han personligen ställas till svars, utan även polisens högsta ledning, som låter detta ske gång på gång.

      Radera
    3. Polisen har rätt att rikta verkanseld vid fler situationer än självförsvar, och detta var nog ett sådant tillfälle. Personligen tycker jag att de kunde skjuta oftare men också bättre.
      Antony

      Radera
    4. Det går nog egentligen inte för en allmänhet, som inte själva varit på plats, att ha någon särskilt kunnig uppfattning om polisens nödvändiga bruk av sitt vapen i en situation mot en aktiv galen mördare, som är i full färd med att hugga ihjäl oskyldiga människor.

      Det är fel av ett samhälle som vill ha polisens beskydd mot grov brottslighet av olika slag, att vilja kritisera när denna polis utför sitt arbete och skjuter en galen mördare på plats för att stoppa dennes framfart.

      Och detta oavsett om mördaren sedan dör av de skador som polisen orsakat.

      Polis i ett samhälle behöver ges uppmuntran och tack för sina insatser. Ett samhälle är nog alltid beroende av att en poliskår gör sitt jobb, att beskydda oskyldiga, så bra som möjligt.

      JB

      Radera
    5. Den sortens poliser som skjuter ihjäl folk gång på gång vill jag inte ha! Varför får de inga elpistoler som det har varit tal om? Det som händer nu hade inte kunnat ske för säg 30 år sedan!

      Radera
  9. Polisen stängde av ett kvarter vid Hageby Centrum här, i veckan. Någon hade satt en handgranat under en bil där. Stängt från förmiddagen till nästa dag.
    - Och man har bränt upp två bilar på andra sidan vägen... Två gator, två dagar...
    - O.s.v. Den tid vi lever i är inte särskilt lustig.
    - Känner någon till "Malakias profetia" från 1100-talet? Listar påvarna. Näst sist - Benedict. Se'n kommer den siste påven... Mot slutet av Wikipedia-artikeln:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Prophecy_of_the_Popes

    Fram till 60-70-talet räknade "alla" frikyrkliga med detta. Ja, inte med påvarna förstås. Men att man var i den yttersta tiden. Fast så kom "The Pill" -- sex blev meningen med livet -- och nu... Ja, se dig själv omkring.
    - Likafullt: Är det otänkbart att Malakias hade rätt? (Eller de gamla frikyrkliga...)
    / SD

    SvaraRadera
  10. Från vilken inrättning har du fått permission, SD? Malakias profetia har Kyrkan avvisat som ett uppenbart falsarium!
    Antony

    SvaraRadera
  11. Ang svar till Alma, Dag. När du skriver "finnas ett samband med det Anton gjorde och en ovilja att tala om de problem som han såg och tydligen ville åtgärda." så betyder det att du tycker att det "finns ett problem" och du indikerar att problemet är invandringen och inte rasismen. Men då är det inte mer än rättvist att du frågar vilka problem Taimour Albdulwahab "såg som vi inte ville prata om" när han försökte spränga många oskyldiga till döds i julhandeln på Drottninggatan. Skulle du formulera dig likadant? Att han "såg" problem eller skulle du skriva att han "skyllde på" något? Liksom Alma uppfattar jag att du även vill vända detta mot invandringen, som du ju kritiserat förut.

    Jag håller med om att gärningsmannens familj också är offer - i alla fall förhoppningsvis. Men vi vet ju inte än om han uppfostrats till rasist. I det fallet är de betydligt mindre offer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Massinvasionen i Sverige (som till minst 90% är av ekonomisk natur) är självklart ett jätteproblem, av kulturella, sociala, ekonomiska och antropologiska magnituder!
      Antony

      Radera
    2. Helt sant, vartenda ord. Tack Anna för förnuftets röst på denna idag mer än lovligt vimsiga blogg!

      Radera
    3. Antony: Du tycker alltså att mördaren gjorde rätt eller tolkar jag dig fel nu? Var det Breivik eller mångkulturen som massmördade på Utøya enligt din världsbild?

      Radera
    4. Antony, två frågor:

      Massinvasion – har du information som ger anledning att kalla dem som kommer ockupanter och inte flyktingar?

      90 % – vilka statistiska rapporter bygger du på?

      Radera
    5. Jag haf aldrig kallat migranterna för ockupanter men en slags "invasion" är det ju frågan om.
      Jag har i tidigare blogpost beskrivit varför, om FN-konventionen och Dublinförordningen tillämpats, mer än 90% av de som kommer til Sverige inte är att betrakta som flyktingar utan som ekonomiska migranter. Läs där.
      Antony

      Radera
    6. Alma läser mina kommentarer som fan läser bibeln! Jag påpekar bara vilka enormarma problem som den "humanitära stormakten" tar på sig!
      Antony

      Radera
  12. Snälle rare Antony (16:23):
    St Malachy's profetia från 1914 och framåt (översatt från latin):
    104. Religion destroyed. Benedict XV, 1914-22. Världskrig I.
    105. Intrepid faith. Pius XI, 1922-39. Mussolini's & Hitlers tid.
    106. Angelic shepard. Pius XII, 1939-58. Försökte hjälpa kristna & judar.
    107. Shepard and sailor. John XXIII, 1958-63. (Patriark av Venedig)
    108. Flower of flowers. Paul VI, 1963-78. (Blommor på vapenskölden)
    109. Of the half moon. Johannes Paulus I, 1978. Regerade 33 dagar (halvmånar)
    110. Of the labour of the sun (De labore solis). Johannes Paulus II.
    111. Glory of the olive. Benedict XVI, 2005-2013. (Olivetanerna = benediktiner)
    112. "In the final persecution of the Church, there will sit Peter the Roman, who will pasture his sheep in many tribulations..."

    "Uppenbart falsarium" -- från 1500-talet...
    / SD

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett alldeles uppenbart falsarium som intrigmakare och rättshaverister älskar att "peta i"!
      Antony

      Radera
  13. Som jag uppfattat inlägget, var Dag kritisk mot media för att man slagit på stort, utan att ge särskilt mycket fakta, varefter han presenterar både exempel på ensidigheten (exempelvis vilka det är synd om; inga fler?) och egna hypoteser (exempelvis om motivet).

    Jag har ifrågasatt polisens handlande, men dock inte gjort något tvärsäkert påstående att polisen handlat fel i detta fall.Jag har också ställt frågan om medicin eller andra droger, men dock inte gjort något tvärsäkert påstående om det heller. Frågan kan emellertid vara viktig både för bedömning av motiv och för bedömning av polisens agerande.

    Jag vänder mig mot formuleringen att skolmördaren "har sett en ovilja att tala om de problem som han såg och tydligen ville åtgärda." Så skulle jag absolut inte ha uttryckt mig själv. Om det var ett "vansinnesdåd" av en drogpåverkad person, är förklaringen mer komplicerad än så. Det kan handla om rena vanföreställningar.

    Om det var ett rasistdåd, d.v.s. genomtänkta rasistiska motiv, kan man inte tala om en ovilja att tala om problem, som finns. För hur stora problem, som VI eventuellt ser hos invandringspolitiken, så ser rasister ANDRA problem. I detta fall tydligen att VISSA invandrare har fel hudfärg, och inte exempelvis att det kommer för många invandrare just nu.

    Naturligtvis finns oacceptabla sätt att lösa problem, som vi alla (eller en betydande del av svenska folket) anser är problem. Men rasisters problembeskrivningar stöds över huvud taget inte av någon betydande del av svenska folket.

    Vi kan varken stödja problembeskrivningen eller lösningen. Finns alltså inget att tala om. Rasister vill gärna provocera fram diskussioner om icke-problem. Eventuella diskussioner om verkliga problem vill de ska utmynna i diskussioner ocm icke-problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där håller jag helt med dig LFL, men däremot inte om att problemet är att vi tar emot flyktingar. Problemet är att människor drivs på flykt. Och naturligtvis har jag inte den relativistiska synen på brott att de beror av om en majoritet tycker att det är ett brott eller ej. (som du antyder med orden: "Men rasisters problembeskrivningar stöds över huvud taget inte av någon betydande del av svenska folket.")



      Radera
  14. Det är intressant att läsa kommentarsfälten här idag. Alma fortsätter att leka Gud och har fått glasögon av Jesus, som gör att hon är i unik position att döma andra människor, i vetskapen att här är det bara hon och Anna som är och tror rätt! Andra är, sedda med hennes Jesusglasögon, vimsiga.
    Man måste vara mycket korkad, eller också bo isolerat på någon gudsförgäten ort i Norrland, om man inte inser att de flyktingströmmar som väller in ställer till problem i vårt land. De ger ekonomiska problem, kulturella problem och de för garanterat med sig en helt annan syn på kvinnan och kvinnans roll än den vi är vana vid. Inte minst kommer detta att visa sig på sikt, precis som det har visat sig i vissa starkt präglade muslimska förorter, vilket ger kvinnorna där problem i den patriarkala miljön. Detta kan väl inte ha undgått någon, när ropen på förändring har höjts från kvinnor där?
    Ett samhälle med så stora motsättningar, som vi har idag, blir explosionsartat till sin karaktär. Då händer saker. Bilar bränns, tältläger bränns, asylboenden bränns och människor dödar varandra. Människor är frustrerade helt enkelt.Det blir kaos. Och det är kaos i vårt land nu! Det har inte bara med främlingsfientlighet att göra, utan det handlar också om att många människor inte vill se sitt land förändras- eller alternativt förändra sin medförda kultur.I Danmark undrar de om vi inte begriper att detta kommer att ske, (har skett?) vilket de själva är rädda för i sitt land.
    Kan man verkligen vara så dum att man inte förstår detta? Situationen här bäddar för motsättningar, och dessa utlöser extrema rörelser eller skapar individer med extrema åsikter.Vi måste ju se orsak och verkan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du tycker alltså också att Anton, mördaren i Trollhätan, gjorde något nästan fint och gott, åtminstone begripligt, Elisabeth?

      Jag bor i en central del av nordligaste Norrland och enligt ditt sätt att se på saken är jag omåttligt korkad, ja genomdum, men jag lever väldigt nära både riktigt fattiga svenskar och riktigt utsatta människor på flykt från krig och terror, du vet här i Norrland har vi plats och hos mig är de välkomna. Där i det avlägsna södern är det tydligen trångt på en massa områden.

      Du Elisabeth, är en människa som ser dig som kristen men inte tål att en kristen står upp för kristna ideal och i din andefattiga argumentlöshet hånar och föraktar du dem som tar Jesu ord på allvar. Intressant psykologisk profil.

      Därför tycker jag du ska komma hit en vecka, retreata lite bland kristna från hela världen som kan lägga sina armar om dig, be för dig och bjuda dig på kaffe med äkta kaffeost och torrkött. Kom och hälsa på så får du en chans till en synvända. Jag skämtar inte och är aldrig ironisk i hjärtefrågor. Dag har min adress.

      Radera
    2. Förlåt, jag tog fel på namn, nya tant lila kallar du dig, inte Elisabeth. Men du är lika välkommen för det. Det blir lätt att hitta dig på busstationen, tanten i lila.

      Radera
    3. Ntl: "Människor blir frustrerade helt enkelt". Ska man därmed köpa anledningen de själva anger för sin frustration? Det är tveksamt. Vad var nazisterna så frustrerade över? Att första världskriget inte gick så bra är säkerligen en del av förklaringen. Deras egen förklaring var att judar ställde till det för dem. Allt skulle bli bra om bara inte judarna fanns.

      Jag tänker också på Finland. Mycket mindre invandrare tar det emot - och mycket mer våld har det. Varför är deras samhälle inte mycket lugnare och fridsammare om det nu är ett ökat flyktingmottagande som är vårt problem?

      Med detta vill jag inte påstå att invandringen inte medför påfrestningar för samhället också. Helt oundvikligt importerar vi en del konflikter ifrån andra länder om vi flyttar hit de som bor där. Också jag kan bli rasande när jag hör om småpåvar i förorten som försöker kontrollera kvinnorna där. Men det finns också en risk att vi köper en världsbild att "allt skulle vara mycket bättre utan dem" på ett okritiskt sätt och det kan drabba dem som är i verkligt behov av vår hjälp på ett omänskligt sätt.

      Radera
    4. Hoppas att du är så pass klar att du kan hålla rätt på namnen på dina elever, Alma!
      Om du bor i Norrland förklarar det en del av din hållning.
      Det är stor skillnad på att bo där det finns utslängda öar av människor, och där man tydligen är glad över varje människa som fyller på antalet!
      Situationen är inte riktigt så på andra håll i landet. Jag själv vistas, som jag har skrivit många gånger, ofta i storstäders förstäder.(Kom därifrån för två veckor sedan senast) Jag har också bott i Flemingsberg söder om Stockholm.
      Det är nog inte jag, utan du, Alma, som bör göra studiebesök! Och se verkligheten utanför norrländska skogsbygder! Den är, ser du, garanterat helt annorlunda! Men visst vi kan väl fylla på Norrland- om nu de hitresta vill detta?

      Radera
    5. Tillägg Alma, det är faktiskt skrämmande att någon som påstår sig vara lärare har så dålig läsförståelse som du verkar ha.Var har jag påstått att den knivbeväpnade mannen gjorde något gott? Du lägger ju själv till subjektiva tolkningar som är totala förvrängningar av texten. Du kan inte skilja på ursäkt och förklaring. Dessutom tjatar du om att du är så fint kristen, samtidigt som du tar dig rätten att döma och fördöma andra. Du ska nog läsa din Bibel lite noggrannare!
      Läs om fariséerna och deras självgodhet! Vad säger Jesus om dem?
      Lisbeth Beselin
      nya tant lila
      utbildad folkhögskollärare

      Radera
    6. Rättelse om Finland: Tar bort detta som exempel eftersom jag finner mycket motstridiga uppgifter om detta som framstår som rätt förvirrande. Jag vet inte vad sanningen är.

      Radera
    7. Förlåt tant Lila/Lisbeth, att jag var vänlig du verkar bli väldigt störd av det. På tal om läsförståelse: vet du vad frågetecken betyder i en text?

      Radera
    8. Nya Tant Lisbeth, min inbjudan står fast.

      Radera
    9. Alma, jag tror knappast att jag är ensam om att ta anstöt av ditt skrivande, där du framställer dig själv som en god kristen till skillnad från en del av oss andra, som du inte betraktar som kristna. Vad är det här för dumheter och personliga påhopp? Hur är du som lärare?

      Radera
  15. Sedan- vi är många som tog anstöt av Dags skriverier om ärkebiskopen, men börjar inte det där om STASI bli väl tröttsamt nu? Av någon konstig anledning hamnar Anna alltid där i sina jämförelser, hur irrelevanta dessa jämförelser än är. Det är alltid en fördel om man kan skilja på äpplen och päron!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, hela två gånger har jag jämfört med Stasi-artikeln! Under detta inlägg och det som hade rubriken "Är det sant?". Alltid betyder två gånger, det har du så rätt i.

      Radera
    2. Två gånger? Vet du inte själv hur ofta du har återkommit till detta med ärkebiskopen?

      Radera
    3. Jo, som sagt, det vet jag.

      Radera
    4. Helt klart kan damerna på denna blogg gräla som riktiga karlar.
      Kanske dags att göra upp bakom knuten?

      Melchior

      Radera
  16. I en församling vi bodde i för många år sen skedde en tragisk olycka. En ung man körde rattfull och skadade en tonårspojke och dödade hans kompis. En tragedi. Alla stödde de drabbade och deras familjer.
    Det går inte att försvara mannen. Man kan bara be om barmhärtighet för honom. Men en ung kvinna som varit hans klasskamrat frågade oss om hon gjorde rätt eller fel om hon tog med sig en blomma och lyssnade en stund på hans ångest.
    Efter det inser jag att man faktiskt inte får glömma förövaren. Inte hans/hennes familj. Vi måste be för alla. För att inte själva hårdna. Och inte bli förövare.
    Det är så lätt att ropa på straff för andra. Istället för att se bjälken i det egna ögnat. Därmed inte sagt att folk ska kunna döda och sen gå fria.

    Jag går en dag i veckan på fängelset. Det är ingen rolig miljö. För den luktar av ångest. Och av obarmhärtighet. Och ånger.

    I det här fallet finner jag ett uns av barmhärtighet från Dag. För all synd har flera sidor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kloka ord, kyrksyster! Hur många gånger har jag inte suttit som domare med ett brottsoffer på ena sidan och en gärningsman på den andra och tydligt sett att båda egentligen är offer. Det innebär inte att ett brott inte ska bestraffas (och gottgöras om det är möjligt) men man måste också se människan bakom gärningen. Det kan vara svårt många gånger och då blir det självfallet enklare att göra som många gör, nämligen att (i egenrättfärdighet?) ropa fy och skam.

      Radera
  17. kyrksyster: Jag sympatiserar helt med den hållning du beskriver. Men du beskriver också en situation ovan där någon inte haft något uppsåt att döda och lider av ångest. Då är det självklart både lätt och rätt ( i alla fall jämförelsevis) att be om barmhärtighet för honom oavsett hur mycket skada han tillfogat andra.

    Det blir svårare om uppsåtet var att döda och både ånger och ångest uteblir. Men även en mördare, som alltså dödat uppsåtligt, kan vara ett offer och kan gå att känna medlidande med. (Här verkar det i amerikansk tradition ses så att ju mindre man är benägen att förlåta en gärningsman desto större har man upplevt sin egen förlust.) Men om just ånger och ångest uteblir, hur gör man då? Man kan inte känna medlidande med någon som inte lider själv.

    Rasistmördarens familj har oavsett förlorat en son så där är de naturligtvis offer. Kanske är de också förfärade över sonens handlade men kommer ändå att möta trakasserier. Vi vet inte.

    SvaraRadera
  18. Jag var på kurs i medieträning dagen dådet skedde. Dag, jag kan bekräfta att man lärs att först beklaga det inträffade och säga att tankarna går till offrens anhöriga eller något i den stilen. Vi vill höra sådant, sades det. Det lärs ut under rubriken empati.

    Rickard

    SvaraRadera
    Svar
    1. Richard: Ja det är alldeles uppenbart att de kör ett inlärt program. Att meningen "mina tankar går till..." kommer att yttras är fullkomligt förutsägbart vid varje tragedi. För mig skulle det göra susen om bara de kunde bemöda sig om att inte använda EXAKT dessa ord varje gång eller bara ändra ordföljden eller något..

      Radera
  19. Jag tycker inte att det problematiskt är att media första dagen rapporterat för lite och besvarat för få frågor, utan snarare att man i ett för tidigt skede ägnat händelsen för mycket tid. Då blir det lätt rundgång och känslo-TV. Däremot tycks beskrivningen av elevassistenten Lavins agerande, den som Dag av någon anledning tyckte sig nödgad att ifrågasätta, bara bli mer bekräftad ju längre tiden går. / Markus

    SvaraRadera
  20. Hej på Er alla stollar !

    Nu har Dag inte rört om i grytan på rätt sätt.
    Det var tydligen riktigt stark tokvälling som
    kokade över. Ta ett djupt andetag, smaka och
    njut. Den kostar inget, men har den trollsmak.
    Du har väl egen sked ? Ja. Då får Du smaka.

    Har det hänt något ? Knappast. Jo !
    Trollhättan är nu känt av polisen.
    Vad har hänt ? TV skall ge besked i extrasändning.
    Jag sitter och tittar i närmare tre timmar.
    Det dyker upp det ena fruntimret efter det andra.
    Den manliga uppslutningen är betydligt mindre.
    Prata kan de alla. Har de något att säga ?
    Svar nej. Jag är fortfarande helt okunnig.
    I dag tittade jag på Debatt. De har lyckats hitta
    riktigt knäppa stollar. Det är ändå något mystiskt
    över det hela. Den som hade ordet får tala ostörd.
    Inte helt, men nästan ostörd.
    Detta skulle kunna vara den verkligt stora händelsen.

    Hur skall de här hyssen värderas ?
    Hur många bilbränder går det på en
    nerbränd flyktingförläggning.
    Hur många fickstölder går det på en bilstöld.
    Hur många butiksrån går det på ett bankrån.
    Hur många våldtäkter går det på en gruppvåldtäkt.
    Knivmord på IKEA eller järnrörsmord i Ljungsbro.
    Det var inga dubbelmord. Det var svenskar
    som belönades och nu kan kalla sig paradisare.

    Även Dag har belönats med två hetsiga fruntimmer.

    Karl-Alfred
    .

    SvaraRadera
  21. Antony skrev i svar till mig: "Polisen har rätt att rikta verkanseld vid fler situationer än självförsvar, och detta var nog ett sådant tillfälle. Personligen tycker jag att de kunde skjuta oftare men också bättre."

    Polisen kunde ju skjuta några katoliker, för katoliker är ju kvinnomördare enligt mångas uppfattning i abort-Sverige.

    Nej, du, Antony. Jag har tittat på berörda lagar, Brottsbalken 24 kap och Polislagen 24 §. Där ges inget stöd för polisens rätt att skjuta vare sig katoliker eller nazister. Under sommaren 2014 hade vi en debatt på den här bloggen om nazisters yttrandefrihet. Jag var ensam om att kräva att den skulle begränsas i enlighet med strafflagarna i andra länder, bl.a. Tyskland.

    Vi vet fortfarande inte om killen var en fullfjädrad nazist, som Breivik. Men jag tycker inte att nazister under skydd av yttrandefriheten ska ha rätt att anstifta massmord. Men faktum kvarstår att polisen har inte rätt att skjuta för att döda, om det inte är oundgängligen nödvändigt för att rädda liv ,polismannens eget eller någon annans.

    Och frågan kvarstår om det var oundgängligen nödvändigt i detta fall. Observera att jag inte har skrivit i någon av mina kommentarer att polisen gjorde fel. Jag har kritiserat de "förståsigpåare" som tvärsäkert har slagit fast att polisen gjorde rätt. Det kan de inte veta. Och det är ytterst betänkligt när polisledning och en professor försöker införa en praxis, som ger poliser rätt att mörda, försöker flytta gränsen från omedelbar livsfara för någon till en "strategi".

    Vid studium av dessa lagrum gjorde jag en skrämmande upptäckt, nämligen att svenska statstjänstemän, dock inte poliser, faktiskt har rätt att döda. Svenska militärbefäl har rätt att döda egna soldater, om de visar rädsla i strid, enligt Brottsbalken 24 kap 3 §.

    Denna paragraf finns kvar, samtidigt som vi ska fortsätta att ge permanenet uppehållstillständ till unga män, som enligt svensk vokabulär kallas "barn" för att det finns en risk att de inkallas till militärtjänst och riskerar att dödas av fienden.

    Håller dödsstraffet på att återinföras i Sverige bakvägen genom vanlig lag och polisiär praxis? I nyhetssängningar sent i går kväll framgår att polisen har övat på en ny taktik för att avbryta skokskjutningar. Den nya taktiken går ut på att inte vänta på förstärkningar, utan gå in omedelbart och skjuta ihjäl den misstänkte mördaren. Tänk om det hade varit en lärare...

    Detta talar mot att det var en ögonblicksbedömning, när polisen mötte skolmördaren. Eftersom det inte var någon "skolskutning" utan en serie knivattacker, kvarstår frågan om det dödliga våldet kunde ha stoppats på något annat sätt.

    Att döma av detta har man flyttat tillbaka gränsen för dödligt våld från polisens sida till i förväg planerat dödande.

    Enligt Brottsbalken 24 kap 6 § kan en polisman, som har dödat någon utan att det varit oundgängligen nödvändigt, frias av domstol, om omständigheterna vara sådana att han "svårligen kunde besinna sig". Men observera att bortfallet av straff i detta fall inte gör gärningen i sig tillåten.

    Kan detta verkligen täcka ett inövat och planerat dödande, när omständigheterna inte var det man hade övat, d.v.s. att avbryta skjutningar och inte knivattacker. Fanns det en omedelbar risk att ytterligre elever eller lärare skulle dödas?

    SvaraRadera
  22. forts. Lägg därtill märke till att polisens egen fackförening efter snart sagt varje dödsskjutning krävt att polisens utrustning ska kompletteras med elpistoler, men att polisledningen vägrat gå med på detta, av vad som verkar vara rena prestigeskäl.

    Man har anfört att människor har dött även vid användning av elpistol utomlands. Men risken att någon dör av en elpistol torde vara avsevärt mindre än att någon dör av den ammuntion som polisen nu använder, och exploderar i kroppen på den skjutne. Och därför inte får användas i krig..

    Polisledningen försvarar sig med att vanlig ammunition går rakt igenom den skjutne och kan träffa någon bakomvarande, så att någon oskyldig dödas. Men hur säker kan polisen vara på att den som ska skjutas, verkligen är skyldig? Risken att någon icke avsedd dödas, måste ställas mot risken att den som ska dödas, också är oskyldig - och även om man när skyldig att han dödas fastän det inte var oundgängligen nödvändigt.

    Den professor i kriminologi, som försvarat dödsskjutningen trots att polisens internutredning (för en sådan kommer väl att göras?) är gjord, borde omedelbart skiljas från sin tjänst. Denne professor har även tidigare gjort märkliga uttalanden.

    SvaraRadera
  23. Vill göra en rättelse i det första av ovanstående kommentarer om polisers rätt att använda våld. Berörda lagar är Brottsbalken 24 kap samt Polislagen 10 §.

    SvaraRadera
  24. Allt man kan göra är att försöka förstå så många aspekter som möjligt, hela sammanhang och hela bakgrunder, och ändå kan man aldrig lyckas att få med hela bilder och alla variabler som kan tänkas ingå i en mördares profil. Det kan vara allvarlig sjukdom, samt droger och kanske andra aspekter som man inte känner till som spelat roll i ett händelseförlopp. Inget samhälle kan naturligtvis trots det aldrig någonsin acceptera mord på oskyldiga människor.

    JB

    SvaraRadera
  25. Dock, här kommer ett tolkningsförsök från ett fullkomligt påhittat tal, eller en total fantasiberättelse, från den unge svenske, och döda, mördaren själv:


    "Jag hette ALP.

    Jag hade föräldrar, far- och morföräldrar. kusiner och kusinbarn osv., runt om i Sverige.

    Allt detta innebär att både jag själv, mina syskon, samt mina föräldrar och mina far- och morföräldrar har väldigt, väldigt många släktingar i landet, där flera av dem har drabbats av våld från invandrare..
    ….

    Bl. a. har senast min kusin Lisa Holm blivit mördad, troligtvis av en invandrare. Hon var bara 17 år.

    För inte så länge sedan så mördades en kusin till min far, och hennes son, när de handlade på IKEA. De var vanliga konsumenter på IKEA och de blev nedhuggna av en vilt främmande invandrare som på måfå valde ut sina offer som såg svenska ut. Min fars kusin och hennes son var typiskt svenska till utseendet.

    För inte så länge sedan blev annan kusin till min mor ihjälslagen av en invandrare med järnrör, därför att hon försökte skydda en ung man, eller pojke, som också blev ihjälslagen invandraren.

    Ett syskonbarn till min morfar blev dödad med en kniv av en invandrare, på ett varuhus i Stockholm. Hon var visserligen en känd politiskt aktiv person, nämligen Anna Lind, och hade synts i tidningar, affischer och massmedier, så hennes död uppmärksammades av en chockad svensk befolkning.

    Ett annat kusinbarn till min mor var Elin Krantz som mördades mycket brutalt i Göteborg av en invandrare.

    Min mormorsmor, och flera av hennes bekanta i samma ålder, över 90 år, har blivit brutalt rånad på sitt guldhalsband, mitt på ljusa dagen, när hon skulle gå och handla mat.

    Min farfarsfar, och flera av hans bekanta i samma höga ålder, har blivit rånad i sitt hem av invandrare, som utgav sig för att vara fastighetsskötare.




    Vi har i hela vår stora släkt hela tiden försökt att visa förståelse för att många invandrare och flyktingar kan ha haft mycket svåra förhållanden, och krig, bakom sig, och därför inte velat belasta, eller anklaga dem utan försökt att visa förståelse.



    Jag kände känslor som om jag själv befann mig i ett slags krig.

    Jag orkade inte med alla rapporter om alla mina skadade släktingar.



    Jag förlorade sakta men säkert mitt hopp om en framtid i Sverige för mig som varande ung svensk man och s.k. vit och hade inte längre tilltro till att en god framtid skulle kunna bli verklighet för mig själv och för alla mina släktingar, gamla som unga.

    Jag blev mycket, mycket pessimistisk och rädd. Jag ville i ett slags desperat självförsvar också själv försöka döda oskyldiga människor när så många av mina oskyldiga släktingar blivit dödade, skadade, hånade, förlöjligade, smädade och bestulna, våldtagna, mördade eller rånade av invandrare.


    Nu är jag död liksom så många andra av mina släktingar.

    Jag dödades dock inte av någon invandrare.

    Jag dödades av en svensk polis.
    Jag blev 20 år gammal."..

    JB



    SvaraRadera
  26. Den här berättelsen tvekade jag om men tänkte att de olika perspektiven kan vara nyttiga. Berättelsen är just en fantasi. Kan den hjälpa oss att förstå en tankevärld som vi måste förstå lika väl som vi måste begripa varför några goda muslimer gjorde IS-tecken i Troööhättan. Varför är väl helt begripligt.

    SvaraRadera
  27. Modigt, Dag, att publicera detta och bra! Jag ska just skriva en insändare om polisövervåldet till en av våra lokaltidningar. Får se om den blir publicerad!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Backade om insändaren. Det finns saker man drar sig för att säga i det här landet idag!

      Radera
    2. Drar sig för att säga? Det är väl snarare väldigt populärt att alltid beskylla polisen? Och innan du vet vad som hänt i det aktuella fallet är det kanske klokt att ligga lite lågt. Det kan ha förekommit övervåld, det vet inte jag. Men som någon skrev är det svårt att pricka rätt på springande ben. I en situation där en person med höjt vapen närmar sig och inte åtlyder varningar som "Stanna, annars skjuter jag" är det rimligt att skjuta och då inte endast för att försöka pricka benen. Polismannen/kvinnan ska inte behöva offra sitt liv i den situationen. Och polisen träffade i magen i det aktuella fallet - inte i hjärtat. Det fanns en rimlig chans för gärningsmannen att överleva skulle jag tro. Han hade också själv räknat med att stryka med efter vad jag har läst och kan ha provocerat fram situationen. Det kan ha gått snabbt med en gärningsman som närmade sig med höjt vapen - i det fallet ska ingen skuld läggas på en polis som troligen inte mår så bra oavsett.
      Men hur det verkligen gick till vet jag förstås inte.

      Radera
    3. Att döda någon ÄR övervåld. Killen hade inget skjutvapen. Det lär vara så att polisen har en sorts ammunition som är dödlig, och som inte får användas till annat än jakt annars.
      Agerandet att skjuta ihjäl folk är ovärdigt ett civiliserat samhälle!Jag anser nog att jag har läst tillräckligt mycket om sådant dödande av olika personer för att kunna säga det! Vi har vant oss vid att det är så! Polisen har fått en acceptans för sitt dödande, och detta är mycket, mycket allvarligt!

      Radera
    4. Riskerade någon polis sitt liv? Var det inte så att killen bara var ute för att döda svarta? Var någon polis svart?

      Radera
    5. Ja en polis riskerar sitt liv om någon närmar sig med höjt vapen, i det här fallet svärd. Om denne är tillräckligt nära är det osäkert att sikta mot benen och risken är att gärningsmannen i stället hinner fram och hugger.
      Vad gärningsmannen var ute efter är det såklart ingen som vet i det här skedet. Tycker du att polisen skulle stått kvar lugnt och tänkt "han vill nog bara döda svarta?" Samt, får vi förmoda, att en gärningsman i detta skede även försöker döda dem som vill hindra honom, dvs polisen. Kanske som ett form att självmord, med martyrtankar liknande de islamistiska terroristerna. Tydligen var han beredd att dö enligt det brev som lämnats kvar, vilket tyder på att han inte tänkte ge sig för någon som försökte hindra honom.

      Radera
    6. Såg ej förrförra kommentaren. Ntl, det som är "ovärdigt" är att gå in i en skola och döda barn. Gör man det ska man bli oskadliggjord på effektivast sätt. Lägger man ner vapnet och ger upp ska inget skjutande ske. Fortsätter man att attackera gör polisen rätt i att skjuta. för att skydda andra och för att skydda sig själv.

      Radera
    7. Sedan är det väl så att troligen alla önskade att gärningsmannen hade överlevt, även offrens familjer. När det inte blev så slipper han stå till svars, i alla fall i en jordisk domstol.

      Radera
  28. Jag har hittills inte kritiserat de poliser, som gick in i skolan och en av de sköt ihjäl mördaren. Jag har kritiserat de polischefer, journalister och övriga debattörer, som har öst beröm över poliserna, fastän de inte vet om skjutningen var oundgängligen nödvändig för att rädda andras liv. Det mest skrämmande att de mordlystna debattörerna är personer som är osunt blödiga i andra sammanhang. Det är stort att rädda människor från drunkningsdöden på Medelhavet, och det är stort att ge dem en snuttefilt i form av ett permanent uppehållstillstånd som tröst för de - trots alla självvada - hemska uppleverlserna på vägen hit.

    Jag ifrågasätter inte att poliser i riktigt skarapa lägen måste ta risken att skjuta ihjäl någon osyldig, för att hindra en ännu värre massaker. Men frågan måste alltid ställas: Var detta nödvändigt? Om man applicerar samma slags resonemang på döden på Medlhavet, att det borde avskräcka andra, blir man beskylld av de självgoda, med vice statsminister Åsa Romson i spetsen, för att vara en nazist som tillåter Medelhavet att vara ett Auschwitz.

    För att få de beskyllningarna mot sig, räcker det att man kritiserar politikernas i Kalmar län tilltag att dela ut gratis månadsbiljetter, som gäller på alla tåg och bussar i hela länet, till asylsökande. Nog är det väl värt att ta risken att omkomma på vägen hit, när detta gratis-paradis väntar? Vilka förväntningar som detta har upptänt hos de "flyende" demonstreras när "flyktingarna" vägrar stiga ur den abbonnerade bussen till flyktingförläggningen för att inte en gratisbuss väntar utanför förläggningen varje morgon.

    Jag upprepar: Vi har inte dödsstraff i Sverige, inte ens för misstänkta nazister, som mördar med rasistiska motiv, och därför ska enskilda statstjänstemän (poliser) inte "döma" någon till döden. När jag skrev de tidigare kommentarerna i ämnet, visste jag inte att kulan tog i buken.

    Under värnplikten fick vi skjuta på plåtburkar, en del fyllda med vatten, andra tomma, för att lära oss att inte äta eller dricka före strid. Chansen att överlevar, om man fått ett skott i en tom mage, är mycket stor. Vi får nu hoppas att ALP obduceras, och att obducenten tänker på detta. Med den ammunition, som den svenska polisen använder, är överlevnadschansen ännu mindre än om man träffas sedan man just har ätit. Därför får denna ammunition inte användas i krig.

    Detta förklarar varför polisledningen var så snabb med att tala om en "föredömlig" polisinstatts, och varför detta polisledningens självberöm, okritiskt upprepas av en hämndlysten poliskår. Någon rasist måste ju dö, som hämnd för de bränder i asylboenden, som FÖRMODAS vara anlagda av rasister.

    Men som media själva kan vara lika skyldiga till, genom sina upphetsande reportage. Om man vet något om mordbrännares psykologi (jag har mött ett antal), så vet man att de söker uppmärksamhet för sina handlingar, och alltså triggas av den här typen av reportage.

    Jag har länge funderat på vad som menas med "o-förytterliga" mänskliga rättigheter. Är det skillnad mellan "o-förytterliga" och "förytterliga" rättigheter? Är de "oförytterliga" rättigheterna, sådana som ingen domstol eller annan myndighet, får frånta någon efter avskaffandet av dödsstraffet?

    I så fall vill jag bestämt hävda att yttrandefriheten är en "förytterlig" rättighet som ska begränsas för rasister och ännu mer för nazister.

    Breivik togs levande. Den norska polisen klarade det som den svenska polisen tydligen inte klarar. Jag är medveten om att det är svårare att gripa någon inne i en byggnad än utomhus. Men det handlar också om instruktioner och typ av utrustning.

    SvaraRadera
  29. Rättelse: "varför detta polisledningens självberöm, okritiskt upprepas av en hämndlysten poliskår" ska vara "journalistkår"-

    SvaraRadera
  30. Tack bloggarDag för dina sansade ord om vansinnesdådet i Trollhättan. Idag 28/10 har radio och media gått bananas, man förmedlar om begravningståget som en statsmannabegravning, man piskar upp stämningen, man antyder att Lavin Eskander skall hjälteförklaras (läs helgonförklaras) för sin insats på skolan (som vi inte vet något om), hade han bara otur att befinna sig där o då (precis som 15-åringen som öppnade dörren för mördaren), varför förklaras inte 17-åringen som hjälte, han dog på samma plats som Lvain. Många varför är det.
    Dina ord lättade lite på klumpen i magen. Vart är vi på väg - hur skall vi utrota galningar.
    Vem kastar första stenen?

    SvaraRadera