torsdag 19 november 2015

Dagen efter

Det var inte mycket till sakinfo om kyrkomötet som Kyrkans Tidning kom med denna torsdag. Det var förstås inte möjligt att berätta. Jag antar att deadline låg kring lunch i tisdags. Men sakanalyserna saknades. Folk röstade, motioner avslogs. Finns det intressanta ideologiska konflikter bakom besluten? Är det något som ska göras begripligt? Och är det verkligen sant att debatterna var som omfattande som det påstås. Det är bara att gå till protokollen och jämföra. Vilka debatterade - och vilka gjorde det inte? Det kan man också kolla.

Kyrkomötespsalmen "När vi skola hem till vårt fädernesland, och skiljas vid detta elände (sv ps 424:9, 1937 års psalmbok) sjöng jag i hjärtat och for hem. Stoppet i tågtrafiken drabbade mig inte, men nyheten att kyrkomötesledamoten PO Flodström hamnat i politisk vilsenhet slog till.
Vad hade hänt? Den berättelsen blir en berättelse om Svenska kyrkan.


Flodström tillhörde Vänstern i Svenska kyrkan. De ideologiskt mer renläriga kanske inte skulle uppfatta att alla medlemmar där är närmare bekanta med marxismens politiska ekonomi, med Marx, Engels och Lenins skrifter eller med Mao Zedongs tänkande - men varför vara kitslig. I går blev Flodström politisk vilde. Varför?

Han missförstod av olika anledningar vad som skulle beslutas om Julia Kronlids (SD) motion angående ”En intensifiering av stödet till förföljda kristna”. Han röstade för utskottets betänkande på alla punkter, också den om ökat stöd till kyrkorna i närområdet. Jag noterade förhållandet lite förvånad, det medges. Men Flodström är en vänlig skäl. Han ville stå upp för nödlidande kyrkor och fattade inte den politiska innebörden av denna sympati. Han svek partilinjen. Kamraterna såg det och agerade mot detta svek.

Som i en bättre stalinistisk rättegång heter det, och Flodström redogör för saken på facebook: "Emellertid så stödjer jag Vänsterns i Svenska Kyrkans beslut om uteslutning då jag efter dagens lunchmöte med gruppen är helt överens med dem om att jag nog inte hör hemma där."

Skälen är två:
Vänstern i Svenska kyrkan har oroats av Flodström, som är för väjningsrätten, dvs det löfte som gavs när kyrkomötet beslöt om enkönad vigsel och gruppen uppfattade att Flodström generellt sett stod närmare POSK eller Frimodig kyrka (nog närmast FK, faktiskt) och detta riskerar skada socialdemokraternas förtroende för Vänstern i Svenska kyrkan. Det var riktigt lustigt detta! Men det andra skälet är det främsta: Flodström tänker sig att ledamöterna i Kyrkomötet "främst sitter där som kristna syskon som tillsammans utifrån vår kärlek till Jesus och Kyrkan genom diskussioner i plenum utformar och beslutar om Svenska Kyrkans framtid, medan nomineringsgrupperna dels är en stödfunktion för att förenkla för dels oss ledamöter att förstå och hantera den stora mängd motioner och skrivelser som årligen tas upp till behandling i kyrkomötet, stiften och kyrkoråden. Men främst ett sätt att förenkla för väljarna som inte känner oss alla personligen att kunna påverka i vilken riktning Svenska Kyrkan skall styras, snarare än att man röstar på en nomineringsgrupp på samma sätt som man röstar på ett politiskt parti där det finns ett större ansvar inför väljarna att leverera enligt ett antaget partiprogram. Idag har jag förstått att man inom ViSK har en från mig annorlunda syn på Svenska Kyrkans styrsystem vilket i kombination med en diskrepans mellan mig och gruppen i olika enskilda frågor, ställer jag mig helt och fullt bakom nomineringsgruppens beslut att utesluta mig."

Där satt den!
Jag skulle kunna vara lite bekymrad över att PO Flodström inte fattat den saken förrän nu. Men det är mänskligt, och kanske framför allt kyrkligt, att se vad man vill se. Minns at det är gryning över Svenska kyrkan (Modéus I).

Var uteslutningen av PO Flodström det mest intressanta som hände i kyrkomötet. Kanske. Samt beskedet att frågan om beredskap att viga enkönat som villkor för prästvigning inte kunde tas upp. Det betydde att de som skulle vilja ha den lösningen fick avstå från att rösta. Det gjorde Dan Sarkar (FK) också. Fast av det skälet att han alls inte ville rösta av löftesbrott. Stalltips: det kommer en ny och bredare undertecknad motion 2016. Men redan nu är det allvarligt. Också om 30-40% går på löftesbrytarlinjen är det, som det heter, problematiskt. Det är ett uttryck som biskop Ragnar Persenius ofta använder. Han är min vän. Ska vi göra ordet bevingat? "Problematiskt, sa biskop Persenius" -?

Nu drev jag med det allvarliga. I kyrkopolitiken är problem alltid möjligheter som kommer med baksidan före. Det är så de ser det. För de kristliga finns det inga egentliga problem. Det är kanske just det som är problematiskt.
"Problematiskt, sa biskop Persenius."

Vi bråkade kanske inte tillräckligt mycket om att Läronämnden inte gjort sin läxa och tydligt i tid avvisat löftesbrottet och därmed satt en gräns för vad en reservation skulle kunna innehålla. Nu ska det ordnas så att Läronämnden ska kunna läsa utskottsbetänkanden och kunna komma med synpunkter. Jaja.


19 kommentarer:

  1. "Biskopar" utan rösträtt och "Vänstern i Svenska kyrkan" med rösträtt.... sug på den alla "katoliker" i det postkristna samfundet!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du verkligen att du själv kommer undan? Hos er sitter han i toppen och rör om!an.

      Radera
  2. Annars borde väl läronämnden kunna konstatera att Mt 5:37 drar gränsen mellan hur det ska vara och det som kommer apo tou ponerou (maskulinum eller neutrum tiger grekiskan om), det om vilket vi ber att bli bevarade från enligt Mt 6:13, också där med oklart genus.
    Kh på landet

    SvaraRadera
  3. Jag skummade lite i kyrkoordningen (KO) och hittar inget som helst stöd för att en nomineringsgrupp får avsklija sig från sina valda ledamöter.
    Som jag ser det så får i detta fall ViSKs beslut inga som helst konsekvenser för vilken nomineringsgrupp SvK anser att Flodström tillhör i kyrkomötet.

    Jag hittar heller inga möjligheter i KO att ge en nomineringsgrupp reprimander för dylika brott mot KO.

    Det finns däremot en regel som att en gruppbetckning inte får vara förväxlingsbar så det gäller nog att registrera LiSK innan Jan Björklunds polare kommer på tanken. Libertarianer i Svenska Kyrkan skulle nog kunna samla ganska många röster bland prästerskapet.

    Vilken instans granskar att nomineringsgrupperna inte bryter mot KO?
    Kan de drabbas av "av-gruppifiering" som värsta påföljd?

    SvaraRadera
  4. Antony,

    -Jag suger då inte på Din jämförelse av den enkla anledningen att de sistnämnda är vederbörligen valda i allmänna val, medan biskoparna INTE är det men har närvaroplikt och yttranderätt i KM. Därjämte - vilket kanske är det centrala - utgör kyrkans läronämnd, som behandlar alla teologiska frågor, innan de kommer upp för beslut i KM.
    Men Antony menar tydligen att de borde ha dubbelt inflytande, dvs också rösträtt, utöver den ovannämnda ställningen.
    Därjämte är de ordförande i stiftsstyrelserna.

    Så försök inte med det gamla argumentet från högkyrkligheten att biskoparna är åsidosatta, "marginaliserade", för att använda bloggarens favoritterm!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast att biskoparna borde ha rösträtt är det lätt att hålla med Antony om; det "dubbla inflytande" som Bengt Olof i demokratins namn avvisar är helt på sin plats när det gäller valda och vigda biskopar. Folksuveränitet (eller "tillhörigsuveränitet") håller inte principiellt i kyrkan: Kristi uppståndelse kan inte röstas bort, eller hur Bengt Olof? (Besvara inte frågan med att ingen skulle få för sig att rösta om detta i Kyrkomötet - det har Du naturligtvis rätt i - utan besvara huruvida ett hypotetiskt majoritetsbeslut att uppståndelsen inte ägt rum är legitimt.)
      Kh på landet

      Radera
    2. Det är väl inget högkyrkligt argument. Det vet väl alla att biskoparna avlövats, vilket också har varit intensionen. Jag var biskop på båda sidorna 2000-strecket och vet skillnaden. För biskoparna var det bättre under statskyrkligt system, rättssäkert bättre med kyrkoenhet och civildepartementets jurister,

      Radera
    3. Jag har aldrig fått svar av BOD förut, och förväntar mig inget den här gången heller. MEN med ditt inlägg har du bevisat dig inte förstå någonting. Biskoparna är satta att värna läran och sammanhållningen i sina stift. Då är det alldeles självklart att de ska ha rösträtt i KM i kraft av sitt uppdrag. Jag hör till dem som menar att KM per definition inte är något kyrkomöte alls där biskoparna förvägras att ta sitt ansvar. Hela kyrkoordningen som den blivit har kommunallagen som modell, och den borgerligt-sekulära kommunen är till sitt väsen något helt annat än Kyrkan. Som sagt vet jag mig tala för döva öron och skriva för blinda ögon här och nu - men jag kunde inte låta bli. En sketen komminister på landet.

      Radera
    4. Biskoparna skulle ha dubbelt inflytande om de tillhörde någon nomineringsgrupp.
      Regeringens minstrar sitter inte i riksdagen men påverkar via partipiskan.
      Då majoriteten av besluten i kyrkomötet inte har bäring på den historiskt sett viktigaste bisnopsuppgiften - bevarandet av den rätta tron - så skulle en 3nkel analys ge vid handen att det inte rör sig om något reellt dubbelinflytande.

      Man kan t.o.m. hävda att biskoparna inte har något i flytande alls om läronämnden aldrig plockat bort ett ärende från KMs bord.
      När drog läronämnden senast bort ett ärende från KM?
      Har det inte hänt sedan 2000 så har ju biskoparna inte haft något inflytande ö.h.t. mer än yttranderätt.

      Radera
    5. Allan Willny,
      det är uppenbart att BOD inte vill (eller kan?) förstå MEN det är, för andra läsandes skull, ändå viktigt att - när man orkar - bemöta hans skriverier. Så förtröttas ej; du har alldeles rätt i det du skriver, även som en "sketen komminister på landet". :-)

      Radera
  5. Anonym,

    -Vem har begärt att Kristi uppståndelse skall ställas under votum? Någon förtroendevald kanske???

    BENGT LOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har naturligtvis ingen gjort; min fråga är om Du - rent hypotetiskt - anser att demokratin når ända till sådant votum. Ja eller nej?
      Kh på landet

      Radera
  6. "...efter Guds ord." Men är Syraks ord Guds ord? Några av dagbetraktelserna utgår från citat ur apokryferna, som vid den här tiden (liksom nu) trycktes tillsammans med de kanoniska skrifterna. Men skulle Rosenius själv ha låtit ord från Syrak stå som huvudtext för en "betraktelse" (jfr hur apokryftexter nu står i Svenska kyrkans evangeliebok!), eller ska vi skylla sakernas tillstånd på bokens redaktör Amy Moberg?

    Intressant fråga, tycker jag, som fler gärna får kommentera. Det handlar inte om huruvida Syrak skriver bra - det gör ju t.ex. Rosenius också! - utan om det han skrivit utgör s.k. "helig skrift" (romerska kyrkans syn) eller bara en "god och nyttig skrift" (judendomens, Hieronymus´, Luthers och Svenska kyrkans officiella syn).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apokryferna är, för att tala med Luther, "God och nyttig läsning", men det framstår som olämpligt att ta fasta texter till utflödet från dem. Ortodoxa kyrkor är f.ö. även tveksamma till Johannes Uppenbarelse i gudstjänsten.

      Radera
  7. Anonym,

    -Demokratin gäller kyrkans organisation - på nationell, stifts- och lokal nivå. Det är positivt att kyrkotillhöriga i fria val kan utse sina förtroendevalda, som sköter alla jordiska frågor - ekonomi, fastigheter, personaltillsättningar, begravningsfågor mm, mm.

    Något fel i detta, bäste kh? Gillar du inte en kyrka, som är förankrad i folkdjupet, har bredd och styrs demokratiskt? Är alternativet för dig att prästen - alltså kyrkoherden i församlingen - själv bestämmer allt?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apropå den där vagnslasten yxskaft så var frågan faktiskt pm det finns en gräns för vad KM i princip inte bör rösta om.
      Finns det en sådan gräns?
      Var går den?

      Kan KM besluta om en ny gudstjänstordning med sändningsordet "Ins'Allah"?
      Ett ord som uppenbarligen är kosher att använda i talarstolen i KM.

      Radera
    2. Hur blev det med Allan Willny?
      PGGF

      Radera
  8. Bengt Olof, jag är inte ute efter att bestämma allt själv och är helt enig med Dig om de lokala förtroendevaldas ansvar (om hur regionala och nationella organ ska tillsättas är vi, som tidigare framgått, däremot oeniga). Det gläder mig också att Du ser demokratins gränser; även om det måhända tar emot att skriva det rakt ut har jag fått det "nej" jag hoppades på och kommer att fortsätta läsa Dina inlägg. Sedan tror jag inte att man rakt av kan dela mellan "jordiska" frågor och andra - det finns också ett skäl att man numera hellre talar om "gemensamt ansvar" än om "dubbelt ansvar".
    Kh på landet

    SvaraRadera