söndag 8 november 2015

Pissande hundar

Det var lika bra att vara tydlig i rubriken så att känsliga personer kan undvika att läsa.
Det är inte ordet "hundar" de stör sig på. De vill eufemismer när det handlar om fenomenet att överskottsvätska ska ur kroppen. De känsliga vet inte att vara bibliska. Sålunda läser de i god ordning 1 Kung 16:11 "inte ett enda manfolk" men så läste inte deras fromma förfäder. I Carl XII:s bibel ser vi att Simri lät "intet qvart blifva, icke den som på väggena pissar". Och vi bibelsprängda kan också gå till 1 Kung 14:10, 21:21 och 2 Kung 9:8. King James inte att förglömma. Allt detta för att demonstrera en stor bibeltro, förstås. Det är inte helt säkert att de som talar fiiint är de mest bibliska.

Då kan vi äntligt ta oss vidare i framställningen.
Jag promenerar, fast inte denna stormiga dag anar jag, med två hundar. Grynet, en foxterrier med namn efter en dåförtiden känd tv-personlighet. Hon fyller 13 den 3 januari. Lovis är en kooiker, 3 år den 10 april. Promenad betyder ett par bajspåsar i fickan och uppmärksamhet så att hundarna är kopplade, för det finns en kanin i grannskapet för att inte tala om ett par eländiga och mycket provokativa katter. De är provocerande bara genom att vara, kan jag förtälja er. Man lär sig mycket av hundar. Inte bara så att de måste "respond to the call of the nature". De pissar små skvättar här och var för att signalera "Kilroy was here".

Det går så till att Grynet, som är äldst, gör sitt avtryck och därefter ska Lovis fram till platsen och göra sitt. Jag följer verksamheten och frågar då och då "Ska detta vara så nödvändigt? Kan vi inte bara gå vår runda - skogen, fårrundan, Blåsåsen eller Lantegendomen?" Jag får inget svar. De fortsätter som vanligt. Än här, än där. Men om Lovis får för sig att pissa någonstans, springer inte Grynet dit. Det är henne helt ointressant. Det är Lovis som uppenbarligen vill säga "jag är också här""

Det var då det slog mig.
Här har ni det kyrkliga beteendet. Där världen först pissar, pissar vi också. Lika glatt. Det var en deprimerande insikt. Världen pissar inte där Kyrkan har varit. Rollerna är helt omvända. Risken är inte att världen ska förkyrkligas, alltså. Risken är att Kyrkan förvärldsligas - och detta med sällspord entusiasm. En skvätt här, en skvätt där.

Ta flyktingfrågan. Nu ränner sttasråden till Kyrkans Hus om inte folk från Kyrkans Hus tar tåget till Stockholm för att få sitta med i regeringskansliets överläggningar. Den Morgan Johansson som med löje sett de kristnas tro, och markerat det alldeles öppet, är nu den som bjuder in. Och de kristliga kommer. Glada över att  plötsligt få duga.

Med hjälp av flyktingfrågan blir Svenska kyrkan relevant - och varje personligt öde blir en tillgång för de hjälpande. Det kyrkliga kan varken hålla på sig eller hålla sig i lägen som dessa.

Jag hör till dem som menar att det finns ett kristet ansvar att hjälpa flyktingen och den som lider nöd. Jag har på Frimodig kyrkas uppdrag motionerat i Kyrkomötett i ärendet. Resultatet blir 75 miljoner. Det går att göra kloka insatser i församlingarna för de pengarna, bara man inte glömmer att sköta det som är församlingens vanliga (och det tror jag just nu är faran...)

Samtidigt måste det vara ett kristet ansvar - vi kallar detta ansvar "politisk diakoni" - att ställa de kritiska frågorna om hur ett integrationsarbete ska gå till. Det betyder att också fråga vad det svenska samhället ska göra om betydande befolkningsgrupper vill skapa parallellsamhällen som inte integreras. För att inte tala om vilka kraftfulla åtgärder som måste till för att förhindra uppkomsten av utanförskapssamhällen, där människor lever utanför systemen och livnär sig så gott det går där. Vi kan inte ha förbryterska gäng som plockar till sig vad de behöver genom tjuvnad och våldsbrott. Och här har de kristna ett särskilt ansvar att tala människosyn.

Företrädarna för snällismens livshållning tror inte att det finns onda människor. Det vet vi att det gör. Snällismen är därför oförmögen att bygga samhälle. Det är inte de kristna. De vet att samhällsbygge sker realistiskt med hänsyn tagen till att världen har fallit i synd och blir därefter. De vet kanske också att integration är att ta in nya delar i en bestämd helhet, om man kan förstå saken så. Vi ska skapa ett Sverige som är Sverige om än på ett något utvidgat sätt. Men Sverige. Annars är det inte integration utan omskapande. Konstruktion av något annat. Är det konstruktion i stället för integration saken gäller, ska det sägas så att medborgarna kan ta ställning till om det är detta de vill. Det är inte och ska inte vara självklart att de vill det.

Tänk vad mycket man kan tänka när man går ut för att hundarna ska få göra sitt. Och det var en eufemism.  "Göra sitt" -! Jag är tydligen påverkad av Bibel 2000 och har blivit undanglidande i språket. Tillstånd i världen blir så lätt tillstånd i själen, uppenbarligen.

21 kommentarer:

  1. Och jag som trodde att pinkandet var en symbol för det idoga kommentetandet, tji fick jag.
    Nej nu pockar en Border Collie på uppmärksamhet för han vill ut i skogen och hitta dofter att pinka över.

    För övrigt är jag rätt glad åt att det allmänna inte försöker hitta på ersättningsritualer på söndag förmiddagar, som de påstår ger en ingång till liv efter döden.

    SvaraRadera
  2. Men hallå Dag Sandahl! "---för att förhindra uppkomsten av utanförskapssamhällen--" Var lever du? Detta har vi haft länge i Sverige, och värre blir det. Det är detta som är det verkligt stora problemet som man inte vill se i vissa politiska partier! Varför inte göra en studieresa till förorterna i våra storstäder. Gärna på dagtid!

    SvaraRadera
  3. Den så kallade politiska diakonin eller diakonala teologin är ytterligt sårbar att hamna i klorna på totalitära makter. De så kallade biskoparna Reichsbischof Ludwig Muller (ej att förväxla med Gerhard Ludwig Muller) under nazismen och Zoltan Kaldy under kommunismen motiverade sin verksamhet i termer av väckelserörelse och att bygga Gud rike dvs gammal protestantisk liberalteologi. Den allt överordnande ordning var givetvis den rådande politiska makten vare sig det var nazism eller kommunism. Inte var det tal om synd, nåd och frälsning genom Jesus Kristus eftersom det inte på något sätt gynnar politisk makt. Vi får se hur samhällskritisk den nuvarande politiska teologin eller diakonin vågar vara eller skall det bara handla om att bekräfta och hjälpa den för tillfället rådande politiska makten?

    SvaraRadera
  4. Skaffa en brukshund i stället för såna där jagande typer. Vår schäfer behövde inte hållas kopplad för några katter. Hon satt snällt kvar vid min sida, katten gick vid ett av fallen fram och smällde till henne över nosen och lämnade tre revor efter klorna, gick sedan lugnt därifrån.
    Hon var inte dum men väldigt snäll hon. Precis motsatsen till mig alltså.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du verkligen att det var hundarna och katterna som var det viktiga med texten?

      Radera
    2. Ja?

      Men jag kan ha tagit fel, det kan ha varit pissandet också.

      Radera
    3. Jo, så var det ju faktiskt, det var pissandet som var det viktiga i den här historien!
      Ofta undrar jag om du verkligen kan vara så korkad som du förefaller vara eller om du bara spelar.

      Radera
    4. Min cocker behöver inte heller hållas kopplad för katter. Min förra hund, korsning retriever-setter, älskade katter. Det gör min systers jaktgolden också. Man ska inte ha fördomar om hundar. Heller.

      Pissar gör/gjorde alla tre.

      den Lea

      Radera
    5. Det handlar inte om fördomar, utan om kunskaper om olika rasers nedärvda egenskaper - när det gäller hundar. Vill du ha en hund som inte sticker iväg när den får upp ett spår i skogen kommer du troligtvis att lyckas bättre med en schäfer än med en stövare. Vilket inte betyder alltid.

      Att jaga en katt betyder inte heller att "inte tycka om den". En jakthund jagar inte ett byte för att den inte tycker om det. Tror jag du vet.

      Jag vet inte varför vissa män jagar ärkebiskopen. Men om man märker att man har en man som tenderar att göra så bör man hålla honom kopplad.

      Radera
    6. Samtliga de hundar jag nämnde är jakthundar. Det finns ju liksom olika typer av jakthundar och fågelhundar är generellt inte särskilt benägna att sticka allt för långt från sina människor. Att dra alla jakthundar över en kam är faktiskt också lite fördomsfullt. Min cocker kan sätta av när han får upp ett spår, men han kollar upp att matte är med. Sedan jagar han också katter om de springer - då tror han de är med på leken. Med min förra hund bodde jag inneboende i en familj som hade katter. Det var mest katterna som körde med honom, han var för snäll för sitt eget bästa.

      Var eventuellt jakt på ärkebiskopen kom in vet jag inte.

      den Lea

      Radera
    7. Men vad är detta, den Lea? Du har gett dig den på ett försöka bevisa att jag är "fördomsfull" mot hundraser. Varför är det så viktigt för dig? Och jag upprepar att det inte är fördomar att inse att hundraser avlats fram för olika ändamål, med olika framträdande drag - dock har samtliga hundraser "jakt" i sig. Men i mer eller mindre utsträckning. Jag jämförde en stövare med en schäfer. En stövare är en drivande jakthund och ska ha ett stark drift att ta upp och följa viltspår ganska långt ifrån föraren. En schäfer är ursprungligen en vallhund och har en stark drift att "hålla ihop flocken". Apporterande jakthundar som du nämner bukar inte heller vara så benägna att sticka efter spår.

      En foxterrier är från början också en jakthund. Man kan förmoda att man måste vara ganska tuff och självständig för att driva ut en räv ur sitt gryt och den har även använts som drivande förut. Generellt borde den vara lite svårare att få att hålla sig tätt intill husse/matte som okopplad än en hund av vallhundstyp.

      Även en hund av utpräglad jakthundsras kan vara exemplariskt snäll mot de husdjur som ingår i familjen, även om dessa skulle ses som byten ute. Så kan även en katt vara - om familjen har en fågel som husdjur. Det betyder inte att den inte jagar fåglar utomhus.

      Så. Nu är det ditt jobb att överbevisa mig om att jag är fördomsfull, kanske rentav rasist också? Jag skiljer nämligen inte bara på hundraser, utan jag menar att hund och katt är två helt olika djur som i många avseenden beter sig olika.

      Radera
  5. Man måste skilja mellan det som ÄR och det som ska komma. I Blekinge ska allt komma, här verkar man leva i futurum- form i det mesta, medan samtidigt mycket håller på att rämna.
    Vad gäller Svenska kyrkan kan man väl inte undgå att se förflackningen på många håll. Predikningar är allt oftare rent allmängods om just snällism. Eller också är de - lika illa- ett tomt relaterande utan konsekvensanalys av bibelberättelser.
    Men, även om jag tycker att du har rätt i mycket finns det hos mig alltid en känsla av att det där med sekulariseringen mest handlar om äktenskap för homosexuella. Och att alltid lyfta fram en utsatt grupp och förfasa sig över att Svenska kyrkan har låtit dem få rättigheter och bli respekterade även i kyrkans hägn, det smakar inte alls bra Dag Sandahl. Ja, det smakar faktiskt lika mycket lantismentalitet som det gör när du tror att vi håller på att få parallellsamhällen, när vi redan har dem sedan lång tid tillbaka. Det är farligt att växa upp på småorter! Det hjälper inte alltid att besöka utländska kyrkogemenskaper för att motverka de skadorna, tror jag! Du är inte enda exemplet.
    Och Paulus måste faktiskt- som allt annat- tolkas med utgångspunkt i sin tid! Tiden går ser du...

    SvaraRadera
  6. Paulus ska tolkas med utgångspunkt från att ha lämnat sin tid -när han mötte Honom som alltid är NU.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får väl hoppas att HAN som alltid är NU är större än att hans största intresse är människors sexliv. Annars vore det ju ynkedom!

      Radera
    2. Denna kommentar, nya tant lila, får mig att undra hur mycket du tar Gud och hans stora barmhärtighet mot oss, på allvar.

      Radera
    3. Nu är det ju tämligen tydligt om man läser sin Bibel att människors sexliv är något mer och djupare än som generellt antas. Det är också väldigt tydligt att tanken att kvinna och man hör ihop tar avstamp i skapelseberättelsen och kommer igen i Nya testamentet.

      den Lea

      Radera
  7. Har noterat att tikar med dog collar också har en svårartad drift att pinka in allt de bara kan komma åt. fm

    SvaraRadera
  8. Tack alla för att ni övertygat mig om att min första analys inte var så illa pinkad trots allt ;)

    SvaraRadera
  9. Intressant blogginlägg om hundar det här, eller hur? Det där som slog Dag, när han tittade på hundarnas beteende, verkar ha gått somliga förbi.
    Det förvånar inte mig, när jag läser detta, att man kan bokstavstolka Bibeln som man gör, vilket för en del av oss andra är fullständigt obegripligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag tyckte själv att det var uppfriskande att få tala om hundar i stället för min person, som du så gärna och ihärdigt brukar vilja diskutera här under inlägg som handlar om något fullkomligt annat.

      Radera
  10. Anna, den som mest pratar om din person är faktiskt du själv! Vi andra är inte lika intresserade ser du. Att du sedan tolkar snett och tror att allt handlar om dig är en annan sak.
    Men det var väl inte bara du som skrev om hundarna! Eller?

    SvaraRadera