söndag 17 juni 2018

Ja se präster!

Bloggardags problem var insikten att en del som skulle bli präster aldrig skulle komma att leverera, inte få folks förtroende i det andliga men väl kunna använda prästeriet som plattform för än det ena, än det andra egna projektet. Skallet på präster som faktiskt arbetade men var utsatta därför att de i en fråga vidhöll vad som sagts när Beslutet fattades, noterades. Men allra mest kunde de insiktsfulla notera den talande tystnaden. Bloggardag höll detta för att vara förakt för vanliga människor. De borde ha fått rätt information om vad sakfrågan gällde. Det fick de aldrig. De fick inte heller veta vad biskopar var kapabla till bakom skål och vägg, översittarfasoner kan förstärkas hos en biskop. Bloggardag har noga läst den lilla sannskildringen Djävulen älskar biskopar.

Bloggardag älskar sina fördomar. Det är helt mänskligt, kanske alltför, men i alla fall. Det fanns massor med präster som höll igång, gjorde vad de skulle och lät det därmed vara. De drog runt det kyrkliga tröskverket, gick i pension och var nöjda med de hedersbetygelser de höljdes med. Kanske hade de fått vara med när en ny kyrka byggdes. De flyttade in det gamla konceptet i de nya lokalerna och avvisade alla pastoralteologiska utmaningar. De gjorde som de alltid gjort och de högkyrkliga var, det visste alla, fel och därmed hade de fel. Fördomen är närmast banal. Det hade i den tiden gått att göra annorlunda och därmed skapa en levande, folklig kyrka. Det hade också gått att ge "fel" men arbetsdugliga präster de större resurserna för innovationer. Nu skulle de gå kvar som komministrar eller vara inlåsta som kyrkoherdar på landet. Svenska kyrkan betalar ett högt pris för de inlåsningseffekter som åstadkoms. Det var kyrkopolitiskt rätt men kyrkligt sett helt fel.

Minns den tidigare biskopens ord om en församling han besökte: "Någon sådan här församling har vi inte i hela Karlstads stift." Så mycket mer intressant är det då att man just i Karlstad organiserar reträtten, den svåraste militära manövern. Inget säger att den blir enklare i det kyrkliga. Vad händer? I de områden där kyrkor avyttras kommer medlemmar att lämna. De kommer att uppfatta sig illa behandlade när deras kyrka, som de kanske rätt sällan gått in, slår igen. Varför ska de då fortsätta betala. Lägg namnet Harald Cohén på minne. Han kommer att bli herostratiskt ryktbar. Komminister P påpekade att domprosten Cohén talade om "politikerna", so  han prisade. Han kallade dem så, inte förtroendevalda.
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/stora-neddragningar-vantar-i-karlstad-pastorat

Kyrkoherden som var berusad är en annan ryktbarhet. Nu ryktade domkapitlet honom. Först med en varning för att han tydligen upprepat var full på en resa med konfirmander. Nu med tre års prövotid för att han varit full vid ett dop, om det nu verkligen blev ett dop. Ni som hämtar stimulans genom en kyrklig publikation som utkommer på torsdagar har kunnat läsa skildringen: Efter ett en anhörig till barnet läst en bibeltext ska prästen ha klappat händerna och utbrustit: 'Nu har vi ett barn till döpt!' varpå medarbetaren tänkte 'Hjälp, barnet är ju inte döpt än. När prästen sen ska ha lyft upp barnet fick medarbetaren upplysa om att vatten inte hade hällts ned i dopfunten. Prästen ska även ha hoppat över trosbekännelsen.

August Strindberg eller Selma Lagerlöf hade kunnat göra något åt detta. Blev barnet döpt? Hur vet domkapitlet det? Hoppas man på det bästa, som när Swedenborgsdopet underkändes men på något sätt ändå int. Är det, som den som begär utträde ur Svenska kyrkan, sjunger: "Är det konstigt att man längtar bort nån gång?"

En kyrkoherde är förman i tjänsten. Hur har hans medarbetare det på jobbet, ja det heter ju så numera? Har biskopen och kapitlet skaffat sig förstahandskännedom om saken eller pustar de ut efter att ha beslutat om tre års prövotid och så hoppas man på det bästa.
https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/prast-fran-taby-var-berusad-under-ceremoni/reprfk!2PVPCypXmiffDH5eiqOYg/
https://www.dn.se/sthlm/provotid-for-prast-som-var-berusad-under-dop/

Så tar vi oss till Ludvika, där de politiska partierna skulle intervjuas.
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/kyrksnack-stoppas-efter-kritik-mot-nazistintervju
Svenska kyrkan är, som bekant, relevant. Alla partier var välkomna. Eftersom nazisterna är en del av samhället, ska också de intervjuas, tänktes det. Men det hela sket sig och kyrkoherden gjorde avbön med förklaringen att han varit för naiv. Målande uttryckte han saken så: "Jag får lägga mig platt." Han blev lika platt som mannen som blev överkörd av en ångvält och las in på lasarettet avdelningarna 8–13. Men NMR är en verklighet i Ludvika, så vad ska kyrkoherden göra? Det vet han inte. Kanske kunde han läsa på om hur det tyska kyrkolivet omgestaltades på 1930-talet och undersöka vad de som stod nazismen emot skrev? Till det kunde komma en liten studie om vad den ekumeniska rörelsen hade att säga om framväxten av de totalitära systemen. Men inte ens i Ludvika kanske insikten slår till, att Kyrkans plikt att tala för rätten kan leda till martyriet. Det måste Kyrkan vara beredd på. (E. Geismars bidrag Die Totalitätsanspruch heutigen Staates und das christliche Freiheitsverständnis, i Totaler Staat und christliche Freihet, Forschungsabteilung des Oekumenischen Rates für Praktisches Christentum, Geneve 1937,  s 105)

Själva ansatsen för studien var insikten om allvaret i en situation där den ständigt  tilltagande sekulariseringen av människors tankar och handlingar och den totala staten möjligheter blir något som inte går att förena med den kristna förståelsen av det mänskliga livet (aa s 1). Alltså studeras kyrkan, staten och folket. Det är kanske det stora tema som kyrkoherden i Ludvika får ta sig an. När han inte ska intervjua lokalpolitikerna längre blir det väl tid över i sommar? Eller kanske studier i demonologi? Kyrkoherden har konstaterat att Nordiska Motståndsrörelsen driver en djävulsk politik. Med denna infallsvinkel finns det mycket at göra. Exorcism till exempel.

I dag kommer vi att notera 5,5 miljoner sidvyer på Bloggardag. Det är uppseendeväckande främst med tanke på att ingen läser bloggen.






25 kommentarer:

  1. Bättre älska realiteter än fördomar!

    -Bloggaren älskar sina fördomar, får vi veta.

    Tydligen inte fördomar i allmänhet utan bara sina egna. Jag tror att han har rätt. Här några exempel på det:

    -Fördomen att Svenska kyrkan inte är en genuint kristen kyrka.

    -Fördomen att de politiska partierna styr Svenska kyrkan, som utarbetas KS agenda på partikanslier.

    -Fördomen att politiska partier inte bör få ställa upp i kyrkovalen, därför att de vinner varje sådant val.

    -Fördomen att Svenska kyrkans beslut om ämbetsreformen var grovt svekfullt mot de präster, vilka var motståndare till den. Frågan inställer sig omedelbart om det då även var svekfullt mot svenska folket.

    -Fördomen att kloka, engagerade förtroendevalda inte är kapabla att ansvara för Svenska kyrkans angelägenheter.

    -Fördomen om konspirationstankar i Svenska kyrkans ledning mot högkyrkliga präster; s k utfrysningstankar mot dem.

    -Fördomen om att exempelvis en kvinnlig prästs predikan och välsignelse är och förblir felaktig, därför att kvinnor i prästämbetet är liktydigt med ett grundfel. Men tänk då, kära kommentatorer, om hennes predikan råkar ha skrivits av en man, kanske hennes egen man, som är präst! Blir då samma ord från hennes mun i predikstolen betydelselösa? Skulle de per automatik kanske väga tyngre, om kyrkovaktmästaren gick upp och läste upp den av mannen författade predikan?

    Ja, här radas de upp, fördomarna och fördomarnas fördomar.

    Märkligt dock, undrar jag, om bloggaren verkligen kan älska dem. Han har ju en skarp hjärna och i grunden en klokskap.
    Och detta är ju så långt ifrån ett "grundfel" man kan komma!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bloggaren erkänner i alla fall sina fördomar. Vore nyttigt om hr Dike även kunde erkänna sina tex påståendet att några skulle anse att ord i en predikan blir felaktiga eller betydelselösa beroende på om talaren har fel kön. Vem anser det? Något sådant har aldrig hävdats av vår kyrkas kv*nn*pr*stm*tst*nd*r*!! I vår kyrkas bekännelse står tydligt att Guds ord är Guds ord och har sin verkan oavsett vem som uttalar det.
      Sopa rent framför egen fördomsdörr först, Bengt Olof!

      Radera
    2. Glöm inte fördomen om att ett förtroendemannauppdrag i SvK via lista för sekulärpolitiskt parti innebär dubbla lojaliteter.
      Just den fördomen omhuldas ju av hela det socialdemokratiska partiet som glatt utesluter de partimedlemmar som i det kyrkliga kandiderat för POSK eller ÖKA.

      Radera
    3. BOD: Intvingade prästinnor ÄR ett grundfel!
      Berit

      Radera
  2. Alphadeltagaren17 juni 2018 09:51

    Gud kan inte gilla det här. Han KAN verkligen inte det. Vi har ett gudslängtande folk, kanske världens mest gudslängtande. Och det vi får är en föraktfull överhet.

    En sak jag inte begriper är varför man läser till präst om man egentligen vill vara socialsekreterare, fritidsledare, integrationsstrateg eller arbeta för RFSL? Varför söker man inte dessa utbildningar? Varför denna omväg?

    Och de andra? Har Gud dragit ner på kallandet in i verksamheten och de som kommer är de med andra intentioner? Och vi som finansierar, syndar vi när vi fortsätter göda systemet? Det borde bekymra fler än mig.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Alpha, den hord av hedonistiska nihilister som nu blir "präster" i Svky blir det för den perversa lönens skull!

      Antony

      Radera
  3. Jag fann också följande passus, ord från kyrkorådsordförandens mun, upplysande: "Om vi inte gör oss av med några lokaler alls skulle vi behöva ta bort ungefär 17 tjänster – men vi har ju ingen kyrka om vi inte har personal och människor i kyrkan, säger Lina Larhult." Där är vi alltså. Utan "personal" så "har vi ingen kyrka".

    Jan Eckerdals avhandling "Folkkyrkans kropp" (Artos & Norma 2012) driver tesen att Svenska kyrkan numera gestaltad av" tar kropp i eller framträder som "det anställda medarbetarlaget".

    Vad skulle våra vänner i andra kyrko säga om denna operativa ecklesiologi? T.ex. syskonen i Church of England eller Mekane Yesus?

    Mikael Löwegren

    SvaraRadera
  4. Den kyrkoherden la sig kanske inte platt frivilligt?
    En del av ångvälten startade antagligen på Twitter, där Helle Klein såg pinga Antje med frågan hur den politiska utfrågningen kunde vara tillåten.
    Inte långt efter låg kyrkoherden platt - frågan är - vem körde?

    /Per-Eric

    SvaraRadera
  5. Har alltid varit skeptisk till denna blogg och dess författare.

    Tills jag satte mig ner och läste ordentligt och konstaterade att oavsett vad man tycker i sak i olika frågor så är författaren ytterst kunnig i de frågor han talar om.

    Det gör bloggen värdefull för alla med ett intresse i dessa.

    Så kan det gå.

    Fortsätt skriva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym,

      -Jag håller till stora delar med om detta.

      Bloggaren är kunnig men drar inte sällan felaktiga slutsatser. Han har, som jag har påpekat, ett stort kyrkligt kontaktnät - såväl med verkliga som påhittade personer, det sistnämnda dock i sin ordning för författare, som ibland använder fiktionen i sitt författarskap.

      Och Dag är också en lysande sällskapsmänniska, som kan förgylla även en övertygad folkkyrkogrupp, vilken lägger pannorna i djupa veck över kyrkans utförsbacke efter skilsmässan från staten vid vinet och middagsmåltiden.

      Men man måste vara på sin vakt för att inte charmas alltför mycket av honom. Då kommer man lätt in på vanskliga vägar - för kyrkan!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Bengt Olof, vilken tur då att SvK inte går Dags vägar och istället fortsätter på sin vinnande väg.
      Färre medlemmar kan man till nöds koppla till statskyrkoskiljandet, men knappast färre gudstjänstfirare.

      Radera
    3. Peter T,

      -Jo, faktiskt finns det en koppling i så motto att gudstjänstfirandet var mycket mer utbrett under statskyrkotiden än det är i dag. Statistiken talar sitt tydliga språk också härom.
      Naturligtvis spelar dock den allmänna sekulariseringen också in. Men ingen lär kunna förneka att Svenska kyrkan var trygg, stabil och ekonomiskt trygg(ad) under äktenskapet med staten. Mycket trygg och stabil.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Kausalitet och korrelation var det ja.
      Skulle man kunna få någon psykologisk teori på varför människor skulle avstå gudstjänster för att kyrkan inte längre är statlig?

      Radera
  6. Hörru Dike. Jag bläddrade i församlingsbladet härförleden. Där presenterades i fyrfärgstryck de politiskt tillsatta som styr och älskar SvK. Av dessa mötet jag tre stycken i söndagarnas gudstjänster. De övriga ser jag aldrig till. Jesus kallar men de är inte intresserade. Varför?
    /Pastor DeMesta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pastor DeMesta,

      -Du får väl fråga dem!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  7. BOD,

    En fördom är inte det samma som ett konstaterat om än tråkigt faktum!

    //HH

    SvaraRadera
  8. Banala fördomar har nog förekommit på båda sidor i ämbetsfrågan.
    Det inser nog även bloggaren.

    SvaraRadera
  9. Den gudstjänstfirande församlingen saknar flertalet av de förtroendevalda (det vet du väl BOD) och tyvärr alltför få av dem som är anställda i församlingen. Riktigt illa är det när ledarna i barn- och ungdomsverksamheten (som f ö reducerats kraftigt på senare tid) uteblir från söndagens gudstjänst. Men det kanske du Bengt Olof tycker är helt OK och inget att bekymra sig för?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Perax, redan när jag var engagerad i SvK så blev barn- och ungdomsansvariga rekommenderade att inte fira gudstjänst i samma församling som anställningen.
      Det finns alltså makter i det kyrkliga som vill göra allt för att hålla anställda och gudstjänstfirare åtskilda.

      Radera
  10. Pastor DeMesta,

    Ja här vill inte BOD svara , inte förvånande ty han svarar aldrig på frågor han tycker är besvärande, bara ställer sådana och sedan låtsas inte fått svar. Allt enligt politrukisk taktik där det enda viktiga är att imponera på sina kolleger , lika okunniga,lika ointresserade klia varandras ryggar för ömsesidiga pekuniära fördelar.

    Kunna ställa sig upp i lika okunniga kretsar och tala om hur många gånger man sökt få svar på det ena eller det andra utan resultat och därmed antyda att motståndarna är ovilliga att ta till sig "fakta" . Att man då ljuger värre än man brukar beskylla de stackars borstbindarna för är i sammanhanget ointressant.

    Det är förvisso inte för sanningssökande personer man förvränger sanningen, i klarspråk ljuger, utan för av sanningen lika ointresserade politruker man försöker bli hyllad av och därmed förhoppningsvis skaffa sig ytterligare välarvoderade positioern inom den politrukiska maktsfären.

    Den enkla förklaringen att man så sällan ser politrukerna i den söndagliga mässan är att det inte arvoderas, inte ger några fördelar och att de personligen är bara marginellt eller tom helt ointresserade av Gudstjänsten som sådan. (BOD med sin påstådda kärlek till "kyrkan" och samtidigt sin väl dokumenterade avhållsamhet från att delta i gudstjänsten är kanske inte den värste därvidlag. Det händer trots allt att han bevistar en gudstjänst men han hycklar mer än normalt om han låtsas vara okunnig om alla dessa arvoderade politruker som än mera sällan bevistar och deltar i en gudstänst. Han känner dem väl och det är bl.a därför han är livrädd för ett system där kyrkfolket skulle välja representanter. Han vet att han själv då skulle med största tveksamhet kanske inväljas samtidigt som han vet att de flesta av de politruker han stöder sig på inte skulle bli invalda.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vet väl inte jag, HH.

      -Du muttrar över att jag inte vill svara Pastor deMesta.

      Hur skall jag kunna svara på frågor om varför andra personer inte syns ofta i gudstjänster?
      De får svara för sig, jag svarar för mig.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  11. Perax,

    -Det råder som bekant inget gudstjänsttvång i Svenska kyrkan, varken för förtroendevalda eller andra. Men visst är det önskvärt att besöksfrekvensen i våra kyrkor ökar. Därom är vi ense, Perax.

    Samtidigt skall sägas, att vi inte får gradera våra medmänniskors tro efter deras matematiska gudstjänstbesök.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett beklämmande dåligt svar av herr Dike. En påfallande ynklig och genomskinlig ursäkt för att torftigt försöka försvara sin cementerade skamliga söndagslättja.

      Ska detta, herr Dike, ses som ett prov på den "folkvaldes" roll som föredöme? Isåfall, var går gränsen för hyckleri?

      /John

      Radera
    2. Kan BOD utlägga 3:e budet??

      Radera
    3. Det hävdas ovan att "inget gudstjänsttvång" råder i SvK. Vad sägs om tredje budet (och Luthers förklaring därav i katekesen)?/Paul

      Radera