Hög tid att agera och kanske reagera

Det "politikerna" i Karlstad beslutat om kyrknedläggning för att kunna behålla personal lockar Bloggardag att tänka.
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/stora-neddragningar-vantar-i-karlstad-pastorat
Referensen till Erik Eckerdals doktorsavhandling, som levererades av en insiktsfull person i en kommentar, utgjorde ved på den intellektuella brasan i hjärnkontoret. Hög tid att agera!

I Karlstad kan de fatta vilka beslut de vill. Nu borde den kyrkliga forskningsavdelningen i Antjeborg, kanske i samarbete med Karlstads universitet, få till en forskningsprojekt på temat "vad händer?" De kyrkliga reträtterna kommer att bli många så Kyrkostyrelsen borde anslå medel för att vi ska få veta vad som sker i det som sker i Karlstad. Bloggardag kan antyda några frågor:

Hur fattades beslutet och på vilket underlag? Vilka alternativa förslag fanns att ta ställning till? Vilken var hotbilden och hur formulerades de nya djärva målen? Vilka var de drivande aktörerna? Vilken pastoral praxis ledde till de uppenbara nedgångarna? Finns det ett logiskt samband mellan de strategier som gäller i Karlstad och det utfall som leder till kyrkstängningar? Kan man under en generation tillbaka se vilka avgörande beslut som påverkat och lett till ett uppenbart misslyckande – givet att stängda kyrkor ska uppfattas vara ett misslyckande? Var det en folkkyrkoteologi som var ursäkt för pastoral lättja som resulterade i det som nu sker? Rekryterade stiftet helt fel folk till prästeriet? Är det själva den kyrkopolitiskt givna normaliteten i det svenskkyrkliga som blir svenskkyrklighetens fall i Karlstad?

Vilka blir effekterna av stängningarna? Blir folk på plats upprörda och lämnar när de får mindre för sin kyrkoavgift? Blir några upprörda för att mormor eller farmor inte längre enkelt kan ta rullatorn till den kyrka med aktiviteter hon flitigt besökt? Vad gör de? Vad säger facken? Vad skriver lokaltidningarna?

Vilka stadsdelar är det Svenska kyrkan avyttrar lokaler i? Jag kollar Herrhagskyrkan och anar ett svar. Mitt i stadsdelen finns den, men inte i framtiden? Ser vi en historisk reträtt tillbaka till vad då?
https://www.svenskakyrkan.se/karlstadspastorat/herrhagskyrkan-do

Vad säger personalen egentligen om intervjuarna i det forskningsprojekt som behövs kommer och förklarar, att de anonymiserar det som berättas? Får vi höra något annat än budskapet i ett pressmeddelande från kdet eniga kyrkorådet då?
Hur uppfattar personalen egentligen att det är att arbeta i en nedläggningshotad upplevelseindustri? Påverkas rekryteringen av ny personal, dvs får Karlstads pastorat dåligt rykte?

Finns det några trogna kyrkobesökare i de berörda områdena och vad tänker de om situationen? Hur hanteras deras sorgereaktioner pastoralt? Betyder en avyttrad kyrka att en grundbult i deras tro och liv tas bort?

Hur reagerar "politikerna" i stiftet och på riksplanet när de hör om besluten i Karlstad? Blir de mentala effekterna stress och skräck vid tanken att så här ser framtiden ut? Hur tar "politikerna" ansvar för detta? Vill de ens se och förstå situationen?

Medge att en brett upplagd beledsagande, observerande undersökning med ordentliga utblickar när det handlar om pastoralteologi och pastorala strategier (i tiden både framåt och bakåt) skulle kunna visa sig vara något synnerligen värdefullt.

Hur gjordes de ekonomiska övervägandena? Vilka faktorer styrde och fanns det fakta att utgå från eller mest förnimmelser? Medlemstappet har varit 12% i Karlstad. Är det jämförelsevis mycket eller lite? Fattas beslut av detta slag av människor som inte bara befinner sig inom kritcirkeln utan gärna befinner sig där och inte förmår se något mer?

Många frågor går att ställa i ett beledsagande forskningsprojekt. Blir detta projekt någonsin av? Gör kyrkostyrelsen en insats?

I lördags var det tid att ta sig till Bergs kyrka, den nyrenoverade. 6-7 miljoner kostade det att sätta kyrkan i stånd. I den delen av världen bor 300 personer. De präster som kom ut på 1960-70-talen och fick vara med om kyrkbyggen, fick för sig at kyrkor byggdes för att gudstjänst skulle firas. Den gudstjänstfirande församling som i 13 år fått hålla till i en källarlokal visste vad längtan innebar.

På anslagstavlan kunde den intresserade kyrkkonsumenten se att det inte var mycket till gudstjänstliv i kyrkorummet men i alla fall en konsert den 3 juli. Fyra (4) präster stod som resurser för församlingslivet också i Berg. Dessa fyra möter församlingen occasionally, det ska nog heta så. Skulle inte fyra präster tillsammans kunna dra runt ett gudstjänstliv i den för 6-7 miljoner nyrenoverade kyrkan så blir Bloggardag häpen. Men frågan kanske inte gäller prästerna utan något helt annat? Kyrkorummet skulle saneras, renoveras och öppnas. Det var det viktiga. Sedan fylls rummet efterhand med aktiviteter. Gudstjänsten var inte Prio Ett. Vem lurade vem?

På väg till Rydaholms kyrka i går  tog Göran Rosenberg till orda. Ja, han var inte på väg till Rydaholm men i etern kom hans krönikeartade synpunkter. Jag lyssnade lätt fascinerad.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6977893

Varför fascinerad? Han talade som om han beskådade ett nytt fenomen, trodde han. Han kunde ha beskådat Svenska kyrkan och upptäckt en grundhållning i hanterligt format för en journalist att granska som illustrerade precis det som Göran Rosenberg förklarade sig vara emot.

När det gäller frågor om demokrati och minoritetsskydd, det som kännetecknar demokratin och skiljer den från majoritetsdiktaturen, är Svenska kyrkan ett lysande och avskräckande exempel. Frågan är om den kommer att fortsätta vara det. Eller mer precist: frågan är hur länge Svenska kyrkan fortsatt kommer att vara ett avskräckande exempel. Det är ju möjligt att denna struktur är på reträtt bortom räddning och att Wenck aldrig kommer. Kyrkosystem har fallit samman tidigare och löftet gäller inte kyrkosystemens överlevnad utan Kyrkans.

Pröva nu den tes Göran Rosenberg driver i sin krönika: "Demokrati är ett konstitutionellt reglerat majoritetsstyre som förutsätter hänsyn till minoriteter. Ett samhälle där en aldrig så stor majoritet tar sig rätten att fritt undertrycka en aldrig så liten minoritet är inte en demokrati." Det är, menar Rosenberg, ett auktoritärt system. Gäller samma förhållande sålunda när vi skärskådar Svenska kyrkan, en enligt lag evangelisk-luthersk, demokratisk och rikstäckande folkkyrka? Ni kan motivera era svar utan natt behöva redovisa dem. Men en omständighet i sammanhanget var att det gavs utfästelser, löften, som minoriteten litade på och som på något demokratiskt sätt, som alltså inte ska uppfattas som demokratiskt utan som auktoritärt, avskaffades.

Om grundläggande demokratifrågor ställs är det inte säkerrt att allt förblir som majoriteten bekymmerslöst tänkt sig. Det inytressanta blir de nya frågorna som demaskerar det gamla lögnväsendet. Ni vet det där med att driva kyrkosystemet med lögnen som vapen och sveket som verktyg. Den som lever får se hur det blir. Hur reagerar ni på möjligheten att systemföreträdarna skoningslöst kommer att jagas av hederliga granskare som ser att de förvaltat ett lögnsystem som nu imploderar? Inte heller svaret på denna fråga behöver ni redovisa men det står alla och envar fritt att fundera.