I julbrådskan

Min julbrådska innebär att jag i stort knappast utför något väsentligt. I går satt jag i bil 5 timmar och kunde avnjuta Mix Megapol och P4. Båda kanalerna körde julmusik med argumentet att det gällde att passa på nu för efter julafton är julmusiken stendöd. Jag tänkte 1. på avsikten med P4 som var att slå ett slag för folkbildning och bli en lokal kanal till fromma för demokratin, inte för dummokratin och 2. på tragiken att man firar jul för att man firar jul och kallar det tradition. Det är inte ens tradition i betydelsen "levande människors döda tankar" - för det är inte ens döda tankar utan ren tankeoförmåga. Kanske blidkades jag och tänkte 3. Kyrkan har en kallelse att möta människor med innehåll; Jesus, godhet, skönhet, andakt och det meningsfulla. Vi är dock skapade till Guds avbild och allt avslöjar också i förvrängd form vår gudslikhet och vår djupaste längtan. I dag har jag mest ägnat mig åt att undvika göra sådant som borde göras. Men jag har ju fortfarande semester så ingen  kan väl bråka?

I morgon får det bli gudstjänst - och det är mer än jag trodde skulle lyckas för mig. Jag vill ha det rätt enkelt. En högmässa söndag fm inom en radie av 20 km. Nu blir det söndagsmässa - och jag fattar inte varför. Men ont om gudstjänster blir det. Annandag Jul tycks mestadels avskaffad som martyrdag. Det ska sjungas julens sånger och psalmer. Den som älskar annandagens kärva och med Bellman inser att krubban och korset står nära varandra, kan slänga sig i kyrkväggen. Jag ser en försvarlig uppsättning präster och inser att denna uppsättning inte längre behöver iscensätta så många gudstjänster som tidigare. Men vad vill de med sina kallelser egentligen? Jag känner känslor i mig men fruktar att känslostormen inte skulle tåla allmänt beskådande. Jag trycker tillbaka den. Men det är faktiskt dåligt, riktigt dåligt, och detta dåliga ger med nödvändighet ett uselt kyrkoliv.

Jag kan pigga upp mig med den behändiga pocketboken  Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning (Gaudete), som är texter ur tidskriften Evangelium. Hade lektorn och doktorn Karl Josef Sundberg levat hade han ropat: "Titel värdig en Statens Offentliga Utredning!" Jag läser med behållning och noterar sådant som jag saknar o0ch jag tror jag saknar det något mer bitska. Ska man avförtrolla så ska man, menar jag. Men skaffa boken både för egen läsning och/eller för läsning och samtal. Det duger den riktigt väl till. Och då kan samtalen ge plats för det lite mer bitska.

Debatten om den våg av hat som nått Antje Jackelén är jag nöjd med. Den konkluderades rätt väl av Jacob Sunnliden i bloggkommentaren. Det var mer dumt än hat, det man kunde läsa. Detta tror jag obetingat. Nu kan dumhet vara lika plågsam som hat (hör de två storheterna samman?) men jag fattar varför så få exempel på hatvågen kunde levereras. Det var kampanj men inte riktigt så som vi skulle förstå saken. Den lilla misstanken att hatet inte var riktigt vad det sades vara och vågen inte lika stor, hämtade nog sin näring av att näthat blivit årets begrepp efter Maria Svedlands bok Hatet i våras och Uppdrag Gransknings insatser. En kvinna vald till ärkebiskop ska efter Formulär 1A utsättas för näthat för det är mäns nya strategi att tysta henne. Med Formulär 1A är det så, att det formelartade ska misstänkliggöras. Återstår frågan varför Antje Jackelén gick med på att föra fram de dumheter som skrivits som näthat. Vilken var avsikten? What's in it for me?, som det heter.

Tidningen Dagen ville i går ge Jackelén rotselleri för att hon skulle påminnas om Kyrkans rötter, förstod jag. Pastor P ringde. Han är av jovialisk typ, berättar gärna vitsar och förmår uppskatta livet roliga men detta är ingen raskaraktäristik av pastor P. När han läste Dagen kom han muntert att tänka på Werner & Werner och deras: "Det går lika bra med selleri".

Det gör det naturligtvis. Och associationen blev putslustig. Påpekandet får mig att plocka fram Werner & Werner julskiva och spela "Vår julskinka har rymt". Det gäller att passa på. Efter julafton är julen numera slut, hörde jag ju. Jag ska nu fortsätta att vandra omkring i sysslolös julbrådska. Dammsugarroboten kallar vi Ossian.