Stiftsfullmäktige i Växjö

I dag väljer stiftsfullmäktige stiftsstyrelse, domkapitel, egendomsnämnd och en hel del annat. Det angår inte riktigt Frimodig kyrka. ÖKA och FK liksom SD ställs utanför och genom valteknisk samverkan bereds plats för andra. I politiken får man underliga sängkamrater - och somliga får inte ens sängplats. I valberedningen fann jag att bara två inte var medlemmar av något politiskt parti. För POSK var det alltså naturligt att ansluta sig till de maskerade politikerna - för nog kan man prisa uppbrotten från partipolitiken och likväl bekymras över att rävarna är sammanknutna i svansarna. Som sagt - partimedlemskap för alla i valberedningen utom för FK och ÖKA. Sju mandat står utanför medan politikerna gör upp - och POSK medverkar eller fattar inte. Välj själva förklaring, den ena är lika trolig som den andra. Vad gjorde FK? Frågade POSK om samverkan. Naturligen hade POSK, FK, ÖKA och rimligtvis också KR kunnat göra något tillsammans med Vägen. Men då hade KR inte fått ordinarie plats i stiftsstyrelsen utan fått nöja sig med ersättarplats. Partiintresset tog över intresset att skapa en bredare och kompetentare stiftsstyrelse. Bertil Olsson KR blir nu sängkamrat med Annika Stacke, hans ersättare från Vägen. POSK tar bort kyrkomusikern Vanja Roshagen från Oskarshamns folkhögskola. Hon är alltså aktiv kyrkomusiker och kanske en tillgång för den folkhögskola som utbildar just kyrkomusiker. In kommer Marianne Slattegård, 74 år. Det tycks mig vara en kompetensförsvagning. Elsa Jönsson (S) och Sofia Rosenqvist (POSK) ska sitta både i stiftsfullmäktiges presidium och stiftsstyrelse. Tja. Elsa (70) är rolig. Hon berättade i Radio Kronoberg om hur hennes mamma sjungit psalm på sängkanten. Som exempel angavs "Din klara sol går åter upp". Det tyckte jag om. För någonstans är det väl alltid soluppgång - men var? Jag försökte fundera när lilla Elsa nattades men Nya Zeeland uppfattade jag redan ha sett soluppgången då. Så vad gör Frimodig kyrka med sin frimodighet i och för Växjö stift? Ägnar sig åt opposition. Och fortsätter att i fyra år fundera över hur en stiftsstyrelse sätts samman. Jag frågade i mitt kyrkoråd vid dess sista sammanträde hur länge Persnäs AIF skulle kunna ha ett fotbollslag sammansatt efter de principer som styr val av stiftsstyrelse. "En match", löd svaret. Jag fruktar att det är sant. Kunde man hitta någon student som vill skriva ett kyrkosociologiskt arbete om kyrkligt förtroendevaldas vana att söndagligen återfinnas i gudstjänst, skulle jag finna saken intressant.