Ordet är nog "plump"

Det är årets av Kyrkans Tidning utnämnde bloggare jag karaktäriserar. Dagens Seglora kommenterar i en ledare denna hedervärda utmärkelse från det kyrkliga livets viktigaste opinionsbildare och tycker inte om den. Några pärlor från seglorianerna kan hämtas. Som den här:

"Vi har tidigare uppmärksammat Dag Sandahls blogg vid flera tillfällen, och hade hoppats slippa göra det igen. Vi har vid flera tillfällen fattat beslut om att inte uppmärksamma hans utspel, eftersom de antingen varit för osmakliga eller illvilliga för att kunna tas seriöst."
Detta är lika roligt som repliken: "Jag har slutat röka. Det har jag gjort ofta."
Vid flera tillfällen har man beslutat att inte uppmärksamma det som skrivs här. Och denna ädla målsättning har alltså seglorianerna aldrig lyckats uppfylla.
Hör dom inte skrattsalvorna när de nu redovisar sitt misslyckande på denna punkt?

Dagens Seglora vänder sig så mot bloggkommentatorer som sprider antisemitiska rykten mot Dagens Seglora och mot Helle Klein. "Bland annat står det att läsa att judar styr svenska media och har en hemlig maktagenda." Det är till att minnas lite snett, om man så säger. Själva saken diskuterade vi rätt utförligt. Dagens Seglora proklamerar stolt satsen att det är viktigt "att inte sprida vidare rykten och teorier som skadar andra", tja. Det är också viktigt att ta upp trollen i ljuset.

Det kommer mera! "Sandahls pågående kampanj för att koppla samman den blivande ärkebiskopen Jackelén med såväl DDR som Nazismen (sic!) passerade för länge sedan anständighetens gräns. Vad som ständigt antyds men av lätt insedda skäl aldrig skrivs rakt ut, är att Jackelén inte skulle ha rent mjöl i påsen."
Nu har jag aldrig diskuterat någon mjölfråga. Däremot har jag frågat om Antje Jackeléns meritering. Professor i Lund, som Expressen påstod, har hon dock inte varit. Professor gäller hon som, tydligen. Är hon det - eller vad? Besked har inte lämnats ens av Dagens Seglora på denna punkt.
Kopplingen som gjorts handlar om Tyskland, en glädjekälla i vårt liv. Vad är det med det? Tysk historia är som den är.

Sen kommer det bästa.
Kyrkans Tidning borde haft anledning "att hålla inne på hyllningarna" eftersom jag är anmäld. Bakgrunden kunde vi på en skärmdump utlagd på Bloggardag läsa och det var en diskussion där några av seglorianerna kom fram till att en anmälan vore metoden för att få tyst på mig, inte debatt.

"Prekärt, KT" kallar Dagens Seglora läget att Kyrkans Tidning kommer att ha "hyllat samma beteende som Domkapitlet sedermera förklarar olämpligt". Hur vet Dagens Seglora vilket beslut domkapitlet kommer att fatta i januari 2014? Och hur ser seglorianerna på rättsprocessen  är man oskyldig tills motsatsen bevisats eller inte? Betyder en anmälan att en person med automatik måste stå i anmälningens skugga och dväljas där i grådasket, misstänkliggjord av rappa anmälare tills saken till sist prövats?

Sandahl är "en uttalad sträng konservativ", vet seglorianerna också att meddela, "och dessutom djupt kritisk mot den nya ärkebiskopen. Kanske är han därmed i fas med Kyrkans Tidnings riktining under hösten som förflutit." Ja, eller tvärtom? Och Antje Jackelén känner jag inte och är bara kritisk mot sådant jag hör eller inte hör, dvs svar på frågor som inte ges eller svar som glider undan. Ska man inte vara det, när det tycks finns skäl?

Helle Klein återfanns på en lista i Expressen på de mest näthatade kvinnorna, konkluderar seglorianerna med. "Att en kyrklig blogg väljer att underblåsa det högerextrema näthatet som slår mot de mest drabbade är illa nog. Att den dessutom ska hyllas för att den är så 'kontroversiell'. det är under alla kritik" skrev seglorianerna och kritiserade Kyrkans Tidning så hur mycket under all kritik var det?

Om Helle Klein påmindes jag i Mikael Romeros bok Tobleroneaffären (Norstedts, pocketutgåvan 2013) att hon efter drevet mot Mona Sahlin i en Aktuelltsändning inte ville erkänna några brister i den journalistiska bevakningen. Omfattningen eller etiken var tydligen OK (s 248 i boken). Den som läst Romero häpnar. Drevet var inte OK. Men det fungerade ju - och kanske ska vi förstå Dagens Seglora så, att takterna liksom sitter i?

Och så till sist:
Dagens Seglora fick understöd inte bara från Stockholms stift med Eva Brunne(med kollekt också 2014)  utan också från Lunds stift och Antje Jackelén. Hör detta förhållande till bilden - och vilket är egentligen förhållandet mellan Dagens Seglora och Antje Jackelén - är det en intressant fråga?