tisdag 18 november 2014

I nattens hetta

Hur det än är - ett kyrkomöte som ska tala viktiga frågor efter 14 timmar är bisarrt. Kl 23.14 eller så skulle församlingsbegreppet debatteras. Jag fattar att S tycjer att Frimodig kyrka, som gärna diskuterar, är en smärtförnimmelse i rectus, men jag tillstår att det är egendomligt att lägga märke till hur sällan S-ledamöterna vill delta i debatten. Jag förstår nog inte riktigt varför.

Jag kom på att jag inte är religiös. Kristen är jag, Knappast kristlig. Och alls inte religiös. Därvid skuljer jag mig (fördelaktigt?) från andra. I kyrkomötet finns det ett stort religiöst intresse, noterar jag.

Biskoparna? I frågorna om löner var de flitigt uppe. Annars var frågor av annat mer teologisk karaktär inte riktigt det de ville satsa på, anade jag.

Antje Jackelén talade om den store Nathan Söderblom - men är han numera stor annat än i betydelsen årets jubilar? Jag vet inte. Vem läste om Söderblom eller vem läste hans texter för två år sedan? Är inte det förblivande, att ingen egentligen på allvar minns honom? Bortsett från när det ska jubileras och hållas festtal, alltså.

Det talades en del om Svenska kyrkan och jag tänkte: "Det är 100 år sedan Söderblom oich ungefär 50 år sedan pastor Jansson. Det här är en kyrka på väg bort från folklivet. Och så läste jag om Antonio Gramsci i stället. Det lugnade nerverna för jag ogillar när analys och reflektion i det kyrkliga ersätts av förnimmelser - och ingen har hittills lyckats förnim ma den våldsamma kyrkoreträtten i vårt land och skiftet till nihilsm som tanke och livshållning. Fredrik Sidenvall fann anledning att markera mot flinandet när jungfrufödelsen kom på tal och Hanson erhöll flabbiga stmoatier när han införde begreppet "kloning" när det blev tal om jungfrufödelsen.

S gick upp i debatten om fri församlingstillhörtighet och det gjorde Bo Hanson, ÖKA, också. Jag anar att Hansons talande minskade sympatierna för ÖKA. Han såg talet om att utreda former för friare församlingstillhörighet som ett utslag av marknadstänkande. Här är den fråga där partiet S slår vakt om systemet med argumentet Ordnung muss sein. Lite kul ska det bli att se hur omröstningen denna morgon utfaller. Men i denna fråga vandrar många in i fablernas värld. Församlingen var en familj och familj väljer man inte. Nej. Men det är uppenbart att völdigt många i familjen i så fall inte går på det lokala släktmötet söndag förmiddag. Lagstifta om kyrkoplikt i lokalförsamlingen?

Jag medger att jag inte alls tror att detta kyrkomöte betyder ett enda dugg för Svenska kyrkan om man tänker kyrkomöte som en tillgång för kyrkolivet. I dag blir det en ny debattomgång sedan vi röstat om gårdagens betänkanden och mot aftonen blir det buffé. Frimodig kyrka erbjöd sig att bidra till kyrkomötesglädjen, men erbjudandet avvisades, vänligt. Vi dricker vatten och lättöl, alltså. Det motsvarar kyrkomötets bild av begreppet "fest". Fast, om man så säger, inte i Kafarnaum.


20 kommentarer:

  1. Man får tacka för inblickarna i km även om de inte direkt känns upplyftande. Det syns mig dock att bloggarens fingrar emellanåt löper ovanligt snabbt över tangentbordet; Inte ens med uppbådande av bästa vilja och fantasi eller med hjälp av farbror Google lyckas jag utröna vad som avses med "stmoatier".
    /Per H

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog någon slags tyska. Antje nämns ju i samma avsnitt...

      Radera
  2. För en del år sedan när jag hade gallrat i bokhyllorna tog jag ett par kassar till det lokala antikvariatet. Söderblom (snygga små band!) hörde till det som kasserades. En en gång stor man som ingen är intresserad av längre var innehavarens kommentar (som jag minns den, exakt ordalydelse tveksam).

    SvaraRadera
  3. Fri församlingstillhörighet kan bli nog så kul, när de fortfarande betalande hedningarna markerar missnöje med ev kvardröjande kristna församlingar och dito kristen personal. Flykten till sekulariserade, "öde" församlingar riskerar bli stor?

    J

    SvaraRadera
  4. Hälsa vännerna i gruppen. Jag saknar gemenskapen och alla glada skratt. Att Frimodig kyrka är den momineringsgrupp som har roligast är det ju ingen tvekan om.

    SvaraRadera
  5. Vad är de flabbiga "stmoatier" som Hanson fick? Stomatier(?) = muntliga produkter? Leo Holtters reaktion på detta är läsvärd, http://holtter.wordpress.com/2014/11/18/vad-sager-karln-egentligen/.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller stomier, kanske?

      Radera
  6. "Jag kom på att jag inte är religiös. Kristen är jag"

    Per säger sig inte vara religiös, han är muslim. Pål påstår han är buddist, inte religiös.

    Kan vi skrota begreppet religiös då?

    Hoppas kristendom är en religion i alla fall. Det vore opraktiskt att säga de stora världsreligionerna och/plus kristendom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, läran om Kristus är inte religion. Åtminstone är den mer än religion. Kristus själv gör i varje fall de högsta anspråk man kan göra; "Jag är Sanningen!" Sen blir det upp till varje människa att noga pröva om det kan förhålla sig så.
      /Per H

      Radera
    2. Glöm inte 'sekulära religioner' exv diamat, och det alltmer populära 'socialreligiös', något i stil med (överdrivet) samhällsengagemang!

      'Religiös' är väl idag mest ett skällsord?

      GG

      Radera
    3. Internt har ju olika religioner förstås sina egna definitioner och sanningar. För att begripa sig på mänskligheten är ändå religion ett praktiskt begrepp. Likheterna är flera och det finns definitioner, som tro o dyrkan av en övermänsklig kontrollerande makt, ofta personlig. Att ha riter och mässor etc. Det övernaturliga/magiska bör väl vara ett krav för religion, även om tron kan ha stora likheter med exempelvis starkt miljöengagemang.

      Radera
    4. Det är ganska otroligt att företrädare för den en gång så utbredda dialektiska materialismen skulle godkänna, att historiens drivkraft är övernaturlig/magisk. Denna materialistiska utveckling med dess olika tankemässiga överbyggnader ansågs/anses vara vetenskapligt påvisbar av sina förfäktare.

      GG

      Radera
    5. "sina .. sanningar". Problemet är att avgörande "sanningar" utesluter varandra. Kristus kan rent logiskt inte vara både Gud och icke-Gud. Vad är sanning?
      /Per H

      Radera
    6. Sant är att vi föds, och sedan dör vi. Utöver det är vi väl oense om mycket. Både gud och människa då, rent logiskt? Jag menar att det behövs ett ord som beskriver företeelsen att människor dyrkar och underkastar sig en övernaturlig makt. Då kan man beskriva fenomenet utan att gå in och ta ställning till varje religions påstådda sanningar. Det skulle bli opraktiskt och omöjligt. Religion är väl ett sådant praktiskt ord?

      Radera
  7. "FRI FÖRSAMLINGSTILLHÖRIGHET"

    det är något jag gjort några trevanden om ett par gånger här på bloggen. Det var ju kul att höra att sossarna och ÖKA var intresserade av denna fråga. Men varför ställer sig inte Frimodig kyrka positivt till detta? Och Dag själv? ...är det en så dum lösning för människor som inte alls känner sig hemma i sin s.k. territoriella församling? Inte underligt att många konverterar till Rom när sv.kyrkan är så stelbent i denna fråga. Man måste väl kunna få välja själv vilken familj (församling) man vill tillhöra. Ett högst rimligt krav. Men det skulle nog bli stora medlemsras i vissa församlingar. Men det kan de gott ha. Agerar man inte som en kristen församling kan man gott få rasa samman.
    Är det inte ett ordspråk som lyder ungefär så, syftande på ett träd: "Må det som murket är få falla". Bra ordspråk, passar bra in lite här och där i vår kyrka.

    "Präst från Skara stift"

    SvaraRadera
  8. Tror du på fullt allvar att just de (enligt din mening) mest kristna församlingarna skulle vinna på fri församlingstillhörighet? För övrigt är detta med fullständig valfrihet till vilket pris som helst (det är ju alltid någon annan som betalar) en borgerlig benämning på det som tidigare kallade egoism. Men det är bättre att giva än att taga! Och det är motsatsen till egoism. Men det är kanske ett av de många bibelord som inte gäller längre?
    /K

    SvaraRadera
    Svar
    1. På din fråga vill jag svara ett otvetydigt JA. Där man har bra präster, ett kyrkoråd som backar upp prästen som ger meningsfulla gudstjänster med god förkunnelse, dit söker sig givetvis också de människor som uppskattar detta. Märkligare än så är det väl inte. Ponera: Om man bor i en församling där det mest förekommer obegripliga gudstjänster, kanske inte ens värt namnet, med en ordning man inte känner igen och uppskattar, därtill en predikan utan något särskilt innehåll, som inte ens går att fylla något i (enligt Hasse Alfredssons monolog) , vill man då egentligen alls gå till en sådan gudstjänst? Svaret på den frågan måste väl ändå bli ett NEJ. Om man då i stället söker sig till en församling som har allt detta som man önskar att en gudstjänst skall vara, långt borta eller nära, är det då så orimligt att man även vill att ens kyrkoavgift skall gå till den församlingen? Det är ju där man har sin gudstjänstgemenskap och känner sin samhörighet till.
      Jag begriper inte varför du skulle kalla detta för egoism!!! Det är väl inte heller någon annan som betalar uteblivandet av min kyrkoavgift till församlingen i det området där jag bor. Det är väl ändå mina egna pengar det är fråga om. "Skulle jag inte få göra som jag vill med det som är mitt?" ....för att ta ett uttryck från Skriftens ord från arbetarna i vingården.
      Detta med territorialförsamling, dvs. den församling som omfattar området där jag bor, har definitivt spelat ut sin roll i dag. I dag får man nog mer betrakta sin hemförsamling som vilken idrottsförening som helst. Den förening jag håller på vill jag också skall få min medlemsavgift. Ett exempel jag brukar dra i detta sammanhang är detta: Om jag flyttar från Borås och alltid hejat på Elfsborg och flytten går till Göteborg, så vill jag ju inte tvingas att behöva betala medlemsavgiften till någon av Göteborgslagen bara för att jag bor där. Mitt hjärta är väl fortfarande hos Boråslaget och dit söker jag väl mig också för att följa mitt lags matcher där. Man kan inte längre tvinga fram människors val och känslor, förstår du inte hur förfelat allt blir då? Du undrade vem som skulle vinna på fri församlingstillhörighet. Ja, i vart fall vinner man inget på ett tvångssamhälle och tvångsmetoder.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
    2. Mycket bra svar, Präst från Skara stift!

      Nu har jag lämnat Svenska kyrkan till förmån för Missionsprovinsen men hade säkerligen stannat kvar längre om jag hade kunnat styra över min kyrkoavgift till den församling i min närhet där det fortfarande, av och till, firas gudstjänster med god förkunnelse.

      Förmodligen är det som så att man förlorar medlemmar på sin vägran att låta medlemmarna välja församling. För en kristen medlem står nu valet mellan att stödja något icke-kristet eller att lämna Svenska kyrkan. De icke-kristna medlemmarna struntar säkert i vilken församling de är med i och kommer att vara kvar hur eller hur.

      Radera
  9. /K

    Förstår inte riktigt vad Du alluderar på när Du re fri församlingstillörighet talar om egoism och att någon annan betalar? Skulle Du kunna utveckla det lite?

    Personligen ser jag praktiska svårigheter och möjligen också en risk för oönskad polarisering men själva ide´n stöder jag och förstår verkligen inte hur det skulle kunna vara uttryck för egoism att vilja stödja de församlingar som eftersträvar att vara en "Helig Allmännelig och Apostolisk Kyrka".

    Onekligen är det så idag- eller ifrågasätter Du det(?) att de församlingar som har Kristus i centrum lever en tynande tillvaro och är de första offren för sammanslagningar och nedläggningar. (I min närhet har jag~åtminstone sett många exempel på detta).

    Det är de ljumma och rent sekulära församlingarna som har de bästa ekonomiska förutsättningarna helt enkelt därför att de har så många medlemmar-storstadsregioner. Medlemmar som inte stör politrukerna och vars enda kontakt med kyrkan är vid de större högtidligheterna såsom bröllop , kanske dop och naturligtvis begravningar därutöver möjligen också adventstider.

    Alltså, på vilket sätt menar Du att "någon annan betalar" om t ex jag väljer / kan välja att betala till en församling jag har förtroende för istället för att som alternativ, dagens, bara kunna välja mellan att betala till den sekulariserade församlingen eller inte betala alls- dvs gå ur?
    //HH

    SvaraRadera