torsdag 20 november 2014

Efter kyrkomötet

Jag skulle kunna citera mig själv. Ett kyrkomöte behöver ett ÄRENDE, som kyrkostyrelsen lägger fram och som kan debatteras. De många motionerna räcker inte riktigt. Det blir spretigt och i värsta fall lite oförutsägbart.

Ett kyrkomöte behöver också slå vakt om sin identitet - annars blir formerna de från vilken partipolitisk kongress som helst. Några av ledamöterna är vana vid den miljön, dvs med utspel, upprop och uttalanden. Men Svenska kyrkan skulle behöva det andra, det som knyter samman nivåerna och det som ger utrymme för klartexter om det faktiska läget.

Vi är inte där. Vi är i reciternas förlovade land, där en handläggare under sommaren gjort sitt bästa för att få ihop en inledning i anledning av en motion. Ofta, alltför ofta, ett stycke nonsens. Och så kommer Läronämnden till, en läronämnd vars kompetens sjunker efterhand. Där finns i egentlig mening ingenting. Sedan fullbordas allt av ett utskott vars första ansvar är att få bort motionen, begrava den med eller utan krans.

Kyrkomötet minskades i tid. Jag hör till dem som menar att det är orimligt att börja en kyrkomötesdag kl 9 och sluta den kl 23.30. Jag har varit med om värre, gånger när vi slutat 01.20 eller så. Men det rimliga vore att sätta stopp efter en 12-timmarsdag för att ge lite kvällsutrymme för samtal i den form som sker när bryggerinäringen och EU-bönderna får handfast stöd.

Jag lär mig en del. Något av detta är sådant jag verkligen vill veta. Annat sådant jag helst skulle vilja slippa att ha fattat. En pensionerad kyrkoherde, som följde med efter freden i Roskilde 1658, kunde uttrycka att han vid något tillfälle höll med mig, något som han inte brukade. Det är en idiotisk kommentar, kunde man tänka. Vi läser samma trosbekännelse och de som gör det, kunde tänkas vara grundläggande överens om väldigt mycket. Men låt gå. Småsint är jag inte. Han förklarade att instiftelseorden var evangelieläsning. Så ser inte den stora traditionen saken. Så kan man se saken i Danmark och Luther avvisar hållningen. Konsekrationsorden är Guds Ord som skapar, kommer till elementet och gör sakramentet (Augustinus). Vi tog inte debatten - men skillnaderna blir betydande. Konsekvensen blir väl att den fd kyrkoherden inte i någon rimlig mening kan sägas vara för ordningen med kvinnor som präster - för han omfattar över huvud taget inte en ordning med präster. Han behöver någon som läser en evangelietext vid ett särskilt tillfälle och det ska för ordningens skull, jag fattar, vara någon men kön är en irrelevant faktor. Jag begriper efterhand att de flesta inte är för kvinnliga präster. De är som bäst inte emot. Det är rätt förfärligt men konsekvent i en kyrka som inte ägnar sig åt sakramental teologi eller teologi om prästämbetet. Jag skriver teologi, en lära. Jag skriver inte tillfälliga eller godtyckliga tolkningar, privata meningar.

Tillbaka till kyrkomötet. Några biskopar twittrade om kyrkomötet. Så fick en häpen allmoge veta att de inte förmådde uppskatta det de var med om. Saken är ingen nyhet. Det nya är att det kommit ut. Synodens kritik kanske inte var så fel? Annars la vi märke till en omständighet: biskoparna var uppe i debatter om politiska frågor och tysta när det kom till teologi.

Jag har inte räknat samman vilka grupperingar som debatterade. Den (S)tora gruppen var inte väldigt flitig i talarstolen. BA-gruppen inte heller - även om jag underhölls av reservaten när utskottet sagt ja till flyktingmotionen och Expressen ringt upp BA-kvinnan, som väl då närmast fått en chock. Den var välförtjänt. Nu stod Borgerlig Allians samman med Sverigedemokraterna och det gällde att distansera sig från både det sällskapet och den egna reservationen. ÖKA-insatserna var mer än vanligt egendomliga och Miljöpartiet drev sin egen politiska agenda också i kyrkomötet. Det blev ett rätt klent bidrag till kyrkolivet. Frimodig kyrka praktiserade som vanligt sitt gruppnamn och ledamöterna var frimodiga.

I det personliga:
Jag möter i kyrkomötet människor jag lär känna som vänliga och engagerade människor. Några är inte så värst svenskkyrkligt engagerade. Varifrån majoriteten av SD-folk hämtas vet jag inte, men de flesta kommer inte ur kyrkbänksmyllan. Det ska inte förvilla att några argumenterar teologiskt och vet vad Kyrkan tror. En uppsättning kyrkomötesledamöter är förvaltare. Få är förnyare. Alltför få inser Svenska kyrkans faktiska läge. Själv uppfattar jag mitt vanliga främlingskap för religion och detta främlingskap tilltar i ett så religiöst sammanhang som ett s k kyrkomöte. Det är då en kyrkokristen blir något vilse. Och så ska det vara. En kyrkokristen umgås hellre med goda hedningar än med de religiösa och säga vad man vill om civilreligionens folk - men religiösa är de.

30 kommentarer:

  1. Oh nej, klaga inte på demokratin och på de demokratiskt valda ledamöterna i läronämnden. Demokratin är en successiv uppenbarelse säger kyrkans hus i Uppsala, så kom inte och hetsa mot statskyrkokramarna och de demokrati-troende. Jesus? Varför ska han vara med?

    Rudbeckius

    SvaraRadera
  2. De flesta ser hur något är på ett "normalt", d v s förutsägbart sätt. Mera sällan hur det skulle kunna vara. ännu mera sällan hur det verkligen är.

    Ett enkelt fältberoendetest visar detta:

    Vissa personer är starkt beroende av situationen och sammanhanget när de uppfattar och tolkar något (fältberoende).

    Andra är mer analytiska (fältoberoende) och bedömer saker och ting utan att låta sig påverkas av det sammanhang som de förekommer i.

    Det ena är knappast bättre än det andra. Fältberoende kan också tolkas som social begåvning och anpassningsbarhet, en eftertraktad egenskap på inte minst arbetsmarknaden. Att alltså se saker så, som de förväntas vara. Att INTE upptäcka att kejsaren är naken. I synnerhet att inte säga det, om man till äventyrs lagt märke till det.

    Fältberoende är betydligt mera vanligt än fältoberoende. Man får väl anta, att Bloggaren är analytiskt lagd och långt ut på skalan för fältoberoende, med tanke på all förargelse som uppstått runt honom. Vidare kan antas att km-delegaterna är som folk är mest, alltså i varierande grad fätberoende, d v s som välansat folk ur medelklassen. (Med SD-folket följer ett fåtal analytiskt lagda, förargelseväckande teologer och akademiker, och en stor mängd Svenssöner ur mest den äldre generationen med lägre utbildningar.)

    Alltså inget att förvåna sig över, om Kyrkomötet agerar som det gör?


    Lars Jensen

    SvaraRadera
  3. Den gamle greklektorn och pensionerade NT-läraren från Theologicum suckade häromdagen:

    -Dom är ju inte så många numera, dom som läser grekiska. Det är helt enkelt för svårt för dagens studenter att läsa språklig profil i Nya Testamentet.

    Hans leende var vemodigt.

    Är prästerskapets devalvering i själva verket en intellektuell och kunskapsmässig devalvering? Är det därför olika knaserier sprider sig? Att man aldrig trängt in grunderna för kyrkans lära? Aldrig långsamt tillägnat sig Bibelns nyanser på grundspråken? Inte läst kyrkans bekännelseskrifter? Inte deltagit i mässan annat än som enstaka studiebesök före tjänsteplacering? Inte har något eget böneliv?

    Om biskopar och läronämnd hämtas bland dessa, kan det då se annorlunda ut än det gör?

    Om det kristna folket får sådana herdar, kan det då se annorlunda ut?

    Men det kan kanske bli än värre?

    GG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra GG!
      Du har tecknat en bild här som helt överensstämmer med läget i kyrkan i dag. Din tolkning av händelserna kunde inte ha återgetts bättre. Mycket bra skrivet.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
    2. Du har rätt på många punkter.
      Men kanske detta med grekiskan går att förstå?
      För hur många kommentarer finns det inte att läsa? Och översättningar, och därtill mycket annat som forskats fram under de senaste hundra åren. Vaför då läsa grekiska ovanpå det som redan går att få reda på genom den mängd litteratur som ansluter sig till ämnet?
      Visst, för det egna nöjets skull, men det blir också en ganska dyr historia för en student.
      Men det som gemene man i kyrkbänken av idag efterfrågar är det övriga Du skriver om. En tro som andas en sakramental syn på hela tillvaron. Den uppstår bara genom hårt arbete i den egna kammaren antar jag? Om den kunskapen får hjälp av grekisk grundtext, eller lika gärna genom de olika översättningar som numera finns vet jag inte. Men jag gissar det senare eftersom en student av idag knappast kan komma på några fler nyanser eller stöta på något som inte redan prövats att översättas. Och som vi vet så är det ingen ände på det myckna bokskrivandet.
      L/B

      Radera
    3. Den främsta vinsten med Bibelläsning på grundspråket är tvånget att läsa sakta, att med möda erövra innebörd och tolkning. Det man en gång läst på exv hebreiska, sitter långt efter det att de grammatiska finesserna bleknat bort.

      GG

      Radera
    4. "Visst, för det egna nöjets skull, men det blir också en ganska dyr historia för en student."

      Mja, L/B, det blir väl inte dyrare än att läsa en annan kurs för att få ihop till teol. kanden?

      Radera
    5. Så rätt som det är sagt.
      Men man kan välja en ickespåklig variant där focus ligger på annat än att brottas med en jota här eller där.
      Jag menade bara, hur många fler översättningar kan man få fram som inte redan finns? Det fanns en tid då det var rätt exklusivt med ämnet. Men så är det inte idag.
      Men GG har rätt. Det finns en långsamhetens vinst att göra. Men jag tror att den vinsten också står att finna i en översättning som t ex Bo Giertz gjorde en gång. Många med mig utgår i från att han kunde sin grekiska och översatte Nt på ett så troget sätt som möjligt.

      L/B

      Radera
    6. Fast syftet med grundspråksstudier är inte att lära sig göra en bättre översättning än de som finns - som utbildningsinstitutets rektor tycks tro - utan att tränga in i de språk som åtminstone delvis formade författarnas sätt att tänka; skillnaderna översättningar emellan och kommentarernas utläggningar når dessutom djupare i den som ser det som skillnaderna går tillbaka på än i den som bara läser vad språkkunnigt folk skrivit. Följande exempel från Jh 14:1 visar att det inte krävs avancerad språkstudienivå för att det ska vara till hjälp: pisteuete kan vara både indikativ och imperativ, d v s det som i Bibel2000 lyder "Tro på Gud, och tro på mig" kan också ha nyanser av "Ni tror på Gud och ni tror på mig", "Ni tror på Gud, tro då också på mig" och kanske också "Tro på Gud, för ni tror ju på mig". Detta ser den grekkunnige lätt, men det betydligt mer svårgripbart om man bara läser det, utan att känna språkvärlden.
      Kostnaden för språkstudier är kanske inte högre i kronor räknat, som Elisabeth konstaterar - men i arbetsinsats kostar det på mer.Detta är dock en investering som kyrkan ska fortsätta yrka på om inte särskilda skäl föreligger. Någon uttryckte det "lär er grekiska ordentligt - eller gift er med någon som gjort det".

      Radera
  4. -Rudbeckius!

    -Ditt försök att ironisera över Svenska kyrkan och insinuera att hon inte är Kristi kyrka är varken skojigt eller seriöst.

    Skriver Du så i brist på argument?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Argument är det tyvärr alltför gott om. När ska Dike börja förstå att en kyrka är något helt annat än ett förvaltningsbolag? fm

      Radera
    2. BOD, du tillskriver mig saker jag inte skrivit, men annars är väl frågan som alla ställer på denna blogg varför BOD får doa-sjunga, ironisera, kritisera, men inte vi andra, vi som inte avlagt demokrati-bekännelsen över trosbekännelsen, vi ska tiga...
      Nej, du, jag träffade nog en öm tå, så i stället för att klaga på mig borde du nog fundera över varför det ömmar så.

      Rudbeckius

      Radera
  5. BOD
    Din kommentar visar som alla dina andra. Du ser ingenting, förstår ingenting men envisas med att agera politruk och tro att det är räddningen för SVeK.

    Nåväl, det är kanske en metod att garantera dig och dina gelikar sysselsättning ett tag till men inget av detta ty talar om folkkyrka har med Kristi Kyrka att göra. Varför försöker Du inte förstå? Fundera över vad som menas med en "Helig , Allmännelig och Apostolisk" kyrka och tänk över är detta vad Du främjar eller ens försöker . Är det för svårt? Fundera då över det enklare vad Du menar med en Evangelisk Luthersk kyrka? Är SveK ens detta?
    Är tom detta för svårt- fundera då över var en DS skulle hamna om han i dag försökt bli prästvigd, eller vill Du inte kännas vid honom en Giertz, en GA DAnnel , en Gärtner .

    Däremot hälsas med fröjd en Spock, andra heretiker som ÄB själv och det har Du mage att kalla en Kristi Kyrka? En ÄB som påtvingades SVeK med sällan skådat mygel ... En Kristi Kyrka?

    När skall Du vakna?
    //HH

    SvaraRadera
  6. En har ju tittat lite på England och om kvinnligabiskopsvalet...
    Fick detta av en engelsk präst. Kanske nåt för Sveriege också!!!

    http://anotherangryvoice.blogspot.com/2013/07/the-tory-war-on-justice.html

    Nisse på Åsen

    SvaraRadera
  7. Sorry Dag !
    Blev helt fel inlägg..
    PLEASE take it away....
    Nisse på Åsen

    SvaraRadera
  8. HH!

    Dina utfall mot kyrkan i allmänhet och nu mot ärkebiskopen i synnerhet är groteskt patetiska och - givetvis - avslöjande för Dig. Inte för kyrkan, inte för Antje Jackelén.

    Att påstå att en demokratiskt vald ärkebiskop "påtvingades" kyrkan efter avancerat "mygel" diskvalificerar Dig definitivt från den självutnämnda rollen som seriös kyrkodebattör.

    Påståendet om ärkebiskopen är faktiskt direkt oförskämt och kränkande, men jag förväntar mig inte att Du tar tillbaka det.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH: Det är uppenbart att BOD inte begriper någonting!
      /Antony

      Radera
  9. Denna ickeförväntan var något av det klokaste från Dike.

    SvaraRadera
  10. BOD,

    Oförskämt? Kanske det , dina kommentarer är ofta oförskämda , tillika stupida. Intressantare är svaret på frågan. Är de sanna?

    Du verkar vara oförmögen att känna igen sanningen . Beror det på ren oförmåga eller handlar det om förträngning i ditt fall?

    //HH

    SvaraRadera
  11. "Ett dåligt huvud hade han..."

    SvaraRadera
  12. HH och Antony!

    Jag noterar åter de personliga utfallen och konstaterar att ärkebiskopen blev vald i demokratisk ordning till ämbetet, inte påtvingad det efter mygel.

    Vem skriver sanningen? Jag eller HH?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  13. BOD
    Vad har Du överhuvudtaget skrivit vars sanningshalt skall granskas?

    Re nuv. ÄB. Förnekar Du,
    1, Att det var bestämt långt i förväg att en kvinna skulle bli den nya ÄB?
    2, Att man hade vissa dubier , visste att där fanns en kvinna som under dessa förutsättningar, dvs att vara kvinna-vilket var prio ett hade bättre meriter?
    3, Att man haussade upp nuv. ÄB´s meriter och samtidigt tryckte ner den enda tänkbara kanditatens meriter?
    4, Att manliga kanditater på förhand var uteslutna och enbart hade rollen att agera staffagefigurer och att säkerligen de flesta visste om detta?

    Vilken eller vilka av dessa punkter förnekar Du?

    Ett sådant agerande kallas mygel . Kanske inte i politrukvärlden men hos gemene man.

    Vidare förnekar Du att hon uttalat sig emot Kristi Kyrkas tro och lära?

    Gör Du det visar Du din okunskap alternativt ointresse för vad som menas med en Helig ,allmännelig och Apostolisk Kyrka. Förnekar Du det inte måste Du medge att hon är heretiker eftersom hon inte tagit tillbaka något och inte kan ursäkta sig med att ha blivit misstolkad. Istället har hon hyllats för sina heretiska uttalanden och Du jamsar med och ber oss tom att välsigna denna heretiker i hennes ambitioner.

    Politruken talar men det är inte för Kristi Kyrka Du talar. (Tyvärr)

    //HH

    SvaraRadera
  14. HH

    -Du skriver strunt från början till slut om ÄB-valet:
    -Vilka hade "bestämt" att en kvinna skulle bli ÄB?
    -Vilka hade "dubier"? Och vilka är "man"?, dvs de som även "haussade upp" Jackeléns meriter. För övrigt undrar jag hur man gör då; meriterna finns ju dokumenterade.
    -Vilka hade "uteslutit" manliga kandidater?

    Svara nu konkret på frågorna, särskilt vilka som dolde sig bakom ordet "man".
    Och svara även på frågan om Du förnekar att det var ett demokratiskt val som ägde rum. Om Du svarar nej, är det nödvändigt att motivera och beskriva vari motsatsen bestod.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  15. "Civilreligionen", ett mycket användbart begrepp Dag! /Annika Borg

    SvaraRadera
  16. HH

    -Vi på kommentatorsfältet kan nu konstatera, att Du INTE har konkretiserat Dina påståenden ovan om ärkebiskopsvalet, dvs vilka som bestämt att en kvinna skulle bli ÄB, vilka "man" är som drev upp Jackeléns meriter och vilka de var som uteslutit manliga kandidater.

    Du har inte heller exemplifierat påståendet att valet inte var demokratiskt.

    I en seriös debatt måste påståenden av det här slaget styrkas, sanningen relateras. Därför uppmanar jag Dig igen att just konkretisera Dina tvärsäkra anklagelser om hur ÄB-valet har gått till.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  17. BOD,

    Hm..Jag noterar att Du som vanligt inte svarar på frågor bara ställer nya och låtsas ovetande om "obekväma" fakta.

    Jag svarar dock . Detta "Man" är den där "Tidsandan" som ni politruker så gärna följer och sim inte Nota Bene är den Helige Ande. Ni tror er tänka självständigt men ni agerar röstboskap.Vill Du f.ö söka bekräftelse på mina påståenden är det bara att läsa artiklar i alla(?) medier år innan och fram tom "valet". Konstatera hur v"valet" gick till och hur det arrangerades.

    Det är dock tydligt att detta inte är din ambition.Lika lite som du låtsas okunnig om upphaussandets av ÄB´s meriter och nedtryckandet av den ende tänkbare kanditatens trots att detta berörts åtskilliga gånger här i kommentatorsfältet till din irritation. Påvisats med all önskvärd tydlighet hur det gått till.

    Du vet f.ö minst lika väl som jag att det är sanningen jag beskriver och även tidigare berört re ÄB. Du agerar som den förhärdade "erkänn inget annat än det som kan bevisas". Då kan man låtsas vara ovetande och försvara sitt politrukagerande , ja sitt eget agerande i en kyrka i fritt fall.
    Även försvara att man åtskilliga gånger bett oss välsigna denna heretiker i SVeK´s högsta ämbete.

    Vidare noterar jag att Du helt vägrar beröra begreppet heresi.
    Tydligen är för dig det ointressant om SVeK styrs i heretisk anda bara Du får agera politruk

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH, jag har för länge sedan gett upp vad gäller att "debattera" med BOD men måste berömma dig för ditt tålamod. Den mannens inlagor måste bemötas. Det är bra att du orkar.

      Radera
  18. HH och Elisabeth!

    Nej, försök inte nu med sådana här svepande, intetsägande inlagor komma undan konkretiseringar av påståendet om ÄB-valet ovan!

    -Vad är det för sakligt bemötande Elisabeth levererar? Och HH:s nya kommentar, sent omsider, andas inte tillstymmelse till vad som menas med mygel, att valet var förutbestämt, att det skulle vara en kvinna, etc.

    Det HH har satt på pränt om valet, att det inte har gått demokratiskt till, är lika oförskämt som det är falskt. Känner han inte till orden "Du skall inte bära falskt vittnesbörd . . .?"
    Och slika anklagelser om kyrkans ärkebiskopsval, tar Du, Elisabeth på allvar. Att döma av Dina tidigare inlägg trodde jag inte sådant om Dig.
    Finns det ingen intellektuell redbarhet och hederlighet hos er?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  19. Ingen är hans like
    denne B O Dike.
    Tankarna de vike
    ifrån Kristi rike.

    SvaraRadera