tisdag 4 november 2014

Men hallå!

Inte förrän nu hör jag att biskopsaspiranten  Anders Göranzon i Radio Kalmar i dag på morgonen besvarade frågor om vad han skulle vilja som biskop i Växjö stift. Det är alltså ett valtal biskopsvalets morgon. Sådant var tidigare förbjudet, alldeles förbjudet. Jag medger att jag häpnar men fattar också problemet. Vad gör en s k biskopsaspirant när media ringer? Men varför är det bara en kandidat som då får möjligheten?

Några utsagor noterade jag. Fd biskopsaspiranten Göranzon ville komma åt "de stereotypa bilder vi har av varandra i Växjö stift". Nå, bortsett från att han väl inte längre ingår i detta "vi" så uppstår förstås frågan vad han hittills gjort för att komma åt det han ser som stereotypa bilder. För min del har jag alls inga stereotypa bilder. Jag vet mycket väl vad som uttrycks i åtbörder och tal i stiftet. När vi för mer än 20 år sedan redovisade Kyrka Ämbete Enhet i Svenska kyrkan var det ett försök att komma igenom enkla kategoriseringar. Alla vet vad biskoparna gjorde då, skärpte motmedlen mot de oönskade.

Göranzon talade om vård, skola och omsorg. Han vill att Svenska kyrkan skulle engagera sig där för att få en bredare bes att stå på och menade att Svenska kyrkan "överlåtit", hans ord föll så, dessa frågor till kommuner, landsting och stat. Nu skulle Svenska kyrkan kliva in och ta ansvar. Det låter väldigt mycket som ett valtal men mycket mindre som analys. Finns det verkligen i frågor om sjukvård och pedagogik eller socialtjänst ett särskilt kristet förnuft eller handlar det egentligen om att en kyrka som tappar marknad måste söka sig nya marknader. Det var svårt att förstå. Mycket svårare var det att förstå vad Göranzon sa i sitt valtal än att det var just ett valtal.

Är det inte ett problem om media riggar i valen - vilka val det än handlar om?


5 kommentarer:

  1. Saken är väl den, att mycket få bryr sig om biskopsval.

    'Kyrka' är idag en irrelevant företeelse, besläktad med ISIS, inkvisition, häxbränningar, allmän okunnighet och vidskepelse. En oroande relikt i en upplyst tid. Ett sista fäste för mulliga mansgrisar, konservativa kverulanter, abortmotståndare, homofober, islamofober, misogyner, och allmänt avsidestagna med icke-svensk världsuppfattning. En mysko och till nöds tolererad aktivitet på pensionärsboendet.

    Den stereotypa bilden är ristad i granit.

    Kanske är det därför man inte respekterar valetiken?


    J

    SvaraRadera
  2. Nu rymde meddelandet för mig! Jag försöker med ett nytt! fM

    SvaraRadera
  3. Om alla kyrkornas prästerskap gick klädda i prästkläder i vardagen, och tog sig tid att bemöta folk uppmärksamt och uppmuntrande:
    Om alla vi kristna bar våra kors synligt och med värme och glädje berättade hur mycket det betyder för oss:
    Om vi mötte våra medmänniskor med glädje uppmärksamhet och vördnad, därför att de är Kristi representanter, sända av Honom i vår väg,
    så hade vi kunnat ägna våra krafter åt mycket, mycket gladare ting!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skall prästerskapet då uppbära OB och övertid?


      Elaka Katten Måns

      Radera
    2. OB på söndagarna blir nog de postkristna förkunnarnas framtid, om så nu inte redan är fallet?!
      /Antony

      Radera