tisdag 30 december 2014

Extra allt i NSD

Jag måste blogga efter dagens lilla promenad till postfällan. Den innehöll ett klipp från NSD den 29 dec, som min vän Lappen skickat. Han är en blygsam man och ser sig själv ödmjukt närmast som Fusklappen. Men det är ordning och reda med honom. Han lovade klippet och jag läser.

Det är biskopen Hans Stiglund som talar ut i en spalt. Han slår fast "att kvinnoprästmotståndet måste bort från kyrkans värld". Ansvaret i fjällvärlden var dock kyrkorådets, inte domkapitlets, som har en annan uppgift än den personalsociala. Domkapitlet ska pröva enskilda prästers eventuella förbrytelser. Men var det verkligen, som det heter i NSD, så att Anna Fjällborg där långt uppe i fjällvärlden varit utsatt för kvinnoprästmotstånd? Var det inte i själva verket så att hon misstänkte att några av prästerna inte helhjärtat var för den ordning hon helhjärtat var för? Och kom inte den saken fram först sedan domkapitlet ställt frågan till den anklagade komministern vad han menade i ämbetsfrågan? Vi kanske kan strunta i det just nu. Rättssäkerhet är inte Svenska kyrkans starkaste gren.

Vi återvänder till NSD:
"Vad gäller att Hans Stiglund själv varit kvinnoprästmotståndare meddelar han:
-  En teologisk uppfattning som jag lämnat för 25 år sedan. Jag vill påpeka att under min tid som biskop har jag vigt ca 60 kvinnor till präster och jag har gjort detta med stor glädje och tacksamhet."

Det är möjligt att det var så, men jag är osäker. Det betyder i klartext att detta tror jag inte. Jag vill minnas att Hans Stiglund hörde till synoden fram till provvalet till biskop. Hans tillhörighet där, stämmer väl med att han valde att prästvigas för Göteborgs stift och biskop Gärtner De som har bättre koll får väl rannsaka minnet och kommentera. Det kan vara hur det vill med den saken, förstås. Men jag ogillar om det skulle visa sig att biskop Stiglund nu skaffar sig en mer passlig bakgrundshistoria än den som faktiskt var. Märk dock att jag nu stenhårt markerat min osäkerhet i sak och kallar på hjälp.

NSD fick uppenbarligen skicka in skriftliga frågor utan möjlighet till uppföljning. Denna typiska hovjournalistik bestås alltså de socialdemokratiska läsarna i Norrland. Jag läser hur hovjournalistikens utfall blir:
"NSD vill berätta om vad som fick Hans Stiglund att överge sitt kvinnoprästmotstånd och hur han nu för arbetet vidare i frågan i länet men Hans Stiglund vill inte kommentera ytterligare."

That's all folk!

Nu anmäler jag mig villig att hålla min dubbelföreläsning i ämbetsfrågan inte bara i Visby stift utan också i Luleå. Koskinenarvode gäller.

Var det nu extra allt i NSD eller extra ingenting? Jag funderar.

20 kommentarer:

  1. "NSD vill berätta om vad som fick Hans Stiglund att överge sitt kvinnoprästmotstånd och hur han nu för arbetet vidare i frågan i länet men Hans Stiglund vill inte kommentera ytterligare."

    Detta är, som Dag tidigare påpekat, mycket intressant, för att inte säga underligt. Den som tidigare trott att kvinnor inte kallas till prästämbetet men sedan blivit övertygad om att de blir det borde väl ha all anledning att stå upp och ivrigt förkunna/förklara för oss övriga vad man funnit. Varför håller alla dessa upplysta präster och biskopar tyst i frågan? Unnar de inte oss andra att också hitta rätt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tänkt Elisabeth!
      Det här har jag undrat över också. I Skara stift hade vi tidigare en biskop som hette Helge Brattgård. Han svängde också i ämbetsfrågan när det började bli tal om domprosttjänsten i Linköping och vidare marsch till en biskopsstol. Det hette då enligt honom själv att han "hade kommit till klarhet" i frågan. Men han förklarade aldrig vad denna klarhet innebar. Det hade varit intressant att få veta det. Något revolutionerande måhända! Nja, det var nog så att det var biskopskorset som hägrade. Där låg klarheten. Likadant för många andra vindflöjlar dit Hans Stiglund också hör.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
  2. NSD låter som något förgripligt på tyska?


    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
  3. Nu skapas klarhet när snälla människor rinmger och har läst på. Omtänkningen kom 1989, skriver Stiglund i fasteboken 2012. Han beskriver i den boken också hur det hela gick till. Men om detta sas intet till de andra förvillade. Jag tänker lite mer över detta förhållande. Så biskopen har firat ett 25-årsjubileum av klarhet. Jag återkommer till saken på Flanellskjortans dag den 2 januari, tänkte jag.

    SvaraRadera
  4. Jo kanske började någon slags invärtes omprövning hos Hans redan från 1989, men inte så det märktes tydligt bland kollegor och
    vänner
    Dag har rätt i att Hans var medlem i Synoden ända till dess vunnit provvalet till biskop kring millenieskiftet (hans utträdesbegäran finns sparad om tvivel skulle uppstå). Under alla dessa år har han alltså aktivt inbetalat sin medlemsavgift varje år.
    Det ska dock erkännas att Hans aldrig var väldigt aktiv. I den stora artikelserien om Synoden i NSD:s konkurrent 1996 uttryckte Hans att medlemsskapet i Synoden för honom var "som att vara med i Röda korset ungefär" dvs något man ger sitt stöd utan nödvändigt engagemang. men så mycket ansågs han till höra gruppen traditionalister att han 1997 tillfrågades om han ville bli dekan i Synoden (det var jag som ftågade, när han sa nej blev det jag istället) och vid ett prästmöte en bra bit in på nittiotalet kunde uppfattas som en av de konservativas vänner.

    SvaraRadera
  5. Forts
    Så att Hans med tydlighet skulle ha "lämnat" sin tidigare åskådning redan 1989 är enligt min mening en något frisserad historieskrivning.
    PS. Att Dag framhärdar med att kalla mig Lappen - något han gjort sedan vi blev goda vänner i dekankollegiet 1997 - kan bara förklaras med
    1 hans småländska fördomar om norrland
    2 att han inte känner någon annan norr om Uppsala
    Eller en kombination av dessa faktorer DS.



    vänner i

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv känner jag ingen norr om Eslöv...

      GG

      Radera
    2. GG, du vet väl att Norrland börjar vid Markaryd. :-)

      Radera
    3. Jag känner ingen norr om Malmö.

      Radera
    4. Det finns en medarbetare på en fabrik i Karlskrona som kallas för "Lappen". Det beror enligt uppgift på att han bor norr om Rödeby.

      Radera
  6. Jag är chockad! Hans Stiglund var alltså med i Synoden ända till dess att han vunnit provvalet till biskop kring millenieskiftet. Det här förklarar en hel del för oss som undrat över hans lättnader för kvinnopräst motståndarna däruppe hos honom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En idiotsäker väg till kyrklig karriär?

      Först lite SSB-ande och AKF-ande, kanske rentav lite FKE-ande och KF-ande, sedan låter man sig synas med HBQT-folket, SS-folket och PK-folket och - vips! - samlar man allas röster. Snabbt som tanken går man ur de förstnämnda sammanhangen och man får sin position. Kanske säkrast att efter lite vänliga hälsningar och ord inte bli alltför innystad även med den senare kategorin?

      Skitsnyggt riggat helt enkelt! Alltså inget att chockas över.

      Radera
    2. Anonym 31dec 10:38.
      Exakt vilka biskopliga handlingar syftar du på med formuleringen "hans lättnader för kvinnoprästmotståndarna"?

      Radera
  7. Vad ligger ett Koskinenarvode på?

    SvaraRadera
  8. Har ingen aning, så jag tar en risk att gå fattig ur det hela. Men den risken får jag ta för den goda sakens skull. Om arvodet skulle vara högre, är det en risk jag också tar för den goda sakens skull. Eftersom jag anar att den anonyme som frågar torde vara biskop Stiglund själv, undrar jag när han tänker att jag ska komma.

    SvaraRadera
  9. Biskop Stiglund bör som första åtgärd för att få bort kvinnoprästmotståndet kalla till ett koncilium som upphäver Niceas beslut att innefatta 1 Kor, Kol & 1 Tim i kanon.
    Alternativ två är att förklara ordentigt hur Paulus menar med den passus Olle Fogeqvist så förtjänstfullt predikade kring. Den teologiska överbevisningen blir intressant att höra, inte minst med tanke på att domkaptilet inte ens försökte.
    Alternativ tre kan jag tyvärr inte yppa, då den skulle kunna komma att tolkas som reminisenser från ett annat land i en annan tid. Men ett något totalitärt grepp skule man kunna kalla det.

    SvaraRadera
  10. Så länge Hans Stiglund tjänstgjorde i Göteborgs stift ansågs han vara närmast gammalkyrklig och jag känner flera som hade stora förhoppningar om honom när han blev biskop i Luleå. En av hans riktigt goda vänner,- själv med rötter i gammalkyrkligheten- och också präst i stiftet, menade att nu blir det äntligen en i biskopskollegiet som kan samla de bekännelsetrogna så som Bertil Gärtner gjort./ T. Nordblom

    SvaraRadera