fredag 30 oktober 2015

Roma locuta

Biskop Anders Arborelius skrev en kommuniké till tidningen Dagen om Berget men vägrar  konsekvent svara på frågor från Kyrkans Tidning, vet Pelle Söderbäck att berätta. Rom har alltså talat men har inget att tillägga. Svenska kyrkans biskopar står däremot till pressens förfogande, får vi veta. Pressekreteraren Pelle Söderbäck meddelar också att Peder Bergqvist hoppade av medverkan i P1-programmet Människor och tro "då han inte fick vara ensam i studion." Riktigt vad det betyder, går inte att förstå. Ville han sitta vid mikrofonen och lägga ut texten utan besvärande frågor? Eller ville han bli intervjuad men inte debattera?

Kom nu ihåg den gamle regementschefens ord: "Allt som kan gå fel, går fel vid sämsta möjliga tidpunkt." Det var instruktionen till officerarna att vara beredda på allt. Samma instruktion kan gälla för den som är på sjön - och för Kyrkans skepp.

Hur klok är den romerska mediestrategin?
Man kan förstå om biskopen i Stockholms katolska stift inte vill lägga sig i de svenskkyrkliga trätorna och han har sagt sitt i den artikel Dagen fick, som naturligtvis kan citeras. Hållningen kan uppfattas som nonchalant - i varje fall av folket på Kyrkans Tidning.
Å andra sidan, det biskopen inte lagt sig i, behöver han inte heller dra sig ur.
Var det inte egentligen Troskongregationens folk som reste till Rättvik och ställde till det, dvs ställde fram möjligheter och detta möjligtvis utan att förstå hur dessa möjligheter förde med sig andra problem? Alldeles bortsett från att ansträngningarna nu tycks vara att hålla media utanför de samtal som önskas. Men hur skulle egentligen en tillrest liten grupp från Troskongregationen kunna förstå en komplex situation i Svenska kyrkan, när informationen lämnas av dem som mest önskar att få vara en ekumenisk kommunitet och håller vår vän Frasse högt? De från Rom tillresta kom till Rättvik men tog en omväg tillbaka till sitt land likt andra vise män - dock med den skillnaden att de inte först tagit vägen till den stora staden där regenten satt, Jerusalem eller Västerås i detta avseende lika.

Det har inte heller, handen på hjärtat, Peder Bergqvist fattat.
Å andra sidan, för att uttrycka förståelse, hör till en föreståndares ansvar att också våga ta språng och våga misslyckas för att komma vidare. Friskt vågat, hälften vunnit. Men andra hälften förlorad? I så fall blir det ingen ekumenik. Detta är väl problemet.

Peder Bergqvist önskar samtal och en lösning. Vad ville Pelle Söderbäck?
Han ville säga att Berget fått svar på sina frågor. Det kan man nog ändå inte säga.

Att den ekumeniska kommuniteten skulle registreras som eget trossamfund var en idé som hämtats från Bjärka-Säby, har jag förstått. Peder Bergqvist förstod inte skillnaden att en präst i Svenska kyrkan skulle förestå ett annat trossamfund. Det kan pingstpastorer men inte präster. Ansökan återtogs, när Peder förstått detta. Men har Biskopsmötet i övrigt tagit i frågorna? Det framgår inte av materialet, som kan läsas på kyrkligdokumentation.nu

Hur kommer sig detta?
Biskop Söderberg ville ha en liten samtalsgrupp, men detta ledde inte någonstans. "Jag förstod att det inte fanns några omedelbara lösningar", säger biskopen. Kanske inte det - men det berodde väl på att huvudfrågan som drevs var den om kvinnliga präster som celebranter.
Detta är inget problem utan ett krav från Svenska kyrkans ledning.
Varför?
Det kan man fundera över. "Många" har känt det omöjligt att fortsätta besöka Berget, meddelar pressekreteraren Söderbäck. "Många" kan man alltid säga även om få begriper vad som inryms i begreppet. "Många" har också varit sakramentalt trygga på Berget. Självfallet är det, precis som vi lärt oss i romarriket, omöjligt med en liten by, som står hela systemet emot. Vi kan vår Asterix & Obelix.
Pelle Söderbäck formulerar frågan begripligt: "Kommer Berget även fortsättningsvis att vara stängt för prästvigda kvinnor som celebranter?" Frågan illustrerar hur det är ställt i Svenska kyrkan, kyrkan med framgångssagan, den som begynte med beslutet i riksdagen 1958. Mer av samma!!

Peder Bergqvist sätter förstås biskoparna på den berömda pottkanten när han påpekar, att i Taizé celebrerar inga kvinnor men biskoparna i Svenska kyrkan åker glatt dit och fler därtill.  För att inte tala om entusiasmen att åka till Frasse och polarna där.  Rom har sin charm.

Frågan om kvinnliga celebranter kunde, menar Peder, kanske lösas om man talar om saken. Det har inte skett. Fast det beror väl på. Kanske man inte talat om saken i Peders mening men nog har saken kommit på tal? Det har varit Facebook-kampanj och tv-inslag mm mm och krav har formulerats.

Kunde konflikten göras tydligare och mer hanterlig?
Kunde Berget säga till stiftet att visst ska vi ha kvinnliga celebranter, men då får ni
1, först teologiskt visa att detta är en ordning efter Herrens vilja och inte bara ett riksdagsbeslut och
2. visa att ni vill göra bot för er och det svenskkyrkliga etablissemangets icke-hantering av frågan och den skamliga hanteringen av de frågande under alla dessa år.
Det senare är enkel insikt, att när en majoritet fattat beslut är det nödvändigt att värna den uppkomna minoriteten. Annars blir det problem.
Kanske också insikten att pacta sunt servanda är viktig. Det kunde Rom passa på att säga i kritisk klartext till Svenska kyrkan. Men där gäller det diplomatiska. Utom när folket från Troskongregationen reser till Rättvik utan att stanna i Västerås på vägen, förstås.

Kan saken vara så enkel, att många visat sig inte vara byxade att ta itu med en problemhärva, som de på många men olika sätt själva åstadkommit?

Jag läser Vår Kyrka, nr 50 år 1959. Där ställs i spalten Frågelådan frågan om katolsk infiltration i Svenska kyrkan,. Frågan besvaras nekande.

Att "svenska universitetslärare och präster inplantar katolicism i unga präster, faller på sin egen orimlighet. Då skulle man ju nu och då ha anledning att misstänka: den där - han är lejd av påven! Inte ens de allra mest högkyrkliga kan misstänkas för det. Ett sådant rävspel är verkligen otänkbart. Jag tror knappast ens, att de högkyrkliga går omking med någon olycklig kärlek till den katolska kyrkan."

Det var en erfaren präst som i Frågelådan gav råd i andliga frågor, om livsproblem och andra väsentliga ämnen. Då kan vi väl lita på beskedet, ett besked för alla tider. Skönt att veta.

Och så stramar jag upp bland bloggkommentarerna. Ämnet och påhak men inga (alltför) fria utvikningar och inga imponerande konstruktioner, "tankefunder", beroende på bristande läsförståelse. Låter det bra?

27 kommentarer:

  1. Spännande tider.

    En liten sten (=berget) får kolossen på lerfötter på fall.

    Det här kan bli ett SveK:ets pyrrhus-seger.

    En av de få platser i landet som har kyrkligt liv o man går "all-inn".


    Om Gud är med dem, vad blir utfallet??? Can't wait.

    SvaraRadera
  2. http://www.berget.se/images/uploads/CDF_Berget_1.JPG
    Biskopen var med när Troskongregationens folk var på Berget, och hade alla möjligheter att rätta till information från diverse håll. Om han själv inte skaffat sig information utan litat hundraprocentigt på bergianerna ligger det ansvaret onekligen på biskop AA:s axlar. Bisp AA har kanhända pudlat på flera håll än i Dagen, som vi inte vet.

    Bloggaren säger att man inte kan säga att Berget fått svar på sina frågor, men motiverar inte det svaret. Kan bloggaren motivera sig får han gärna göra det.Det gäller väl inte så mycket svar på frågor som svar på en begäran eller önskan, och det svaret blev nekande och levererat muntligt. IMHO ser det fullt rimligt ut att klagomålen på att inte få svar på brev är fullständigt oberättigade, eftersom man fått svar bara inte det svar och i den form man önskat. Legenden om de obesvarade och bortglömde breven i biskoparnas brevlådor har förts vidare exv. av Sven Esselius i KT.

    SvaraRadera
  3. Jättebra, men jag förstår inte ordet tankefund. Det finns inte på svenska och jag kan inte utrikiska.Jag är sfi-lärare och vill kunna lära mina elever ordet tankefund.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ordet är säkerligen utdaterat och används nu, vad det verkar, enbart i vissa kyrkliga kretsar. Med språkspecifik googlesökning hittar jag det hos ett par kristna bloggare.

      Ännu mer svårtolkat är ordet "kyrkofunder", som Ferlin använder i "Den stora kometen".

      Radera
    2. Tankefunder är vanligare och finns förvisso i svenska. Lexikon kan inte täcka alla sammansättningar.

      Radera
    3. Rebella undrar: Felet kan vara att jag inte läser Ferlin. En präst läste ideligen dikten om att det inte ens finns "en grå liten fågel" i himlen, vid alla begravningar jag tjänstgjorde vid och jag blev arg varje gång. Klart att alla små fåglar finns i himlen!

      Många fåglar blir det.

      Radera
    4. "Fund" verkar kunna betyda en himla massa olika saker.
      http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/75/148.html
      http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/75/149.html
      Jag känner mig inte särskilt säker på vare sig tanke- eller kyrkofunder.

      Anna, jag funner den dikten malplacerad på en kristen begravning. För mig är "inte ens en grå liten fågel" en ateistisk utsaga, eller åtminstone en utsaga från någon som inte tror på någon himmel efter döden. Dessutom är den ju så - alltså, den handlar om dödslängtan. Ytterst märkligt val.

      Radera
    5. Intressant diskussion om ordet "funder" (="påfund")! Själv associerar jag till Wallins ord i hans Ingångspsalm: "Ej störe mänskofunder / och jordiskt känsloprål / de helga sabbatsstunder, / de höga föremål, / att Herren i ditt öra / ej ropar inom kort: / Jag vill ditt spel ej höra, / hav dina visors buller bort!"

      Och till Svedbergs Fader vår-psalm i karolinska psalmboken: "Himmelske Fader fromme, / helgat varde ditt namn, / ditt rike till oss komme, / ske din vilja försann. / Giv bröd, förlåt våra synder, / förstör alla djävulens funder, / fräls oss ifrån ondo. Amen!"

      Radera
    6. Ja, Rebella, jag slog upp dikten och inte bara du tolkar den som en ateistisk dikt. Prästen ifråga tänkte naturligtvis att himlen är så härlig att den utmanövrerar glädjen över grå små fåglar på gröna kvistar att man kan längta dit trots frånvaron av dessa. Men om diktaren menat att den ska tolkas så är det svårt att förstå var "det blir trist" kommer in i sammanhanget, om himlen nu är så härlig.

      Andreas: Du kan dina psalmtexter, har märkts även förut.

      Radera
  4. Enligt text i tidningen Dagen av den 23 oktober framgår det att det är Östanbäcks kloster som var förebild till tanken på att registrera sig som ett eget trossamfund hos Kammarkollegiet. Och kunde Östanbäck accepteras som ett eget trossamfund inom Sv.ky., så varför inte Berget? Nej det gick inte och enligt Dagen hotades Peder med avkragning om inte ansökan togs tillbaka. Vilket också gjordes.
    /Lars-Gunnar Ottestig

    SvaraRadera
  5. Var det inte St. Maximos Confessor som yttrade ungefär: Jag delar Tron med Rom och språket med grekerna? I Svenska Kyrkan försöker vissa överta det romerska uttrycket och man säger: Riksdagen har röstat saken är klar. Inte är riksdagsbesluten ofelbara identetsmarkörer för svenska kyrkan vilka somliga tycks leva efter och dessa somliga vill bekämpa alla som söker utvägar ur denna immanentism.

    SvaraRadera
  6. 'funder' - påfund, konster knep.

    Troligen finns mera angelägna ord för nysvenskar att lära. än 'tankefund'


    J

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och fundera. Jag fick vänta tills jag kom hem till min etymologiska ordbok, på nätet hittade jag det inte. Men då hade jag fel i att det var utrikiska, det var fornsvenska.

      Nej, tankefund vill jag absolut lära dem. Liksom luciasången är obligatorisk på nybörjarkursen. Fjät, stuva och sol'n förgät är ovärderliga uttryck för den som är ny i vårt land och vill klara sig själv ute i samhället.

      Radera
    2. Som sol'n förlät ska det nog dessutom heta, av "förlåta" =glömma.
      / Daniel G

      Radera
    3. Daniel G: Jag FUNDerade länge över om det var förlät eller förgät. Jag kom till fel slutsats. Det händer mig sällan annars.

      Radera
    4. Fast är det inte "förgät mig ej" som betyder "glöm mig ej"? Förlåta borde väl snarare betyda gömma och inte glömma. eftersom förlåten brast i templet. Borde alltså, säger inte att det gör det.

      Radera
    5. "Förlät" i Luciasången är nog = lämnat (tyska "verlassen")SAOB har av 10 betydelser nr 1-5 i detta sammanhang- Här kommer betydelse 1

      "1) (numera bl. ngn gg arkaiserande, särsk. i poesi o. högre stil) gå l. draga l. begiva sig o. d. bort från, övergiva, lämna (ett ställe o. d., en person); äv. oeg. o. bildl.: övergiva, lämna. The förläto thens Högstas Lagh. Syr. 49: 4 (Bib. 1541; Apokr. 1921: övevgåvo). Påven hadhe rådt Kongen i Frankrijke att vele förlåthe förbunded medh de Protesterande. AOXENSTIERNA 1: 559 (1635). . Månge Lappar .. hafwa förlåtit Eders Kongl. Maij:ttz landh, och satt sigh neder i Nårige. HSH 31: 317 (1670). Minnet förlåter mig efterhand. CCGJÖRWELL (1767) i 2Saml. 2: 58. Med hastadt lopp och dunkelt sken / Oss solen snart förlåter. Ps. 1819, 404: 1. Knappt ett år har förgått, se'n min hustru, den goda, förlät mig (dvs. dog från mig). RUNEBERG 1: 12 (1832). Sista gästen, som mitt tjäll / re'n längese'n förlät. KARLFELDT FridVis. 11 (1898). DENS. FlBell. 66 (1918)."

      Radera
    6. Förlåta kommer i det här fallet från tyskans verlassen och betyder lämna. Kring jord som solen lämnat, helt enkelt. Gå nu tillbaka till att diskutera bloggtexten.

      Radera
  7. Ekumenik måste bedrivas under hanterbara omständigheter och ha ett framtida mål- de kristna enhet. Nu har det blivit alltmer tunnsått med kristna i Svenska kyrkan, och dess ledarskap har fortfarande inte förstått situationens allvar, och visar inga tecken på ändring.. Även om det skedde en helomvändning ( Svenska kyrkan har ju på många sätt varit på "rätt spår" -men rör sig åt fel håll) -så skulle restaurationsarbetet bli svårt och ta tid (och behöva mycket ekumenisk hjälp...) I det läge som nu är, kommer ekumeniska kontakter att handla mera om närvaro och stöd, än egentligt ekumeniskt arbete. Ser man det så, tycker jag Roms agerande blir begripligt. Troende människor som ber om hjälp är viktigt: Västerås stift, "Kyrkans Tidning" (lustigt namn!) och SveK är inte så viktiga. Och jag tycker det är rätt: det har offrats alldeles för många människor ,därför att man prioriterat organisationen: den romerskkatolska kyrkokrisen handlar ju mycket om detta. Tydligen har man lärt sig något!

    SvaraRadera
  8. Det känns märkligt att individer på Berget skulle söka sig från SvK för att vissa kvinnliga präster propsar på att få celebrera mässan som gäster.
    Inte propsar mina gäster på att få laga mat i mitt hem.

    Men det är alltmer tydligt att just strävan att "inkludera" alla sammanhang så att kvinnlig präster celebrerar mässan, används för att eliminera sammanhang med stark kyrklighet.

    Åh stiftsgård utsattes för mycket press i just det ärendet.
    Oas-rörelsen fick sluta använda Flamslätts stiftsgård sedan det blev ett villkor för användandet att en kvinnlig präst skulle celebrera mässan.

    Så varje sammanhang inom SvK som visar upp styrka i sakramentalt gudstjänstfirande vill man till varje pris vingklippa genom att påbjuda kvinnliga celebranter.

    Det är inte utan att man vill ställa motfrågan om vilka sakramentalt livfyllda sammanhang inom SvK som leds av kvinnliga präster?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Det känns märkligt att individer på Berget skulle söka sig från SvK för att vissa kvinnliga präster propsar på att få celebrera mässan som gäster.
      Inte propsar mina gäster på att få laga mat i mitt hem."

      Det var en mycket bra liknelse, Peter T!

      Är man gäst så går man inte ut i köket och styr och ställer. Är man missnöjd med värdskapet eller festupplägget tackar man nej till bjudningen men man går inte dit i akt och mening att omvandla festen till något annat än värden avsett.

      Radera
  9. Den som läser kyrkobibeln från 1917 känner igen sig i det apostoliska ordet från 2Kor 10:5 "Vi taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra, Tomas! Ur min konfirmationsbibel (och Bloggardags). Ett viktigt bibelord!

      Radera
  10. Det finns info gäller som intern, allt kan inte sägas. En smärtsam teknisk sanning. Kan vi t.ex. förvänta oss, vill vi veta, hur redaktionsmötena resonerat i dessa ganska intrikata frågor? Fn kör Sveriges kyrko- och biskopsmöte m.fl. med halvdana romerska kyrkoordningsprinciper, då är det katt och råtta lek som gäller, i detta fall ännu allra mest för Peder Bergquist. Han lär bli råttan som kläms, av alla. Jag tror att det finns andra som ska anses mer skyldiga. Välsignat att vi nu får fira en gemensam Alla Helgons dag.an.

    SvaraRadera
  11. Från USA har det nu kommit ett nytt gemensamt dokument från ELCA och Katolska Kyrkan med titeln Declaration on the Way: Church, Ministry and Eucharist. Det kanske vore värt att studera detta, i synnerhet för oss i svenska kyrkan för att det kan leda till befrielse från vår egen självgodhet och inkrökthet i ofruktbara låsningar. Vi tror oss ju vara den kyrkogemenskap som "går före" och leder utvecklingen när vi kanske i själva verket uppfattas av många mer som ett avskräckande testfall eller i värsta fall vredens kärl.

    SvaraRadera
  12. Enligt Pelle Söderbäck, Västerås stift, ska "ensam i studion" tolkas som att Peder på Berget inte önskade samtala/debattera med Ulla Gudmundson.
    http://bloggardag.blogspot.se/2015/10/roma-locuta.html
    Hon deltog via mobiltelefon från Rom, så det handlar inte om den fysiska närvaron.

    SvaraRadera
  13. Ha, fel länk! Tur det inte var något värre jag råkade klistra in då :p
    Här.
    https://www.facebook.com/vasterasstift/posts/1032236223495714

    SvaraRadera