Kan få katastrofala följder

Jag släpper inte ett dokument som ligger på kyrkostyrelsens bord. Jag läste biskopsmötets protokoll och bad att få se underlaget. Jag fattar egentligen inte att denna fråga inte blivit red alert. Kyrkostyrelsen har bara fått ett anmälningsärende, ren information från Biskopsmötet genom att det offentliga protokollet bifogas.

Nu får ni läsa det dokument som Kyrkostyrelsen inte fått tillgodogöra sig. Det stämplades in på ärkebiskopens kansli den 25 januari i år:

Till
Biskoparna i Svenska Kyrkan

Vi som skriver detta brev känner oss förpliktade att förmedla vår oro utifrån vad vi sett och hört som andliga vägledare och retreatledare den senaste tiden. Vi har mött ett antal prästkandidater/unga präster som uttrycker det vi tolkas som en bristande andlig omsorg under slutåret på Utbildningsinstitutet. En brist som för flera inneburit att man känt sig nedtryckt och blivit modlös inför sin kommande gärning. Skolan tycks, enligt de berättelser vi fått del av, präglas av en kultur som inte bara ger minimalt utrymme för den egna andliga utvecklingen, utan också skapar rädsla istället för frimodighet hos de blivande prästerna.

Detta bekymrar oss djupt. Prästerna är på väg ut i ett svårt arbete som ställer stora krav på en egen andlig förankring och inte bara på akademisk kompetens. Det är vårt intryck att det avslutande utbildningsåret inte stödjer en sådan föranrkiung utan snarast motverkar den. De nya prästerna behöver rustas - inte stukas.

Om våra intryck stämmer är detta något ytterst allvarligt som kan få katastrofala följder, både för individer och för kyrkan i stort. Vi vädjar därför till er som Svenska kyrkans biskopar att ta er an denna fråga och genomföra en grundlig genomlysning av slutårets upplägg och inriktning.

Med uppriktig omsorg både om vår kyrka och dess präster.

Anne Magnusson            
Eva Cronsioe
(jag tar inte med deras titlar/redovisade kompetenser här, men uppfattar att två kompetenta kvinnor, socionom/leg psykterapeut resp komminister/journalist som tagit ansvar efter att ha sett och hört något de måste berätta)

Vad sa biskoparna? De tog upp frågan den 8 mars. § 41 i biskopsmötets protokoll.

"Biskoparna samtalade om skrivelsen och fann det angeläget att den teologiska bredd som finns inom Svenska kyrkan också återspeglas i utbildningsinstitutet. Vidare underströk biskoparna vikten av att blivande präster lär sig det liturgiska hantverket i enlighet med Den svenska kyrkohandboken."

Förstår ni att denna kryptiska formulering fick mig att fråga efter själva skrivelsen? I min enfald tycker jag att den är vida allvarligare än vad biskoparnas diskussion återger. Eller säger biskoparna egentligen att utbildningen inte levererar utan likriktar?  Nu kan biskoparna inte säga så mycket mer än vad de sagt. Problemet borde lagts i Kyrkostyrelsens knä. "Något ytterst allvarligt som kan få katastrofala följder".

Det där med en "skola" som "skapar rädsla" borde betyda ett ifrågasättande av organisation, syften och personal. Ska vi godta att Svenska kyrkans utbildningsinstitut beskrivs så? Och mitt problem är att jag inte misstror brevskrivarna.

Nu är det inte första gången jag hör om prästkandidaters rädsla. Förr i världen gick man på Pastis och passade sig, sa inget som riskerade framtiden - men brev om olämpliga prästkandidater skrevs av rektor till biskopar. Då gällde det dissiderande av min typ. Nu kan det knappast vara så. Eller? Antagligen får jag inte veta,  för de flesta håller tyst för att inte riskera något för egen del. Självskydd alltså. Och kyrkosystem är bra på att hålla problem ifrån sig. Alltså blev brevet inte ett ärende för Kyrkostyrelsen. Det var ställt till biskoparna och biskoparnas protokoll anmäldes. That's all, Folks!