tisdag 23 maj 2017

Vad säger kardinalen om kristna förskolor?

Det är mycket om kardinalen nu. 95 klipp fick jag av en högt avhållen RKK-are. Jag läste i hastigheten fel och fick för mig att det var 95 teser. Det var mer fantasifullt än teologiska teser. Jag fick veta att kardinalen kommit ut som munk och blivit biskop. Sån enkel humor har jag, så jag skrattade. Därefter mulnade jag. Vi betalar journalister för yrkeskunnighet! Om det kyrkliga vet de föga.

De kunde kanske passa på att fråga. Vad tycker kardinalen om ditten och datten? I går på förmiddagen slogs jag av tanken att det mesta talar för att när Sverige har fått sin förste kardinal så är han en kv*nn*pr*stm*st*nd*r*! Ni förstår själva.

Var det hela otroligt? Nja, när Anders blev biskop höll jag det inte för omöjligt att han skulle kunna bli kardinal. Det sa alla andra inte var tänkbart. De hade inte läst på när det gäller kardinalsutnämningar. Valet är inte bara personligt utan rätt logiskt. Kyrkan vill stå stark i marginalerna, efter den principen inrättades några av ärkestiften. Polen och Sverige, t ex. Så hur blir det med påvevalen framöver? Vi får se. Ännu en åldrad biskop efter vår vän Frasse och därefter ... I så fall får Sverige sin förste påve. Kan vi vinna hockey-VM, vad kan då stoppa oss? En påvekandidat från Canada? Tror knappast det. Nej, en humanitär stormakt som Sverige levererar.

När journalisterna fylkas kring il cardinale nuovo kan de väl få en snygg bild på kardinalen i hatten. Anders får skaffa röda skjortor om han inte får låna av några av de svenska biskoparna, de som skaffat sig just röda kardinalsskjortor. Det kan i något fall bero på färgblindhet, ni vet det där med grönt och rött hos somliga män. Väl att biskopen inte klädde sig i grön skjorta då. Kläderna gör biskopen, som ni vet. Anders ska ha ett elegant vapen också. Allt är jubel och sång.

Kan kardinalsvärdigheten bero på trogna förböner i Växjö stift under Wejryds tid? Då bads ofta och öppet för biskop Anders. Endast förebedjaren visste att församlingen då egentligen bad för Arborelius. Men det sas aldrig.De instämde i en hemlig, närmast frimurerisk böneintention. Sedan får väl Svenska kyrkan vara stolt över att ha döpt och konfirmerat en kardinal. Vilka präster talar vi om nu? Jag vet att man inte ska tala om rep i hängd mans hus, men nog kan man tala om doppräst i döpt kardinals hus, eller? Och i vilken konfirmandlärobok inhämtade kardinalen grunderna? Hellsten? Giertz?

Naturligtvis skulle ett piggt journalistyngel också kunna fråga om det där med kristna förskolor. Olle Burell vill inte ha dem. Jag tror det förhåller sig så här: Det är religiösa förskolor S är emot för islamismen måste hanteras och integrationen bli verklig. Nu går det inte att skilja ut muslimer så därför måste alla religiösa friskolor bort. Då också de kristna, som ägnar sig åt bordsbön och lite fria samlingar där det talas om Jesus. Ungefär som i söndagsskolan och kanske än mer på det sätt som det var i barntimmarna. Vad var det som var så eländigt med detta? Skapades det krumma personlighetstyper av barnen? Den frågan ska väl högt upp i kyrkovalet.

Vad vill S egentligen med de kyrkliga förskolorna? Och har vår svenske kardinal ett ord i frågan? Vad menar Påffuan själv? Bengan har en högst bestämd mening, det fattar jag. Han vill ju värna den kristna europeiska kulturen. "Vi byggde landet" är Bengans hållning om ni minns hans föreläsning i Ratzeburg. Rätt har han i det. Och Bengan har en grundläggande filosofisk insikt om att alla religioner inte är kompatibla även om dialogen ska fortgå dem emellan.

Frågan om vilket ohägn kristna förskolor ställer till med, kan väl enkelt, klart och tydligt besvaras. Och så kan vi fråga generationskamrater från 40- och 50-talet vilken skada de tagit av att det bads och sjöngs psalmer i det svenska skolväsendet. Tog kardinalen själv skada av skolans kristendomsundervsining? Man vill veta. Olle Burell vill kanske inte, men kunde behöva.

Frågan bör väl ställas i det lokala också, främst där det finns kristna förskolor. Vad tycker S rent konkret? Vad vill S göra? Medge att det samlade svaret på den frågan kan bli rätt underhållande från denna dag till den 17 september. Politik är att vilja - så vad vill ni?


10 kommentarer:

  1. Vad Socialdemokraterna vill i SvK är uppenbart. De vill ha makten.
    Annars kommer det tokstollar(som tror på bibeln som Guds ord) och extremister(som tycker att man ska rätta sig efter Guds ord) och bestämmer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad får dig att tro att inga socialdemokrater är kristna, Peter T? Konstiga fördomar!Inbillar du dig verkligen att någon som inte är troende skulle ägna tid och kraft åt Svenska kyrkan, när så många som tror inte ids göra det? Man ska nog inom Svenska kyrkan vara glad över dem som tar sig tid att engagera sig. Gud finns ändå!

      Radera
    2. Ntl, om jag läser innantill och lyssnar på vad företrädare för S säger inför kyrkovalet så har jag svårt att dra andra slutsatser om va partiet vill med att ställa upp som nomineringsgrupp.
      Att individer som vill följa Jesus kan ha den ena eller andra nomineringsgruppsbeteckningen(!), är en helt annan sak. Ingen individ är partiet.
      Det hoppas åtminstone jag att det inte är.

      Radera
    3. Inga socialdemokrater är kristna.
      Men det finns kristna som är socialdemokrater. Och även håller på andra åsiktsinriktningar.

      GAF

      Radera
  2. Snart dags för en strid ström av "ofattbart" med hänvisning till dådet i Manchester.

    SvaraRadera
  3. Medierna har ändå viss koll på väsentligheter. De skriver om utnämning till kardinal men ignorerar att någon ärkebiskop blivit v ordf i lutherska världsklubben.

    /TD

    SvaraRadera
    Svar
    1. En del kommentarer hos BloggarDag - ja - They make my day:-)
      /smun

      Radera
    2. Lutherska världsklubben? Är det samma sak som SKUTT? /John

      Radera
  4. "Kristna förskolor" kan väl knappast syfta på sv"k":s skolverksamhetet? Hur mycket betecknas som "kristet" där nuförtiden? /John

    SvaraRadera
  5. Anders Lundberg23 maj 2017 22:14

    Jag har noterat att på mer vänsterliberal åsiktsplats beklagas det över att motståndet mot religiösa friskolor är förtäckt islamofobi. Samtidigt säger förespråkarna för religiösa skolor att motståndet mot alla religiösa friskolor egentligen är ett sätt att gå till rätta med illa fungerande islamiska skolor, utan att peka ut muslimerna. Om detta är en riktig observation tycker jag att dessa grupper borde bryta sina ståndpunkter med varandra, så att vi andra kan se var de politiska förslagen egentligen står.

    SvaraRadera