måndag 22 maj 2017

Teskedsgubben

Få ting är så plågsamma i hockey som straffläggning. Men det gick ju vägen även om jag alltså hade föredragit en mindre hasardartad upplösning. Någon gång skulle vi köra en matchanalys för att förstå Svenska kyrkans läge, ni vet det där med förvirring, små triumfer, felpass, dålig lagmoral, underprestation och en coach som räknar fel på folk. En sådan analys skulle kunna ge insikter. Nu över till något helt annat!

Vår vän herr missionsstiftsadjunkten (konstig titel men i alla fall) Kent Wisti skrev ett inlägg på Facebook, som Kyrkostyrelsens 1:a vice ordförande gillade. Wisti skulle slå sig själv på näsan med en tesked var gång han talar om Svenska kyrkan eller församlingen utan att mena alla medlemmar. En teskedsgubbe, alltså. Detta självplågeri gillar Wanja. Jag förstår. Hur mycket jag än tycker om Wisti och Wanja måste jag säga att det är fel tänkt. Jag har Luther med mig. Och Paulus. Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan håller inte Jesus helig i sina hjärtan. Det måste vi kunna tala om. Och ett flagellanttåg med teskedsgubbar och teskedsgummor vore befängt.

Organisationsfolk kan inte - mer om detta strax. Jag kan. Det är Morsans förtjänst. Hon ställde diagnos på patienter. Det gör läkare. En läkare som skulle behandla alla lika och utgå från att alla sjuka hade blindtarmsinflammation eller benbrott, skulle åka dit och ut omedelbart. Hoppas jag. Det är rätt att behandla människor olika just därför att de är olika.

Detta visste också de som skulle predika. Alla behövde inte samma påminnelser eller förmaningar. Och självklart är det för en kliniker skillnad på den kyrkomedlem som troget betalar sin kyrkoavgift, men inte hämtar ut något för den, och den som lika troget betalar sin kyrkoavgift och sköter sin helgelse i församlingens gemenskap.

Jag bryr mig inte särskilt mycket om de frikyrkliga eller Guds barnbarnsbarn, som fortfarande kämpar med sitt fromsinthetsarv. De applicerar just detta arv på den öppna Svenska kyrkan, den vars klockor kallar på alla och tror att vår förkunnelse också styrts av en syndakatalog. Jag ska inte föregripa de memoarer som så många tycks vänta på, men Carl-Eric Lundgren, S, satt en gång på ett sammanträde med AU i dåvarande kyrkostyrelsen och menade att vi måste ta avstånd från syndakatalogen. Ärkebiskop Bertil Werkström utstrålade genuin häpenhet och vi redde gemensamt ut saken. Detta med syndakatalog var inte Svenska kyrkans hållning. Men när folk kommer från andra andliga gemenskaper och med sin barlast hamnar  i Svenska kyrkan, blir en del rätt underligt.

Nu tänker organisationsfolk i organisationstermer. Alla medlemmar är lika. Det stämmer på sitt sätt men ändå inte. Det är skillnad på den som formas i den kristna gemenskapen och den som nöjer sig med ett formellt medlemskap. Det vore underligt annars. Säg mig vem du umgås med och jag ska säga dig vem du är.

Herr missionsstiftsadjunkten, som ska slå sig på näsan med en tesked var gång han talar om Svenska kyrkan eller församlingen utan att mena alla medlemmar, får problem. Vem ska han egentligen missionera för om alla är med? Muslimerna? De mosaiska trosbekännarna? Danskarna? Jag skämtar inte. Ärkebiskop Gunnar Weman häpnade nästan lika mycket som Werkström när det i dåvarande kyrkostyrelsens hävdades att Svenska kyrkan alls inte skulle missionera för alla var ju redan med. Utom muslimerna och de skulle få vara i fred. Weman, med ett förflutet i Svenska Kyrkans Mission och evangelisationsarbete, var omtumlad och detta kan jag som åsyna vittne meddela.

Om dock Svenska kyrkan blir en producentorganisation med anställda  som producerar fromhet och religion för konsumenter så håller Wistis/Wanjas modell. Men då talar vi inte längre Kristi Kyrka i Sveriges land utan civilreligion. Den kan ha framtiden för sig, det inser jag. Men inte evigheten.

För egen del, men vem är väl jag att egentligen förfäkta någon mening, står slaget just nu om Svenska kyrkans kropp och själ. Det har det egentligen gjort länge. Lägg orden som ett mantra: Slaget står om Svenska kyrkans kropp och själ. Och det är alltså kyrkoval i år.

Mitt förslag till vännen Kent Wisti från Älmhult tar fasta på det lokala. Jag tänker att varje gång han vill tala om medlemmar utan att vara klinisk som vilken provinsialläkare som helst var det och göra skillnad på medlemmar, ska han ta köttklubban från IKEA och banka sig i huvudet tre gånger. Den kostar 59:-såg jag i går, när jag var på väg hem efter högmässa i Göteryd och gudstjänst med dop i Pjätteryd.

Vi bad för grödan på båda ställena. Folket som kom hade kommit olika långt på helgelsens väg, det fattade jag. Och jag sa vad sant var, att Gud bryr sig och vill höra våra böner. Jag upprepade att Ida som döptes i Pjätteryd, döptes i en kyrka där krucifixet är från år 1200. Här är de långa linjerna, de som visar helighet i det lokala. Just därför att det gäller oss alla, gör vi kliniskt skillnad på människor. Vi är ju unika, insatta i Kyrkans gemenskap som olika delar men alla lika viktiga. Och några måste kallas tillbaka till sitt dop, andra kallas till tro. Det är Kyrkans ärende i alla tider. Det är, när allt kommer till allt, därför det finns missionsstiftsadjunkter. Det behöver man inte vara doktor i misisonsvetenskap för att förstå.

Här har ni själva klubban som missionsstiftsadjunkten Wisti kan skaffa sig från det lokala möbelföretaget i Älmhult:



35 kommentarer:

  1. Högkyrklighetens ständiga bekymmer för egenhelgelsen när medmänniskans helighet borde stå i centrum.
    Det går att exemplifiera med uppgifterna för en stiftsadjunkt för mission:det är inte medlemmarna som ska stå i centrum utan de i stiftet som är av annan religion eller relogiomlösa.Dialog,samtal med den andre är stiftadjunktens huvuduppgift. Kent Wisti kan slå sig med en matsked så länge han inte tänker i termer av alla,ingen utesluten,som bor i Lunds stift. Guds nåd och kärlek omfattar alla;ingen utesluten. Sen kan det doceras om helgelse hur mycket som helst. Eller sagt såhär. Bloggardag och stiftmissionsadjunkten torde öppna sig för att konvertera till t ex judendomen, eller islam.
    Gud är större!Heja Antje...
    Ludvig på Hälleberget

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rörigt värre.
      Moberg

      Radera
  2. När Wisti o Lundby-Vedin (o för all del en del andra) talar om att tänka på "alla" ryser jag.
    Det brukar kunna översättas "alla som tror/tänker rätt alternativt kan fösas in i rätt tänkande o tro". Sådana som jag brukar aldrig få ingå i det "alla" när det kommer till kritan.
    Jag ingår dock i den krets som fnissar småförtjust o samtidigt suckar över berättelserna om biskopars reaktioner.
    Jo du - SvK styrs av i kyrkans o kristenhetens liv väl insatta o informerade...
    Eva H
    (som hoppas jag inte går i repris här nu direkt! Datorn skuttade till o backade bort första kommentarsförsöket. Vilket säkert kan roa en del o väcka tankar ;) )

    SvaraRadera
  3. Man skiljde förr mellan mission och evangelisation – mission ägde rum utanför Europa, evangelisation i Sverige. Sedan dess har termen 'evangelisation' försvunnit (beror det på att man tycker det är problematiskt med 'evangelium'?).

    Jag menar att det är bättre att säga 'evangelisation' än 'mission' (som ju kan vara 'sändning' till lite vad som helst).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt kan numera vara "till lite vad som helst".
      Moberg

      Radera
    2. +Göran: "Evangelium" i dess sanna mening är väl förbjudet att yppa i det postkristna samfundet?!
      Antony

      Radera
    3. Nu kommer av naturliga skäl en hel del av evangelisationen inom landet att rikta sig till grupper som lika gärna kunde befinna sig i andra länder - deras hemländer - så mission kanske inte är så fel ord.
      Canutus Hahn

      Radera
    4. "...grupper som lika gärna kunde befinna sig i andra länder - deras hemländer..."

      Numera vet vi ju att inga hemländer existerar. Allt sådant är konstruktioner som med fördel kan dekonstrueras. Alla är vi människor med lika värde i en global värld utan gränser. Om vi bara öppnar våra hjärtan för KÄRLEKEN, finns plats för alla.

      Den missionen blir den enda viktiga missionen i vår tid.

      /FI-tanten

      Radera
  4. Konstra inte mer om medlemskapet och inflytandet!

    Nej, det är ingen skillnad mellan Svenska kyrkans tillhöriga/medlemmar vad gäller rätten till inflytande och till att påverka. Det redde jag ut senast i en artikel i Kyrkans Tidning (i torsdags: medlemskapet är helt avgörande för påverkan och inflytande, inte hur många gånger i månaden eller per år som man deltar i mässan eller gudstjänsten.

    Därför vore det bra om bloggaren i fortsättningen inte mer antyder motsatsen. Det räcker med att många av hans fränder i FK är inne på att försöka skilja fåren från getterna, dvs efter att då först själva ha pekat och räknat. En sak är förstås önskemålet att så många som möjligt skall engagera sig i och för kyrkan. En annan att detta i sig INTE innebär en rakare väg till påverkan och inflytande, när medlemskapet i sig är avgörande.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. "medlemskapet är helt avgörande för påverkan och inflytande, inte hur många gånger i månaden eller per år som man deltar i mässan eller gudstjänsten."

      Och du ser inte alls problemet i detta? Varför ska icke-kristna människor ha avgörande inflytande i en kristen kyrka? SVARA PÅ DET, som du brukar säga.

      (Och - för tydlighets skull - en kristen människa deltar i mässan/gudstjänsten så ofta han eller hon inte är förhindrad av sjukdom.)

      Radera
    2. Alphadeltagaren22 maj 2017 17:58

      BOD
      Men SER du inte att kyrkan bleknar bort och ersätts av en myndighet för allmän andlighet och samhällsnytta??!!

      Radera
    3. Alphadeltagaren22 maj 2017 20:42

      BOD
      Det är en präst i Brastad som får en avhyvling av Biskop Eckerdal i Bohuslänningen idag. "Biskopen ryter ifrån i Pride-attack". Läser man artikeln så säger prästen bara att han inte vill att man ska kunna tvinga någon att viga mot sin vilja. Men drevet går.

      Tycker du att styret och förvaltandet är bra? Du får börja fila på nya mantran nu, för snart är sådana som biskopen i majoritet och då blir det majoritetsbeslut på det. Blir det då automatiskt rätt?

      Radera
    4. Jag som trodde att kyrkoordningen krävd typ 5000 namnunderskrifter av medlemmar för att få bilda en nomineringsgrupp på nationell nivå. Eller var det kanske 200 på stift- eller församlingsnivå?
      Med andra ord är inte inflytandemöjlighet öppen för var och en av medlemmarna, utan bara för de som anses plats i en nomineringsgrupps åsiktskorridor.

      Platsar Bengt Olof Dike i någon nomineringsgrupp i det stundande valet?

      På den tiden jag var förtroendevald i det som i dagens läge kallas församlingsråd, så var det kyrkostämman som valde in personer. Med det var å andra sidan för att det organ som det valdes till inte var reglerad i dåvarande församlingslagen.

      Radera
    5. Fast den som inte kyrkan ska förstås fundera om han verkligen ska lägga sig i röstandet.
      Canutus Hahn

      Radera
    6. Är det en av dina "korrigeringar" BOD när du ger en av dem du citerar fel namn?
      Att du inte verkar ta alltför hårt på respekten att lyssna på, svara eller respektera dem som inte håller med om din uppfattning vad som är rätt o fel är en sak. Du kan väl ändå respektera nog för att skriva rätt namn?
      Om inte annat blir googling väldigt mycket enklare för oss nyfikna då.
      Eva H

      Radera
    7. Elisabeth m fl,

      Jag konstaterade bara, Elisabeth, vad som gäller: medlemskapets, och bara dettas, grund för rösträtt och inflytande. Det kan Du och mina andra kritiker bestrida. Det innebär exempelvis att den småländske hästhandlaren Hasse Hovsyl som inte har besökt en gudstjänst sedan han konfirmerades men fortsatt att vara medlem i kyrkan, har precis samma inflytande som den söndagliga kyrkobesökaren Fridolina From, också givetvis medlem från samma landskap. Varken mer eller mindre. Jag är ytterst förvånad över att denna sanning INTE erkänns, accepteras eller respekteras.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    8. Bengt Olof, denna omständighet har ingen, säger ingen, bestridit. Frågan som ställts är om du ser problemet? Annars frå jag väl möda ihop ett blogginlägg i ämnet...

      Radera
    9. Nu hade jag lite fel, eller snarare två rätt, men det tog en kvart att googla fram rätt uppgifter.
      Det skulle vara intressant att höra resonemangen som avvisar reservationens mening om tro, bekännelse, lära och ordning. Reservanterna anser alltså att kyrkomötet röstar om tron i denna fråga.

      "Men ska statens beslut avgöra innehållet i något som hör till Svenska kyrkans tro, bekännelse, lära och ordning? Eller annorlunda uttryckt: Ska beslut på den politiska arenan styra kyrkans eget ställningstagande i teologiska lärofrågor? Den sidan av saken är inte lika självklar.
      Skulle Kyrkomötet fatta beslut enligt Kyrkostyrelsens förslag så kan ett prejudikat skapas. Om Svenska kyrkan en gång låtit statens beslut avgöra innehållet i en lärofråga, så kan kyrkan göra det igen, i helt andra lärofrågor. En dörr öppnas som kan bli svår att stänga igen.
      Reservationen är undertecknad av Sven Thidevall (biskop), Carl Axel Aurelius (biskop), Curt Forsbring, Esbjörn Hagberg (biskop), Hans-Erik Nordin (biskop) och Hans Stiglund (biskop)."

      Radera
  5. Viktig upprepning med anledning av en kommentar i torsdags av Elisabeth!

    Först nu fick jag se den. Men om signaturen inte går tillbaka slipper hon svaret. Det bör hon inte göra, eftersom hon är skyldig oss en precisering på påståendet att kyrkomötet har röstat om Guds vilja.

    Nu upprepar jag därför även här och idag detta:

    -Vilket beslut, vad gällde frågan? Den som påstår detta har nämligen bevisbördan.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara för att visa att jag tror jag förstått. Beslutet om att äktenskapet är till för personer av samma kön kvalificerar sig väl här, givet att Kyrkan förr förstod Guds vilja som det sägs i vigselritualet. Gud skapade människan till man och kvinna och tänkte att äktenskapet utifrån nytetsamentlig undervisning tydliggjorde saken.Nog är det att rösat om Guds vilja. För att inte nämna när riksdagen bestämde hur Gud vill ha det med ämbetet. Så förstod jag det rätt enkla konstaterandet gamla Bettan gjorde. Fattade inte Dike detta?

      Radera
    2. Reservation av tre biskopar i läronämnden hänvisade just till att det var Guds vilja som omröstningen handlade om.
      Hade de tre reserverande biskoparna fel för att de var i minoritet?
      Eller var det inte så att hela läronämnden ansåg att det var Guds vilja man röstade om, men reservationen gällde vad som var Guds vilja?

      Radera
    3. Men varför svarar inte Elisabeth?,

      -Det var ju hon som kom med påståendet, som Peter T gör ett försök att svara på. Men han berättade inte vilken fråga och när den påstådda omröstningen ägde rum och vad de andra biskoparna har för åsikt.

      Fram med fakta först, så tar vi debatten sedan, Peter!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Elisabeth har svarat. Svaret finns under Ful filur.

      Radera
    5. För att påstå sig vara en undersökande journalist så verkar BOD vara relativt resistent mot egen faktainsamling.
      Antalet reservationer inom läronämnden genom historien lär kunna räknas på ena handens fingrar, men jag kan ju tipsa om 2000-tal.
      Reservationen belyser tydligt att reservanterna inte anser att det föreslagna beslutet är i enlighet med guds vilja. Jag vill minnas att det var Hagberg, Stiglund och Krook som reserverade sig, men det borde gå att kolla upp.

      Radera
    6. Elisabeths märkliga svar!

      Om prästvigning av kvinnor var emot Guds vilja, har ju flertalet lutherska kyrkor i världen också gått emot Hans vilja. Låter det sannolikt? Att Elisabeth har rätt och alla aktuella kyrkor fel?

      Detsamma kan delvis sägas om hennes andra hänvisning: samkönade äktenskap. Här är exemplen inte så många, men internationellt börjar flera kyrkor acceptera åtminstone partnerskap. I så fall är väl det också emot Guds vilja, eller hur Elisabeth?

      Vad gäller Peter T bör han återkomma med närmare hänvisningar

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    7. Käre BOD,
      ja, de aktuella kyrkorna har fel. Och de ska inte ställas mot mig, utan mot alla övriga kristna kyrkor; alla övriga kristna kyrkor som är i majoritet vad avser den frågan. Det borde väl du, som så gärna åberopar majoritetsbeslut, bejaka.

      Dessutom - en luthersk kyrka kan inte prästviga kvinnor ty då är den inte längre luthersk.

      Radera
    8. Citatet i tråden ovan hoppas jag är tillräckligt läsbart t.o.m. för BOD.
      Fem biskopar av 13 reserverar sig.
      På vilket sätt beslutade KM inte om tro och lära?

      Radera
  6. Dike förtjänar en biskopsstol!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har nog Anonym 19:05 rätt i, eftersom att "biskopsstolar" är att betrakta som museiföremål i det postkristna samfundet!
      Antony

      Radera
  7. Är det inte så att Bengt Olof Dike och Anders Arborelius snart kanske har något gemensamt?
    Anders får väl en röd huvudbonad som kardinal och Bengt Olof Dike har förlagt sin tomteluva.
    Eller var det nattmössan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tips till BOD:

      https://fyndiq.se/product/3818602-nattmossa-rodvit-randig-mossa/?gla=true&gclid=Cj0KEQjwmIrJBRCRmJ_x7KDo-9oBEiQAuUPKMgcCy38lDUOmqF9xm5qKbdu93PQqmK7yG3QT6a3wj9IaAvLu8P8HAQ

      Kommercant

      Radera
  8. Apropå BOD´s inlägg i KT som han stoltserar med och tycks anse vara näst intill Gudsord.

    http://www.kyrkanstidning.se/debatt/kyrkan-tvekar-infor-att-bara-sitt-kors

    Nog anser jag att Ann Lång korrektare beskriver SVeK än BOD gör med sina eufemismer och förnekanden av fakta.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. När ironi, sarkasmer och skämt dominerar!

      -Så är vi där igen! Se ovanstående kommentarer, vilka alla förbigår den aktuella sakfrågan och i stället går in på skämtet och ironin. Ja, HH går så långt som till påståendet att jag förnekat fakta. Men det som är skrivet om medlemskapets grund för inflytandet i kyrkan gäller, som jag ett par gånger har påmint om. Jag ber kritikerna lära av bloggaren, som avstår från att replikera på denna punkt, därför att han känner till fakta.

      Så om ni inte tror på mig, kan ni väl tro på honom, som i sin tur vet att jag har rätt, som också hänvisar till honom.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  9. Det är för mycket Dike här. Ransonera! /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske dags för den egna bloggen "DIKE"?

      (Urban Dictionary)

      "dike
      1: a massive wall used to hold back water, such as those used in Holland to reclaim farmland.
      2: an igneous intrusion cutting through layers of older rocks.
      3: alternate spelling of 'dyke', referring to a woman whose sexual preference is exclusively other women. See also 'lesbian'."

      Ludolf

      Radera