Hur de romerska katolikerna är, får den som lyssnar till Radio Kronoberg nu veta.
Lyssna på inslaget. Per Brolléus går på som en kriminalinspektör eller driven åklagare och pater F vet inte vad han ska svara. Brolléus ställer honom till svars fö vad journalister landet runt fört vidare. Det är naturligtvis partisk journalistik men Brolléus, märkligt namn men i alla fall, är ute i de bästa syften. Han ska avslöja katoliken, han som talat så att muslimer ställts i dålig dager. Eller kommunen. Eller polisen eller Fan och hans mormor.
Jag säger föga mer än att fredagsunderhållningen levereras.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6955892
Nu kunde förstås också en evangelisk katolik tänkas vilja säga ett ord till försvar för pater F. I Växjö kommun finns inte allt på papper, det är det grundläggande metodiska felet. Därtill kommer att Radio Kronoberg bara sökt sig 25 år tillbaka. Det är fullt möjligt att frågan om klockor avgjordes redan när kyrkan byggdes och då var det 1960-tal. Avgjordes hur? Genom ett muntligt besked då eller senare.
Bloggardag kunde tänka sig bygga ännu ett hus på sin egen ägandes mark, lantegendomen kallad. Gamla huset som bibliotek, arbets- och gästhus och ett nytt vid strandkanten med ännu en badbrygga. Byggnadsnämnden sa genom en tjänsteman nej. Saken gick inte längre. Det var lönlöst. Jag påstår utan skymten av ett papper (men vittne har jag) att jag inte får bygga på min egen mark. Det är så det går till. Varför skulle det inte före 1993 gått till på samma sätt? Och från 1960-talet och framöver var det utomordentligt känsligt med kyrkklockor i bebygda områden. Trollen gillar inte sådant, ni vet,
Detta vet inte folk. Detta ville inte redaktören Brolléus pröva som en möjlighet. Han åtalade och dömde. I varje fall är det ett intryck man lätt kan få. Opartiskt? Sådant kan prövas. Om dokumentation saknas för klockfrågan kanske det är av vikt att det dokumenteras om en journalist passar på att skita i det blå skåpet men låtsas att det var patern som gjorde det. Att något var "falskt" klistras i vart fall på den romersk-katolska församlingen. Falskt var det för att radioredaktionen inte hittat vad den sökt. Hur långt bär det egentligen?
Mycket radionöje.
Före detta kyrkoherden f Redmond fick tydligen muntlig uppgift om att det inte var någon vits att ansöka.
SvaraRaderaJonas M
Det var i så fall ganska undfallande och inbjuder knappast till respekt.
SvaraRadera//Robert
Ärendet kan sammanfattas:
SvaraRaderaKatolsk präst 1 hävdade att församlingen för 10-15 år sedan fått avslag på en ansökan om klockringning.
Journalist visar att ingen sådan ansökan fanns vi tidpunkten.
Katolsk präst 2 kommer då på att församlingen för 25 år sedan blev avrådda från att ansöka om att få bygga klocktorn eftersom att flera grannar till kyrkan hört av sig till kommunen och motsatt sig klockringning i området. Församlingen valde att strunta i att ansöka om bygglov för klocktorn.
Journalisten har alltså haft rätt i att präst 1 gav en på flera punkter felaktig beskrivning av ärendet.
Men nu är det nya tider och en ansökan till kommunen om högtalarutsänd klockringnung skulle troligen behandlas skyndsamt i positiv anda.
RaderaRe klockringningen,
SvaraRaderaEn ansökan kostar pengar? Har man sedan fått muntligt besked av tjänsteman som borde veta att det är lönlöst att söka är det väl inte helt osannolikt att man ger upp och inte gör en formell ansökan , slösar med församlingens pengar och väcker en björn som sover.
Personligen har jag råkat ut för liknande där jag då struntade i att ansöka efter att fått veta att en ansökan vore i praktiken dömd att avslås.
Visst kan man i efterhand tycka att den ansvarige borde ha noterat samtalet och informerat sin församling om samtalet, kanske begärt besked av denna om han trots detta muntliga besked skulle skicka in en formell ansökan. Däremot är det meningslöst att t ex hävda att prästen borde sett till att få det muntliga avslaget skriftligt. Så fungerar det helt enkelt inte.
En underordnad tjänsteman oavsett hur välinformerad han är i sak skulle aldrig ta risken av något sådant. Vi kan väl inte begära mer av honom / henne än vad vi begär / förväntar oss av en politruk?
Visst kan man hävda att rent formellt har journalisten rätt i sak när han nu agerar polis och åklagare men det är en klappjakt utan reell substans då enda anledningen till den uteblivna formella ansökningen ju är tjänstemannens ord om avslag.
Denne nitiske "journalist" har han försökt efterforska tjänstemannen eller ens det sannolika i påståendet att de (kyrkan) redan hade upplysts om det meningslösa i att ansöka? Har han undersökt om det mot förmodan finns en politiker-N.B politiker -inte politruk som kan bekräfta att själva utsagan verkar sann och att de för femton-tjugo år sedan aldrig skulle godkänt någon klockringning?
Samme politiker kanske nu också bekräftar att de välkomnar en ansökan om klockringning och skall behandla den i samma positiva anda som de behandlat kravet på böneutrop?
//HH
En sann historia som illustrerar vad som kan ha hänt.
SvaraRaderaVi köpte ett nytt radhus i stadsmiljö för sju år sedan.
Vi frågade byggherren om vi kunde få en braskamin installerad. Svar: nej, kommunen avslår alla sådana ansökningar. Det luktar för mycket.
Ingen kamin alltså.
Den ena grannen satte in en braskamin för några år sedan. Det räckte med en bygganmälan. Inget tillstånd behövs.
Surt sa vi. Vi gick på muntliga uppgifter. Jag kan inget bevisa.
Det kan säkert ha gått till på liknande sätt för katolska kyrkan. Snäll som man är, man vill inte bråka - det är känsligt med katolska kyrkbyggen (minns trettioåriga kriget och Jesuiterna), så lägger man tanken på en kyrkklocka åt sidan.
Men journalisten fick väl en klapp på axeln, duktig gosse. Men oduglig.
/Snow
Var det någon slags utbredd klockfobi förr i tiden? Jag är ganska säker på att jag hört om en präst som plingade i en klocka under en mässa och hamnade i domkapitlet. Det lilla plinget kan inte stört någon granne. Tror det var Värnamo. Kanske 80-talet. Ingen sekulär journalist kan ha brytt sig från början, det måste varit något med just klockorna som drog igång en intern hallabaloo som folk fortfarande minns. Men det kan inte stämma att det är decibelen som avgör och att budskapet kvittar.
SvaraRaderaAlpha - den gången handlade det nog inte om "plingande" från kyrkans klocktorn, utan om en mycket liten klocka (närmast en bjällra) som någon plingade i för att markera ett viktigt moment under gudstjänsten, vilket domkapitlet kan ha uppfattat som "katoliserande" och därför tog avstånd ifrån./Paul
RaderaMångfald i gudstjänstlivet var med andra ord i så fall inte lika inne då ;-).
RaderaAlpha - Helt rätt!/Paul
RaderaNya uppgifter! Detta bekräftar!
SvaraRaderaLäs Bengt Malmgren på Facebook (kommentaren där). Dåvarande kyrkoherden och två till bekräftar att det hölls ett möte 1993 på kommunen där man sade att hela bygglovet kunde äventyras om man inte tog bort kyrkklockan.
När får vi en korrigering från Radio Kronoberg?
Ställ frågan till Radio Kronoberg!
RaderaJag i Halland
I så fall gick det till ungefär som jag trodde. Jag arbetar åt en kommun och vet hur det kan gå till.
RaderaMen jag vet också att man ALLTID ska kräva ett skriftligt avslag. Annars kan man inte överklaga. Det borde katolska kyrkan ha förstått.
/Robert
Vissa nyheter och omständigheter är så bra, att de bara måste vara sanna.
SvaraRaderaOmvänt gäller att dessa nyheter och omständigheter måste tillbakavisas med alla till buds stående medel.
/Ryszard
Varför har ingen kontaktat kommunarkivarien? Om det hållits ett möte kan det finnas uppgifter om detta i arkivet.
SvaraRaderaJer